M i krismöte om fildelningslag

Moderaterna har kallat sina ledamöter till extra riksdagsgrupp klockan kvart i tre för att diskutera förslaget om fildelning.

Under tisdagens debatt i gruppen nåddes ingen enighet.

Det finns en stor majoritet i m-gruppen för förslaget. Men det räcker inte. Alla behöver vara med för att regeringen inte ska behöva uppleva en ny karusell liknande den om FRA-lagen.

Ännu har inte socialdemokraterna bestämt sig. Men om de gör gemensam sak med vänsterpartiet och miljöpartiet räcker det att ett fåtal borgerliga ledamöter väljer att inte rösta för förslaget för att det ska falla. I riksdagen har de borgerliga stöd av 178 ledamöter mot 171 för oppositionen.

– Vi diskuterade frågan till klockan 20.30 i går utan att bli klara. Gruppen måste sannolikt träffas en gång till först. Det är inte sannolikt att propositionen kommer på torsdag, sade en moderat till TT före mötet.

Han tror heller inte att lagen kommer att kunna träda i kraft den 1 april nästa år, som det var tänkt.

De tre övriga borgerliga partierna är nu tillfreds med de förändringar som gjorts av lagförslaget, uppger företrädare för partierna för TT.

Några principiella ändringar av det ursprungliga förslaget har inte gjorts. Rättighetsinnehavarna kommer att få möjlighet att vid domstol begära ut namn bakom ip-adresser från vilka olaglig fildelning gjorts.

Däremot har det så kallade brottsrekvisitet skärpts. Det innebär att kravet för att domstolen ska lämna ut namn blivit hårdare. Några gränser för antal fildelningar har inte skrivits in, däremot förtydliganden om att fildelningen ska ha åstadkommit ekonomisk skada. Det är till exempel skillnad på att ladda ned en 20 år gammal film och en film som inte haft premiär.

En annan förändring är att det inte att ska gälla för fildelningar som gjorts innan lagen träder i kraft. Dessutom har förtydliganden gjorts vad gäller rättegångskostnader för den enskilde. Om man vägrar betala ett krav på skadestånd, får frågan avgöras i domstol. Förlorar den enskilde där, får han eller hon förutom skadeståndet även betala motpartens rättegångskostnader.

Här har skett förtydliganden som innebär att vid skadestånd upp till ett halvt basbelopp, 21 400 kronor, får rättegångskostnaderna inte överstiga ett visst belopp, som täcks av de flesta hemförsäkringar.

Från kritikerna har farhågor uttalats att människor inte kommer att våga gå till domstol med ett skadeståndskrav, eftersom det då sannolikt blir dyrare än om man betalar det direkt.

– Här är det ju viktigt att vi går ut med information om att man inte ska betala om man får ett skadeståndskrav utan att man bestrider det och låter domstol avgöra, säger näringsutskottets ordförande Karin Pilsäter (fp) till TT.

Det är nämligen upp till rättighetsinnehavaren att bevisa att det är innehavaren av internetabonnemanget som också har fildelat. Precis på samma sätt som polisen måste bevisa att det är ägaren av en bil som kört fört fort förbi en fartkamera.

Skrivet av: