Lördag 25 Jun
Stockholm

Ingen forskning bakom förändringarna i skolan

Betygen har varit en av alla frågor där Jan Björklund starkt förespråkat förändringar. Men beslutet om tidigare betyg har mycket lite stöd i forskning.
1 av 3
Betygen har varit en av alla frågor där Jan Björklund starkt förespråkat förändringar. Men beslutet om tidigare betyg har mycket lite stöd i forskning. Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har förespråkat flera reformer i skolan de senaste åren. Men få av de genomförda förändringarna går att koppla till forskning.
2 av 3
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har förespråkat flera reformer i skolan de senaste åren. Men få av de genomförda förändringarna går att koppla till forskning. Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX
Svenska skolor har bland annat fått anpassa sig till tidigare och fler betyg, krav på lärarlegitimation och olika försök med spetsutbildningar.
3 av 3
Svenska skolor har bland annat fått anpassa sig till tidigare och fler betyg, krav på lärarlegitimation och olika försök med spetsutbildningar. Foto: ERIK G SVENSSON / SCANPIX

NYHETER24 GRANSKAR DEL 1. Reformer, reformer, reformer. Den svenska skolan genomgår ständiga förändringar, många av dem mycket omfattande. Men är "lösningarna" förankrade i forskning eller prövade i andra länder? När går den förda politiken att utvärdera? Och hur vet man vilken påverkan alla förändringar har på eleverna?

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Från "flumskola" till "bildningsskola"

Inför valet 2006 lovade nuvarande utbildningsministern Jan Björklund flera förändringar inom skolan för att råda bot på "flumkulturen" som han menade skapats i Sverige.

Disciplin och ordning och reda blev standardorden. Tidigare betyg, tidigare nationella prov och skolk inskrivet i betyget några av de föreslagna åtgärderna.

Nu har det gått nästan sex år sedan regeringsskiftet 2006 men även Björklunds nya bildningsskola får kritik. Är problemen med den svenska skolan djupare rotat än politiska reformer? Eller är det just politiken som är problemet, oavsett vem som står för den?

Nyheter24 granskar den svenska skolan för att försöka hitta svaren och tankarna bakom de beslut som dagligen påverkar barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Hela skolgranskningen

Del 1: Ingen forskning bakom förändringarna i skolan

Del 2: Alliansens skolpolitik påverkar inte mobbningsstatistiken

Del 3: Socialdemokraterna vill behålla Björklunds skola

Del 4: Experten: "Tillsätt en blocköverskridande skolkommission"

SVERIGE. De senaste åren har den svenska skolan genomgått många förändringar. Betygen kommer tidigare och i ny skala, högre krav ställs på lärarna och särskilt begåvade elever får utbilda sig tillsammans i egna grupper.

Skolreformerna fick för några år sedan skarp kritik för att inte vara grundade i forskning. Åsikterna har inte bara luftats av politiska motståndare utan även från lärarorganisationer och forskare. Och det ser inte ut att ha blivit bättre.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har bland annat förespråkat och genomfört betyg från årskurs sex samt skriftliga omdömen från tidigare än så.

– Idag är det ett väldigt fokus på betygen eftersom de kommer så sent och man får så lite tid på sig att läsa upp dem. Jag tror att tidigare betyg kan få elever att slappna av, sa han till Lärarnas Nyheter 2010.

I departementsskrivelsen om tidigare betyg från samma år går det att läsa följande:

"Den forskning som finns om betygens betydelse i Sverige är så begränsad att den inte kan sägas ge stöd för betyg tidigare, men å andra sidan inte heller motsatsen".

– Det var främst ett politiskt beslut med tidigare betyg. Det finns en viss forskning men inte så mycket som man tror, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverkets utbildningsavdelning, till Nyheter24.

Bristfällig forskning även om lärarleg och spetsklasser

På torsdagen frågas Jan Björklund ut i riksdagens utbildningsutskott om lärarlegitimationer. När det gäller den reformen finns det förvisso en hel del hänvisning till forskning i utredningen SOU 2008:52.

– Men det relateras inte till någon forskning som visar om legitimationer i sig är bra eller dåligt, konstaterar Niclas Westin, enhetschef på Skolverkets professionsutvecklingsenhet, när Nyheter24 når honom.

Kopplingen till forskningen handlar i stället om att underbygga argumenten för att ha välutbildade lärare, det vill säga det som reformen syftar till.

Ett annat exempel på där forskningen är mycket knapp är kring den försöksverksamhet som just nu genomförs med spetsutbildningar, både i gymnasium och grundskola. Där finns det förvisso forskning som säger att eleverna får bättre resultat om de utmanas mer. Men enligt Helena Karis, undervisningsråd på Skolverket, är den bara gjord på "vanliga" klasser.

– Det finns väldigt lite forskning om när man samlar många duktiga elever i samma klass, säger hon till Nyheter24.

"Skolan har länge varit ett politiskt spel"

En som varit kritisk till reformerna är Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling. Men han tror att problemet ligger djupare rotat än i politiken.

– Skolan har länge varit ett politiskt spel men i samarbete med det pedagogiska etablissemanget, säger han till Nyheter24 och fortsätter:

– Man testar inte sina teorier internationellt utan lanserar dem som sanningar. Det är det som definierar den svenska skolforskningen.

Nyheter24 har under onsdagen och torsdagen utan fråmgång sökt representanter från utbildningsdepartementet som kan kommentera forskning och utvärdering.

Läs även del 2 i Nyheter24:s granskning som publiceras senare under torsdagen.

Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.