Svenska staden inför bullerkameror – så fungerar de

Att störande motorljud och sena nattliga körningar skapar både otrygghet och sömnsvårigheter för boende är inget nytt. Under flera år har klagomålen ökat i särskilt Malmö stad, och lokala åtgärder, som sänkta hastigheter och nattliga körförbud, har testats. Men staden menar att mer behövs.

Nu har Malmö tagit ett nytt steg: nämligen bullerkameror. De första installerades i augusti, och redan nu förbereds en plan för fler. Men hur fungerar de, varför används dem och vad innebär den nya lagändringen?

LÄS MER: Så kan bilrutorna i vinter kosta dig tusentals kronor

Bullerkameror sätts upp i Sverige 

Bakgrunden är tydlig: högljudda accelerationer, manipulerade avgassystem och nattliga buskörningar har blivit ett växande problem. Enligt kommunalrådet är kamerorna därför "ett viktigt komplement" för att komma åt störande fordonstrafik och öka tryggheten i bostadsområden. 

– Bullerkameror är en av flera åtgärder för att motverka vansinneskörningar och öka tryggheten för boende och andra som får sin sömn störd av buller och oljud på kvällar och nätter. Andra åtgärder som vi vidtagit är bland annat sänkt hastighet och tillfälliga körförbud på natten, men det krävs mer, säger Andreas Schönström (S), kommunalrådet och tekniska nämndens ordförande, i en intervju med Nyheter24. 

De första kamerorna sitter på Bergsgatan i Malmö, men fler platser kan bli aktuella. 

– I dag finns bullerkameror på Bergsgatan på Möllevången, men det kan bli aktuellt med fler gator i centrala Malmö. Det ska nu utredas och en plan för detta presenteras i april, säger han. 

LÄS MER: Ändringen för svenska bilägare – gäller från och med i dag

Så fungerar en bullerkamera

Bullerkameror mäter ljud med mikrofoner, kopplar ljudtoppen till ett passerande fordon och fotograferar registreringsskylten, ungefär som en fartkamera, fast där farten ersätts med ljudet. 

Systemet består ofta av:

• Mikrofoner 
• Kamera 
• Radar för hastighetsmätning

I Malmö fungerar tekniken så här, enligt Schönström:

– Kameran läser av registreringsskylten baktill om ljudnivån överstiger 90 decibel. Då sker en registrering i en databas. Från den databasen går det att få information om vilka fordonstyper som bullrar mest.

I dagsläget går inga enskilda uppgifter vidare till polisen. Men den kommande lagändringen förändrar detta. 

LÄS MER: Så mycket kan det kosta dig att inte ha körkort

Ny lag gör bullerkamerorna möjligt

Hittills har kommunen varit förhindrad att lämna vidare information från bullerkamerorna till andra myndigheter. Men från och med 1 december blir en ändring på det. En ny lag ska göra det möjligt att dela:

• Ljudmätningar
• Registrerade skyltar
• Tidpunkter
• Eventuella hastighetsdata

Schönström bekräftar förändringen:

– Lagändringen som föreslås gör att viss information kan delas med myndigheter, däribland polisen, för att förebygga och utreda brott, säger han.

Detta kan i praktiken bana väg för böter vid extrem bullrande körning, något som flera andra länder redan har infört, däribland Frankrike.

LÄS MER: Därför blir du stoppad i trafiken – trafikpolisen förklarar

Integritetsfrågan: Vad får sparas?

Bullerkameror innebär kamerabevakning, men Malmö menar att dagens användning inte innebär risk för intrång i den personliga integriteten. 

– Informationen innehåller inga personuppgifter så risken för att oskyldiga ska drabbas är obefintlig. Fordonsuppgifterna som går att få fram är på en så aggregerad nivå att ingen identifiering kan ske. Ett exempel skulle kunna vara "Svart SEAT från 2004", förklarar Schönström.

När lagändringen träder i kraft kommer dock kommunen att behöva ta ställning till nya regler för lagring, delning och gallring av data. 

LÄS MER: Körkortet kan förändras efter kuggkaoset – så påverkas du

Har bullerkamerorna haft effekt?

Än så länge är det för tidigt att dra slutsatser. 

– Bullerkamerorna sattes upp i augusti och det är för tidigt att se resultat. Det vi har kunnat se är en kortvarig ökning av buller i samband med att vi tillfälligt tog bort det nattliga genomfartsförbudet den sista september.

Under nästa år hoppas kommunen kunna följa förändringar i buller, nattlig trafik och trygghet mer systematiskt. 

LÄS MER: Nya regler för vinterdäck – gäller bara detta fordon

Kommer fler bullerkameror sättas upp?

Sverige är inte ensam om att testa bullerkameror. Även Frankrike har infört en 85-dB-gräns med planerade automatiska böter, och Storbritannien kör pilotprojekt på hårt belastade stadsgator. 

Men Malmö är i dag själva om införandet av bullerkameror i Sverige, och dessutom ensam om en konkret plan för att sätta upp fler. I andra städer, som Stockholm och Göteborg, finns både önskemål och politiska förslag om att införa bullerkameror, men ännu inga beslutade projekt, vilket flera medier har rapporterat om,  däribland Mitt i.

På riksnivå ligger samtidigt flera motioner som vill göra bullerkameror till ett verktyg för alla kommuner, vilket gör Malmö till ett testfall för hur framtidens bullerbekämpning kan komma att se ut i resten av landet, enligt Sveriges Riksdag.