70 miljoner lever utan klitoris

– Jag dör, jag dör, det gör för ont. Skär av den fort, hör man den unga kvinnan skrika i filmen The day I’ll never forget av Kim Longinotto.

Hon kvider under extrem smärta. Fyra kvinnor måste hålla ned flickan.

– Jag minns inte att jag skrek. Jag minns den oerhörda smärtan, jag minns att det var blod överallt och att jag såg en av kvinnorna som utfört ritualen plocka upp bitar av kött, säger Jamelia till Guardian.

Socialstyrelsen skriver på dess hemsida att de alltid ska inleda utredning om risken är överhängande för kvinnlig könsstympning, föräldrarna har en positiv inställning till könstympning och att man vet att könsstympning har skett.

– Det är många som skickar sina barn till Somalia och Etiopien för att låta släktingar könsstympa sina barn, sen är det ingen som vågar träda fram så ingen vet hur många små flickor som är könsstympade i Sverige, säger Abebech Tekleab, ordförande för riksföreningen Stoppa kvinnlig könsstympning (Risk) till Nyheter24.

Enligt World Health Organization (WHO) utförs varje år tre miljoner könsstympningar och den överväldigande majoriteten är inte baserade på religiösa riter.

Unicef uppskattar att 70 miljoner kvinnor lever utan en klitoris.

Under våren fick Abebech Tekleab två samtal från familjemedlemar som var oroliga över vad som skulle hända deras släktingar under sommaren.

Den ena av familjens döttrar skulle flyga till Etiopien, ett land där uppskattningsvis 70-90 procent av den kvinnliga befolkningen blir könstympade.

Det enda Risk kunde göra var att ringa och informera om att det är olagligt, att det gör livet bedrövligt för den som utsätts för det. Abebech Tekleab ringde dessutom ner till kontakter i Etiopien för att be dem att göra vad de kunde för att stoppa det.

Sverige var det första västerländska landet att införa speciallagar emot könsstympning och straffet kan bli i ”normala” fall bli fyra år. Vid grövre förseelser när flickan blir allvarligt sjuk, utsätts för livsfara eller särskilt hänsynslöst beteende kan straffet bli uppemot tio år.

Numera gäller även lagen mot personer som sett till att utföra ritualen utanför Sveriges gränser.

Enligt Unicef utförs ofta ingreppet med smutsiga instrument, rakblad och ibland även glasskärvor.

– Mitt mål är att ritualen ska utplånas helt, säger Tekleab och menar vidare att hon personligen tycker att myndigheter ska ha rätt att undersöka yngre flickor när de återvänder från vissa länder. Har de könsstympat ska man kunna sätta dit dem som ansvarar för flickan.

Hon medger samtidigt att det kan innebära att några flickor kommer att känna sig utsatta och att det kan bli en fråga om diskriminering.

– Jag önskar att vi hade en gynekolog på flygplatserna som kan bevisa att den där flickan har blivit omskuren. För att om de vet om att det finns en doktor på flygplatsen som kan avgöra en sådan fråga – då kommer de inte att utföra ritualen, säger den anonyma kvinna, som går under namnet Jamelia, till Guardian.

Intervjuaren frågar direkt om det inte är lite väl hårt att gå igenom alla.

– Vad är för hårt? Förstöra en liten flickas liv, ta hennes organ och skära av dem helt? Så att hon bara är som ett skal? Är det för hårt, är det verkligen okej, avslutar Jamelia.

Guardiandokumentär om brittiska flickor som utsätts för könsstympning i föräldrarnas hemländer. Varning för starka bilder: