Bilpolitiken i Europa står inför ännu ett vägskäl. Beslut som länge setts som givna ifrågasätts nu, samtidigt som industrin, klimatmålen och konsumenternas vardag ska balanseras mot varandra. För den som följer utvecklingen kan beskeden kännas motsägelsefulla.
Vad gäller egentligen för el, bensin, och diesel och hur snabbt ändras spelreglerna? Nu ligger ett nytt förslag på EU:s bord som kan få betydelse långt bortom Bryssel och även för svenska bilköpare och ägare.
Klicka här för att följa oss på Google
EU backar – från 100 till 90 procent
Det som ofta kallas ett "totalförbud" mot nya bensin- och dieselbilar har i själva verket aldrig varit ett formellt förbud, menar åtminstone Per Öhlund, utredare på Transportstyrelsen.
– I dag är det inte ett totalförbud från 2035, det är ett 100 procent mål. Det vill säga medelvärdet av de fordon som en tillverkare sätter på marknaden per år under 2035 och kommande år ska minska CO2 utsläppen med 100 procent jämfört med 2021, säger han i en intervju med Nyheter24.
I praktiken innebär dagens regelverk att biltillverkare måste sälja bilar utan koldioxidutsläpp, annars väntar kännbara böter.
– Alltså inget absolut förbud att sälja fordon med förbränningsmotor men i praktiken blir det så om tillverkaren inte vill betala straffavgift.
Nu vill EU-komissionen ändra detta. Det nya förslaget innebär att kravet sänks till 90 procents utsläppsminskning jämfört med 2021.
– Det innebär i praktiken att en tillverkare kan sätta ett antal fordon som har CO2 utsläpp på marknaden och fortfarande klara åtagandet på reduktion, och slippa straffavgift.
Bensin och diesel även efter 2035?
Om förslaget blir verklighet öppnas alltså en dörr för nya bilar med förbränningsmotor, även efter 2035, men bara i en mindre omfattning. Tillverkarna måste hålla sitt genomsnittliga utsläpp tillräckligt lågt för att klara målet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att inget är beslutat än.
– Det nya EU-förslaget ska nu förhandlas, det är alltså än så länge bara EU kommissionens förslag, konstaterar han.
Transportstyrelsens roll om reglerna ändras
I Sverige hamnar ansvaret i första hand hos Transportstyrelsen, men inte på det sätt många kanske tror.
– Transportstyrelsen ansvarar för typgodkännande av fordon vilket innebär att säkerställa att en fordonstyp uppfyller de krav som ställs i EU reglerna.
Godkännandet gäller hela EU-marknaden.
– Vi typgodkänner för hela EU marknaden och alla godkännanden av fordon i EU delas mellan alla länder.
Om EU väljer att tillåta e-bränslen eller biobränslen som en del av de återstående tio procenten, måste även dessa regler bakas in i typgodkännandet.
– Om EU reglerna ändras till att inkludera andra drivmedel som e-bränslen eller andra biobränslen behöver vi ta hänsyn till det. Vi har också ansvar för uppföljning att de fordon som sätts på marknaden som vi godkänt verkligen uppfyller de krav som blev typgodkända, säger han.
Men hur ska bränslet kontrolleras?
En av de stora frågorna är hur man i praktiken ska säkerställa att bilar som godkänns på pappret också körs på rätt bränsle i verkligheten. Här finns det i dagsläget inga färdiga svar.
– När det gäller hur en kontroll om ett fordon använder e-bränsle eller annat biodrivmedel så kan vi i dag inte svara på hur det kan göras.
Det blir isåfall en fråga för EU:s fortsatta regelarbete.
– Det är något som EU kommissionen kommer att behöva ta fram i sekundärlagstiftningen.
Vad betyder det för skatter och regler i Sverige?
Många kanske undrar om ett nytt EU-upplägg kan påverka bonus–malus, förmånsbilar eller andra styrmedel. Där är beskedet försiktigt.
– Om Sverige kommer att förändra några styrmedel eller skatt kan vi inte uttala oss om i dag.
Så påverkas bilmarknaden och andrahandsvärden
En mjukare EU-linje kan få konsekvenser även för begagnatmarknaden, men exat hur är svårt att säga redan nu. Förslaget är fortfarande under förhandling, och detaljerna avgör hur mycket priserna, restvärden och import kommer att påverkas.
Klart är däremot att osäkerheten kvarstår, både för tillverkare och konsumenter.
Rådet till dig som ska köpa bil
För den som står inför ett bilköp inom de närmaste åren finns tyvärr inga enkla svar. Regelverken är fortfarande i rörelse, och beror mycket på hur EU:s förhandlingar slutar och hur Sverige väljer att agera därefter. Det enda som är säkert är att omställningen fortsätter, kanske med fler nyanser än tidigare planerat.
EU:s förslag ska behandlas av EU-parlamentet och ministerrådet. Först därefter står det klart om "totalförbudet" mot nya bensinbilar verkligen ersätts av ett mer flexibelt system.
