Allt fler delar av vardagen kräver att du kan legitimera dig digitalt.
Nu vill regeringen införa en statlig e-legitimation som kallas Sverige-id. Något som Nyheter24 tidigare rapporterat om.
Tanken är att den ska bli ett alternativ till dagens e-legitimationer, till exempel BankID, och göra det möjligt för fler att identifiera sig digitalt på ett säkert sätt.
Sverige-id ska utfärdas av Polismyndigheten och den nya legitimationen föreslås börja gälla den 1 december 2026. Enligt regeringen ska både svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige men inte är svenska medborgare kunna ansöka om den statliga e-legitimationen.
För den som i dag saknar BankID, inte kan använda BankID eller behöver ett annat sätt att legitimera sig digitalt kan Sverige-id därför bli ett viktigt alternativ.
De kan få svårast när allt kräver BankID
För många är e-legitimation en självklarhet. Men så ser det inte ut för alla.
Krista Arplund, specialist hos Digg, säger till Nyheter24 att vissa grupper kan drabbas hårdare när fler tjänster kräver BankID eller annan e-legitimation.
– För vissa grupper kan det vara svårare att använda en e-legitimation, exempelvis på grund av bristande digital kompetens, funktionsnedsättning eller att man saknar möjlighet att skaffa den typ av e-legitimation som krävs för åtkomst till e-tjänsten, säger hon.
Måste man alltid ha BankID?
En vanlig fråga är vad som gäller om en myndighet, bank eller annan aktör kräver BankID.
Enligt Krista Arplund ansvarar varje aktör själv för hur deras digitala tjänster utformas.
– Offentliga och privata aktörer ansvarar själva för utformningen av sina e-tjänster, inklusive vad som krävs för att användaren ska få tillgång till dem. Till exempel om e-legitimation ska användas eller om det ska vara möjligt att logga in på annat sätt, säger hon.
Men Digg anser samtidigt att fler alternativ behövs.
– Det är viktigt att digitala tjänster är säkra, robusta och inkluderande. Ur det perspektivet anser Digg att såväl offentliga som privata aktörer bör erbjuda stöd för flera olika e-legitimationer i sina e-tjänster, säger Krista Arplund.
Statliga myndigheter ska erbjuda fler alternativ
För statliga myndigheter är frågan extra viktig.
Krista Arplund förklarar att statliga myndigheter som har digitala tjänster för enskilda ska ansluta till Auktorisationssystem för elektronisk identifiering. Syftet är att enskilda ska kunna logga in säkert med flera olika svenska e-legitimationer.
Digg skriver också att offentliga aktörer kan erbjuda inloggning med flera svenska e-legitimationer genom auktorisationssystemet. Myndigheten lyfter att fler alternativ gör det möjligt för fler att logga in i e-tjänster.
Det betyder att den som inte kan eller vill använda en specifik e-legitimation, som BankID, i större utsträckning ska kunna få fler alternativ hos statliga myndigheter.
– Personer som inte kan eller vill använda en specifik e-legitimering ska alltså numera erbjudas alternativ hos statliga myndigheter, säger Krista Arplund.
Vad ska du göra om du inte kan använda BankID?
Den som i dag inte kan använda BankID bör i första hand kontrollera vilka andra inloggningssätt som finns hos den myndighet eller tjänst man behöver använda.
Krista Arplund betonar också att e-tjänster inte bör kräva mer identifiering än vad som faktiskt behövs.
– Krav på e-legitimation i en e-tjänst bör stå i proportion till vilken information som användaren får åtkomst till efter att ha loggat in, och vad konsekvenserna blir om fel person skulle få tillgång till informationen, säger hon.
Det kan alltså finnas situationer där BankID eller annan e-legitimation är rimligt. Men det kan också finnas tjänster där andra lösningar borde räcka.
– Offentliga och privata aktörer bör därför göra medvetna bedömningar av när e-legitimation behövs och när det kan vara lämpligt att erbjuda andra sätt för användaren att ta del av tjänsten, säger Krista Arplund.
Det här är Sverige-id
Sverige-id är en statlig e-legitimation som Polismyndigheten tar fram.
Den ska bli ett alternativ till andra e-legitimationer och är tänkt att kunna användas vid digital identifiering. Regeringen skriver att den statliga e-legitimationen bland annat ska bidra till att minska digitalt utanförskap och göra Sverige mindre sårbart.
För personer som i dag står utanför BankID-systemet kan det bli en viktig förändring. Inte för att alla problem försvinner över en natt – men för att fler kan få en väg in till digitala tjänster.
Den nya legitimationen föreslås börja gälla den 1 december 2026.
Källa: Regerigen.