Hemlig grupp styr på Thomas Quicks sjukhus

- 18/12/2009, 11:15 -
1 av 4

ULF PALM / SCANPIX

2 av 4

ULF PALM / SCANPIX

3 av 4

Polisen

4 av 4

På rättspsykiatriska kliniken i Säter - där bland andra Thomas Quick sitter - styr en hemlig grupp läkare över patienterna. "Det här är inte rättssäkert", säger en anställd.

SÄTER. På Säters rättspsyk sitter några av landets farligaste brottslingar. Det de har gemensamt är att de inte kan hållas juridiskt ansvariga för sina handlingar. I och med att de alla bedömts vara allvarligt psykiskt sjuka kan de bara dömas till rättspsykiatrisk vård.

Å andra sidan kan de få sitta inlåsta hur länge som helst. Vården är - till skillnad från ett fängelsestraff - inte tidsbestämd. Det är läkare som prövar om patienterna är tillräckligt friska för att försättas på fri fot och rehabiliteras ute i samhället.

Och på Säter fattas viktiga beslut som rör patienterna av en hemlig grupp.

- Ingen av oss vet någonting om den, säger en anställd på Säter.

Seriemördare och mytomaner

På Säter sitter bland andra Thomas Quick, den dömde seriemördaren, som av många anses vara en fullfjädrad mytoman. Quick - som numera heter Sture Bergwall - har erkänt ett 30-tal mord i Sverige och Norge.

Men många tror att han inte begått ett enda. Och nu har - enligt domarna - den värste seriemördaren i svensk historia fått sin resningsansökan beviljad. Hans fall ska upp i domstol igen - och mycket tyder på att den här gången frikänns och blir en fri man.

Hemlig grupp styr

Nu avslöjar Dalarnas Tidning att det finns en hemlig grupp på rättspsykiatriska kliniken i Säter. Den kallas högriskgruppen och i den ingår ett antal läkare och andra ansvariga för verksamheten vid kliniken.

Högriskgruppen träffas minst en gång per kvartal och fattar avgörande beslut kring patienternas fri- och rättigheter. Till exempel om patienterna ska få gå till kiosken, besöka tandläkare, få ta emot besök, ha tillgång till internet, hålla sig med personliga ägodelar på rummet eller om de ska få vistas utomhus.

Ingen kontroll

Men ingen vet vem som sitter i gruppen. Och dess beslut går inte att överklaga. För officiellt existerar inte gruppen. Inte ens personalen vet riktigt vem som sitter i den. Och Socialstyrelsen, som ska utöva kontroll över rättspsykiatrin känner inte till att den överhuvud taget existerar.

Personalen, som får delge gruppens beslut till patienterna, förstår patienterans maktlöshet och delar upplevelsen.

- Vi får hänvisa till högriskgruppen. Men egentligen vet ingen av oss någonting om den. Bara att den finns och är allsmäktig, säger en anställd vid Säters rättspsykiatriska klinik till DT.

Men samtidigt är det bekvämt för personalen att själva slippa ta ansvar - och kunna hänvisa till en grupp som står utom räckhåll för patienterna. Att situationen är problematisk och inkräktar på patienternas grundlagsskyddade rättigheter vittnar en av de anställda om för DT:

- Det är allvarligt. Och absolut inte rättssäkert för patienterna.