Pride-special: Fem svenska milstolpar för HBTQ-personer
Idag, 29 juli, inleds Prideveckan i Stockholm. En tid då staden fylls med glädje och folkfest – men man får inte glömma den kamp som ligger bakom arrangemanget. Här är fem milstolpar för HBTQ-personer i Sverige.
Roliga aktiviteter, samhörighet och massor av glitter. Prideveckan i Stockholm är tid för fest – men också en viktig påminnelse om den kamp som HBTQ-personer haft och fortfarande har.
Här är fem svenska milstolpar för HBTQ-personer som vi aldrig får glömma:
1. 1944 - Homosexualitet avkriminaliseras
Fram till 1944 var det kriminaliserat i Sverige med samkönat sex. Även när förbudet avskaffades 1944 behölls många juridiska restriktioner, såsom en åldergräns på 18 år för samkönat sex.
Det faktum att homosexualitet inte längre var olagligt innebar dock inte en utbredd acceptans för läggningen. Tvärtom ansågs det som skadligt och omoraliskt.
2. 1948 - Organisation bildas
En av de som högljutt protesterade mot homosexualitet var pastorn Karl-Erik Kejne. Han ville hålla unga män borta från det "osunda levernet" och påstod sig vara förföljd av en "homosexuell liga".
Som en reaktion på Kejnes uttalanden bildades 1948 en homosexuell organisation, senare "Riksförbundet för sexuellt likaberättigade" (RFSL). Avsikten med gruppen var då som nu att upplysa om homosexualitet samt att driva rättighetsfrågor.
3. 1973 - Riksdagen beskriver homosexualitet som "acceptabelt"
En politisk milstolpe sker 1973 när riksdagen beskriver homosexualitet som en "från samhällets synvinkel fullt acceptabel samlevnadsform". 1978 sker ytterligare en politisk framgång när regeringen tillsatte en statlig utredning om homosexuellas situation i samhället.
4. 1977 - Första frigörelsedemonstationen
I augusti 1977 hålls den första frigörelsedemonstationen med en efterföljande fest i Stockholm. Detta blir en årlig tradition och kan ses som en föregångare till Pridefestivalen som startade 1998.
5. 1979 - Homosexualitet stryks som sjukdom
1979 stryker Socialstyrelsen till sist homosexualitet ur sin klassifikations-lista över sjukdomar. Ett beslut som föregicks av att ett antal aktivister, bland annat författaren och tv-personligheten Jonas Gardell, hade ockuperat trapphuset i Socialstyrelsens lokaler.
Aktivisterna vägrade ge sig av innan de fick tala med generaldirektören Barbo Westerholm om klassificeringen, vilket de även till slut fick, skriver RFSL.
Nya milstolpar fortsätter att nås, bland annat togs transsexualitet bort från WHO:s lista av mentala sjukdomar i år, något du kan läsa mer om här. En utveckling vi får hoppas fortsätter.
