Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Gängen fler - men utgör "ingen fara för vanliga medborgare"

- 21/10/2011, 14:00 -
Rosengård i Malmö är en av Sveriges mest omtalade och omskrivna förorter.
1 av 2

Rosengård i Malmö är en av Sveriges mest omtalade och omskrivna förorter.

Simon Paulin / SvD / SCANPIX

Brottsligheten minskar - gängen blir fler. Vad gör polisen och hur påverkas vanliga medborgare?
2 av 2

Brottsligheten minskar - gängen blir fler. Vad gör polisen och hur påverkas vanliga medborgare?

FREDRIK PERSSON / SCANPIX

NYHETER24 SYNAR MYTEN OM FÖRORTEN. Den grova brottsligheten i Sverige ökar inte, snarare tvärtom. I förorten är det i stället gängen som är polisens stora huvudbry - men är deras verksamhet farlig för vanliga medborgare?

STOCKHOLM. Den våldsamma förorten där unga kriminella begår grövre och grövre brott har blivit ett allt mer förekommande fenomen i bevakningen av kriminaliteten i Sverige. Sällan ifrågasätts bilden och det är lätt att få intrycket att samhället helt tappat kontrollen över stora områden.

Men vad stämmer egentligen? Har allt blivit värre eller handlar det om att problemen bara lyfts mer i dag?

I tidigare artiklar har Nyheter24 konstaterat att den grova brottsligheten i Sverige faktiskt minskat en del de senaste åren - men samtidigt pekas gängkriminaliteten från flera håll ut som ett växande problem.

– Det har blivit fler gäng och man kan säga att de också märks mer, säger polisinspektör Inga-Lill Hult, sektionschef på sektionen mot gängkriminalitet i Stockholms län, till Nyheter24

"Ingen större fara för vanliga medborgare"

Att gängen blivit fler betyder dock inte att det innebär någon fara för de som bor i områden där gängen verkar. Det handlar mer om interna uppgörelser.

– Det är väl ingen större fara för vanliga medborgare, säger Hult som dock påpekar att brott som skadegörelse ibland även drabbar personer helt utanför gängen.

Enligt henne har utvecklingen de senaste åren varit att gängen numera är sammansatta av personer som bor i samma område. Gängen är således mer geografiskt uppdelade jämfört med på 90-talet då exempelvis "etniska" gäng, som de med kopplingar till forna Jugoslavien, förekom.

Samverkar mot rekryteringen

Nyrekryteringen till gängen är just nu det största problemet. Inga-Lill Hult upplever att rekryteringen ökar. Och polisen lägger nu ned stora resurser på att motverka det.

– Vi jobbar i skolorna med olika projekt, vi samverkar också med både socialtjänst och kyrkan för att förhindra rekryteringen, säger hon.

Vi granskade myten om förorten

Nyheter24 har i tre artiklar försökt bryta ned den bild av förorten som förmedlas dagligen i Sverige och se vad som faktiskt stämmer - och vad som inte gör det.

Till att börja med kunde vi konstatera vi att den grova brottsligheten minskat de senaste åren - både enligt statistiken och expertisen.

Det fortsatte med att även en av de som jobbat närmast förortsungdomar i Göteborg sa att han inte betvivlar påståenden att brottsligheten ökat eller förvrrats. Där togs även polisens samverkan (eller i det här fallet brist på den) med Lugna Gatan upp.

I båda artiklarna påpekades det att det stora problemet i dag inte är en eskalerande brottslighet utan att just gängen blir en allt tydligare faktor. Framför allt tycks det handla det om att unga som har en tuff social situation hamnar i kriminalitet.