Klimatarbete i väntan på USA-val

I väntan på USA. Så karaktäriseras det nuvarande läget i förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal. Snart är det dags för nästa stora möte och frågetecknen är många. Det största gäller USA:s framtida position.

På fredagen redogjorde miljöminister Andreas Carlgren (c) för förberedelserna inför det kommande mötet som äger rum i Poznan i Polen i början av december. Han underströk att huvudfrågan är hur USA kommer att agera.

– Mycket beror på i vilken grad näste amerikanske president kommer att prioritera klimatfrågan. Alla väntar på vad som ska komma efter presidentvalet, säger Carlgren.

Det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, omfattar i praktiken bara 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. USA står utanför avtalet, och utsläppsjättarna Kina och Indien har hittills sluppit åtaganden eftersom de är utvecklingsländer.

– Det kommande avtalet, som ska sys ihop i Köpenhamn i december 2009, måste om det ska bli effektivt, omfatta även USA, liksom Kina och Indien. USA måste göra ansträngningar som är jämförbara med EU:s. Kina måste också ge ett bidrag, liksom andra stora utvecklingsländer. Det måste anges principer för balansen mellan i- och u-länder. Poznan blir starten för den processen, säger Carlgren.

Andra frågetecken inför samtalen är hur finanskrisen och de höga matpriserna påverkar ländernas vilja att agera i klimatfrågan Men Carlgren anser att det är viktigt att Poznan-mötet ger en signal om ambitionsnivån inför framtiden:

– Vi ska inte vänta oss några exakta siffror på vad som bör uppnås och hur bördorna ska fördelas. Men vi bör kunna skönja konturerna av en ny klimatregim. Som grund för samtalen ligger den aktionsplan som slogs fast på Bali i fjol. Där ingår bland annat en gemensam vision, samt fyra byggstenar: utsläppsminskning, anpassning, finansiering och ny teknik. Utgångspunkten är de vetenskapliga rönen från FN:s klimatpanel (IPCC) som slagit fast att utsläppen måste minska med 25-40 procent fram till 2020.

Skrivet av: