Långtidsutredningens säger att vi ska arbeta mera.
Ett långt arbetsliv och en kort studietid är Långtidsutredningens recept för att rädda den ekonomiska tillväxten.
Vi måste vara på banan längre för att behålla välfärden.
Bättre grundskola och avgifter på högskolorna ska få ut ungdomar i arbetslivet snabbare. Och höjd pensionsålder ska hålla oss kvar längre.
Ungdomar börjar arbeta allt senare. För att råda bot på det krävs ett effektivare utbildningssystem, anser utredarna. I dag klarar för få gymnasieutbildningen och studenterna tillbringar för många år på högskolorna.
Av landets 20-åringar saknar nästan 30 procent slutbetyg från gymnasieskolan. På högskolan tar svenska studenter i snitt sex år på sig för att genomföra fyra års heltidsstudier. Bara hälften har tagit examen efter sju år.
Långtidsutredarna tror att någon form av avgifter på högskolan, eventuellt med lånemöjligheter och stipendiesystem, skulle korta studietiderna.
Ett annat sätt att öka antalet arbetstimmar under ett liv är att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Det kräver att åldersgränserna inom ålderspensionssystemet anpassas till den ökade livslängden, det vill säga att pensionsåldern höjs. Om åldersgränserna i pensionssystemet ska följa medellivslängden skulle både den lägsta pensionsåldern - i dag 61 - och den högsta -67- höjas. Det bör övervägas, anser utredarna i ett inlägg på Dagens Nyheters debattsida.
Utan fler arbetade timmar i båda ändarna av svenskarnas liv blir det svårt att garantera ekonomisk tillväxt och finansiera det offentliga välfärdssystemet, spår de.
Långtidsutredningens huvudbetänkande presenteras på fredagen.
Skrivet av:
