Identitetsmissbruk kan börja med något så vardagligt som en felaktig adress, ett abonnemang eller ett kreditköp.
Nu vill regeringen skärpa reglerna – och om förslaget går igenom kan vanliga hushåll märka skillnad redan från den 1 december 2026.
Regeringen har lagt fram en proposition som ska minska risken för identitetsmissbruk och felaktig folkbokföring. Förslaget innebär bland annat att Skatteverket får större möjligheter att använda fingeravtryck och ansiktsbilder vid identitetskontroller. Myndigheten ska också kunna spara sådana uppgifter för att kontrollera att en person inte registreras under flera identiteter.
– Fusket med felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk möjliggör kriminalitet och drabbar vanliga hederliga människor. Nu stärker vi möjligheterna att stoppa detta genom att ge Skatteverket utökade möjligheter att använda fingeravtryck och ansiktsbilder för att kunna göra säkra identitetskontroller, säger finansminister Elisabeth Svantesson i regeringens pressmeddelande.
Från 1 december: Så kan Skatteverkets nya kontroller påverka dig som flyttar
En av de första situationerna där vanliga hushåll kan märka av hårdare kontroller är vid folkbokföring och adressuppgifter.
Felaktig folkbokföring kan användas för att dölja var någon bor, skapa falska kopplingar till en bostad eller göra det lättare att använda en annan persons identitet. Regeringens förslag innebär att Skatteverket ska kunna använda biometriska uppgifter i större omfattning när en persons identitet kontrolleras.
För personer som flyttar ofta kan det innebära att identitetskontroller i vissa ärenden blir mer omfattande än tidigare.
Nya regler om folkbokföring ska göra det svårare att skriva sig på fel adress
Regeringen vill införa ett nytt brott: främjande av oriktig folkbokföring.
Det ska kunna träffa den som aktivt gör det möjligt för någon att lämna fel uppgifter till Skatteverket, exempelvis om var personen bor. För att det ska vara brottsligt krävs också att det sker för ekonomisk vinning eller för att möjliggöra annan brottslighet.
Det kan bli relevant i situationer där någon mot betalning låter andra skriva sig på en adress där de egentligen inte bor.
För vanliga hyresgäster kan det här vara viktigt. En felaktig folkbokföring på en bostad kan skapa oro, irritation och i vissa fall praktiska problem – särskilt om post, kravbrev eller myndighetskontakter börjar dyka upp på fel adress.
Så kan felaktig folkbokföring påverka bostäder och hyreskontrakt
Förslaget handlar inte direkt om hyreslagen eller om nya regler för hyreskontrakt. Men eftersom folkbokföring ofta hänger ihop med boende kan effekten ändå märkas i bostadsvardagen.
Om det blir svårare att använda fel adress eller flera identiteter kan det också bli svårare att missbruka bostäder i upplägg där personer skrivs på adresser de inte bor på.
Det kan exempelvis handla om att någon använder en adress för att få tillgång till förmåner, skapa falsk trovärdighet inför avtal eller dölja annan brottslighet. Regeringen skriver att dagens straffbestämmelser inte räcker för att komma åt personer som mot betalning eller som del av organiserad brottslighet möjliggör felaktig folkbokföring.
Så kan nya regler minska risken för id-kapning vid abonnemang och krediter
Identitetsmissbruk märks ofta först när någon upptäcker att ett abonnemang, en kredit eller ett köp har tecknats i fel namn. Där spelar folkbokföring och identitet en stor roll.
Om myndigheterna får bättre möjligheter att säkerställa att en person bara uppträder under en identitet kan det på sikt göra det svårare att bygga upp falska identiteter som sedan används i vardagsbedrägerier.
Det gäller särskilt situationer där bedragare försöker använda personuppgifter för att:
- teckna mobilabonnemang
- beställa varor på kredit
- ändra adress
- använda en bostadsadress som inte stämmer
- skapa falska underlag i kontakt med företag eller myndigheter
För den enskilde konsumenten betyder det inte att bedrägeririsken försvinner. Men det kan bli svårare att missbruka identiteter i system som bygger på folkbokföring och myndighetsuppgifter.
