Från sommaren 2027 kan nya regler börja gälla för friskolor, förskolor och fritidshem.
Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss med flera förslag som ska göra det svårare för oseriösa aktörer att driva skolverksamhet.
För elever och föräldrar kan det bland annat innebära hårdare kontroll av skolans ekonomi, större krav på långsiktighet och tydligare möjligheter för myndigheter att ingripa när en skola missköter sig.
Vad handlar de nya skolreglerna om?
Förslaget riktar sig mot fristående skolor, förskolor och fritidshem.
En av de största förändringarna är ett så kallat värdeöverföringsförbud. Det betyder att pengar som är avsedda för skolan ska stanna i verksamheten i vissa situationer.
Förbudet ska gälla vid nyetablering, ägarförändring och när en skola fått ett tillsynsföreläggande. Regeringen vill också införa krav på särredovisning, så att det går att se vilka pengar som hör till varje skola eller förskola.
Så kan ditt barn påverkas
För barn som går i friskola är tanken att mer pengar ska gå till undervisning, personal och stöd – inte till annat.
Regeringen skriver att det i dag finns problem med huvudmän som låter vinstintresse gå ut över kvaliteten. Man pekar också på skolor som anställer obehöriga lärare, har problem med glädjebetyg eller tagit emot skolpeng för elever som inte gått på skolan.
Det betyder inte att alla friskolor påverkas på samma sätt. Men om reglerna blir verklighet kan skolor behöva visa tydligare att ekonomin är stabil och att verksamheten drivs långsiktigt.
Kan skolpengen krävas tillbaka?
Ja, enligt förslaget ska skolor i vissa fall kunna tvingas betala tillbaka pengar de fått från kommunen.
Det kan handla om skolpeng som tagits emot på felaktig grund, bidrag som varit för höga eller pengar som inte använts till det stöd som en elev har rätt till. Det kan också handla om pengar som använts på ett sätt som utgör brott.
För föräldrar kan det här bli särskilt viktigt om barnet har rätt till extra stöd i skolan.
Måste skolan varna innan den lägger ner?
En annan förändring gäller skolor som planerar att stänga.
Regeringen föreslår att en enskild huvudman som vill lägga ned en skola ska anmäla det till kommunen senast den 1 november läsåret före nedläggningen.
Det kan ge kommunen och familjer mer tid att planera för var eleverna ska gå i stället.
Skolinspektionen kan få mer makt
Regeringen vill också ge tillsynsmyndigheterna skarpare verktyg.
Det ska bli lättare att ingripa vid allvarliga missförhållanden. I värsta fall kan det handla om att en friskola förlorar sitt godkännande.
Skolinspektionen ska även, i undantagsfall, kunna besluta om statliga åtgärder för rättelse på fristående skolor. Det innebär att myndigheten kan besluta om insatser för att rätta till problem – och att skolans huvudman får stå för kostnaden.
Får Skolinspektionen prata med barn utan förälder?
Ja, det är också en del av förslaget.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter vid tillsyn. Enligt lagrådsremissen ska Skolinspektionen kunna ha samtal med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke, i samband med tillsyn och kvalitetsgranskning.
När börjar reglerna gälla?
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det fortfarande handlar om ett förslag. En lagrådsremiss är ett lagförslag som skickas till Lagrådet för granskning innan regeringen kan gå vidare med en proposition till riksdagen.
Det här föreslår regeringen
Om förslaget går igenom kan detta ändras:
- Friskolor kan förbjudas att föra över pengar ur verksamheten i vissa situationer.
- Skolor måste redovisa tydligare hur pengar används.
- Hårdare krav införs på ekonomi och långsiktighet.
- Skolpeng kan krävas tillbaka om den använts fel.
- Skolor som ska stänga måste meddela kommunen i förväg.
- Skolinspektionen och kommuner får starkare verktyg vid tillsyn.
- Skolinspektionen kan i vissa fall prata med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke.
Källa: Regeringen.
