Stenskott på vindrutan är ett av de vanligaste problemen för svenska bilister, och ett av de mest irriterande. Det lilla "plinget" mot glaset kan snabbt bli en dyr historia, särskilt om skadan kräver ett helt byte av rutan.
I Sverige har antalet rapporterade stenskott ökat med hela 160 procent på bara 20 år. Försäkringsbolag betalar varje år ut omkring 1,5 miljarder kronor för glasskador, samtidigt som verkstäder för rutor går på högvarv.
Men varför är det just Sverige som är så hårt drabbat, i jämförelse med våra nordiska grannländer? En ny studie pekar nämligen på att svaret kan ligga närmare än vad man tror.
Därför får du mer stenskott – jämfört med andra länder
Sverige sticker ut. Enligt en pågående studie från Trafikverket och forskningsinstitutets RISE rapporteras ungefär dubbelt så många stenskott här som i Norge, och mer än dubbelt så många som i Finland. Forskningen, som ännu inte offentliggjorts, undersöker var stenarna som orsakar skadorna egentligen kommer ifrån.
Och en tydligt bov i dramat pekat ut sig, menar åtminstone Riksförbundet M Sverige.
– Studien, som inte publicerats ännu, riktar ljuset mot fastighetsägare och upphandlare som väljer fel sorts material för halkbekämpning, säger Jacob Sidenvall. Och där har kommuner ett stort ansvar när de upphandlar tjänster. Det handlar om både ekonomi och klimatpåverkan, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige i ett pressmeddelande.
Enligt Sidenvall har utvecklingen gått från att använda mjukare och mer naturligt material, till ett billigare men mer skadligt alternativ.
– Förr användes okrossad natursand till halkbekämpning. Nu är det nästan alltid krossat bergmaterial. Det ger vassare kanter och ojämn storlek. Och ofta är kravet att det ska vara max 6mm. Men det mäts på den kortaste sidan, så det förekommer större och vassa stenar i det grus som används, säger Jacob Sidenvall i en intervju med Nyheter24.
När bilen kör över dessa stenar, har dagens moderna däck och fordonsegenskaper svårt att hantera situationen utan att stenskotten ökar.

Flera faktorer bakom ökningen
Stenskott är inget nytt, men flera trender har gjort problemet betydligt värre under 2000-talet. Bland annat används mer grus för halkbekämpning, många bilar har bytt till dubbfria vinterdäck, vars mönster lättare fångar upp stenar, och färre bilar har stänkskydd som kan skydda bakomvarande fordon.
Till detta kommer bilens konstruktion, som också förändrats.
– Det finns flera skäl till att stenskotten ökat på senare tid, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige. Det handlar bland annat om att bilar idag har mindre överhäng från bakaxeln, att samtliga tillverkare slutat med stänkskydd bakom hjulen, att vindrutorna blivit tunnare och att moderna däck har lättare för att fånga upp stenar som ligger på asfalten, menar han.
Men just valet av grusmaterial är något som går att påverka direkt, om kommunerna är villiga att ta ansvar.

Ingen kommun sticker ut
När det gäller kommuner som är bäst och sämst på att välja rätt sorts halkbekämningematerial, ser M Sverige inga stora skillnader.
– Vi har inte sett att någon särskild kommun skulle vara bättre eller sämre än andra. De har ju samma krav på sig när det kommer till att använda medborgarnas pengar effektivt och då blir det ofta krossad sten från en bergtäkt som används till halkbekämpning, säger han.
Den tydligaste orsaken till det felaktiga valet verkar vara ekonomisk, inte teknisk.
Det är sannolikt kostnadsjakt. Det har också fattats politiska beslut för att begränsa användningen av natursandtäkter och naturgrustäkter och då är man ofta hänvisad till krossad sten.

Fordonstillverkarna spelar också en roll
Stenskottens ökningen kan inte enbart skyllas på gruset. Även fordonstillverkarnas beslut har också påverkat utvecklingen. Dagens bilar är ofta designade med andra prioriteringar än motståndskraft mot sten.
– Vi skulle gärna se att biltillverkare la lite mer tid och kraft på utformningen av bilar för att minska slitaget. Men vi förstår också att Sverige är en ganska liten marknad, säger han.
Lösningen? Ställa krav
Vad hoppas M Sverige att den nya forskningen ska leda till?
– Vi hoppas att engagerade politiker och tjänstemän på kommunnivå ska ta del av studien och se om det går att förbättra situationen för sina kommuninvånare. Konkret genom att ställa krav vid upphandling av material för halkbekämpning. Alla vinner på att det blir färre stenskott, avslutar Sidenvall.
För bilisterna kan det innebära färre onödiga byten av rutan, lägre försäkringskostnader och en tryggare trafikmiljö.
Vad kostar ett stenskott?
- Ett litet stenskott kostar ofta cirka 200 kronor i självrisk att laga.
- Ett byte av vindruta kan kosta över 1 500 till 1 800 kronor beroende på försäkring.
- Den totala kostnaden för glasskador i Sverige ligger på cirka 1,5 miljarder kronor per år.