När äldre inte får plats på rätt boende kan konsekvenserna hamna hemma hos familjen. En ny rapport varnar för att ansvar och kostnader riskerar att flyttas till anhöriga när äldre blir kvar i bostäder som inte längre fungerar.
Många äldre med stora vård- och omsorgsbehov blir i dag kvar hemma mot sin vilja.
Det visar rapporten Från hinder till hem, som tagits fram av Juni Strategi på uppdrag av JM, Stenvalvet och Bräcke diakoni.
I rapporten beskrivs hur äldre som inte längre vill eller kan bo kvar i sitt vanliga hem kan möta köer, brist på boenden och ett system där rätt plats inte alltid finns i tid.
Anhöriga kan få ta större ansvar
Enligt rapporten handlar problemet inte bara om att det byggs för få äldreboenden.
När äldre blir kvar hemma kan kommunens direkta kostnader minska, samtidigt som ansvar och kostnader i stället riskerar att hamna på anhöriga, hälso- och sjukvården och den äldre själv.
Det kan handla om att familjemedlemmar får hjälpa till mer i vardagen, samordna kontakter med vården eller stötta en äldre person som bor i en bostad som inte längre är trygg eller anpassad.
“De blir kvar hemma”
I dag uppger 117 kommuner att de har underskott på särskilda bostäder för äldre. Samtidigt har fler än 7 100 personer med biståndsbeslut fått vänta längre än den lagstadgade tiden på tre månader på vård- och omsorgsboende, enligt rapporten.
Maria Lidström, vd på Stenvalvet, menar att många äldre i praktiken saknar verklig valfrihet när alternativen inte finns.
– De blir kvar hemma, inte för att de vill, utan för att alternativen saknas, säger hon i ett pressmeddelande.
Kan bli värre framöver
Behovet av äldreboenden väntas dessutom öka kraftigt.
Enligt rapporten väntas antalet personer över 85 år öka med cirka 180 000 fram till 2040. Av ökningen väntas 153 000 ske redan de kommande åtta åren.
Trots det byggs det, enligt rapporten, för få vård- och omsorgsbostäder.
Det gör att frågan inte bara berör äldre som behöver plats i dag, utan också många familjer som kan komma att påverkas framöver.
“Inte beroende av var i landet de bor”
Rapporten lyfter även att tillgången till rätt boende skiljer sig åt beroende på kommun.
Bara 28 av Sveriges 290 kommuner hade 2025 valfrihetssystem som gällde särskilt boende enligt socialtjänstlagen.
Maude Kardell Wahlbäck, kommunikationschef och välfärdsstrateg på Bräcke diakoni, säger att trygghet och omsorg inte ska avgöras av bostadsorten.
– Det är orimligt att äldre människors möjlighet till trygghet, omsorg och gemenskap ska vara så beroende av var i landet de bor eller vilka boendeformer som finns tillgängliga, säger hon i pressmeddelandet.
Det vill rapporten ändra
För att komma åt problemet föreslår rapporten flera reformer.
Bland annat vill rapportförfattarna se en statligt finansierad äldreomsorgsersättning för äldre med stora omsorgsbehov, höjda avgifter för kommuner när beslut inte verkställs i tid och nationella nyckeltal för äldreboenden.
Rapporten föreslår också att bostadstillägget moderniseras och att biståndsbedömt trygghetsboende stärks som boendeform.
Slutsatsen är att äldreboenden inte bara bör ses som en lokal kommunfråga, utan som en nationell systemfråga.
Det här visar rapporten
- Många äldre med stora omsorgsbehov blir kvar hemma trots att bostaden inte längre fungerar.
- 117 kommuner uppger underskott på särskilda bostäder för äldre.
- Fler än 7 100 personer har väntat längre än tre månader på vård- och omsorgsboende.
- Antalet personer över 85 år väntas öka med cirka 180 000 fram till 2040.
- Rapporten är framtagen av Juni Strategi på uppdrag av JM, Stenvalvet och Bräcke diakoni.
Källa: Stenvalvet/JM/Bräcke diakoni.
