Vakuumet som uppstod när ayatolla Ruhollah Khomeini, grundare till den islamiska republiken Iran, avled 1989 var enormt.
Utan tydlig efterträdare till den högsta ledaren var den islamiska staten som bildats efter revolutionen 1979 i skört skick.
Khamenei satt då som president och hade egentligen inte den religiösa titel som krävdes för att axla det andliga och politiska ledarskapet som posten innebär. Men han bedömdes ändå vara den bästa kandidaten, och konstitutionen som skissats fram av Khomeini ändrades till Ali Khameneis fördel.
Mordförsök gav tyngd
Strax före Khamenei blev president 1981 utsattes han för ett bombattentat av den väpnade oppositionsrörelsen Folkets mujahedin. Han undkom med livet i behåll men med högerarmen så skadad att han aldrig kunde använda den igen. Men mordförsöket gav honom ändå viss tyngd bland det högsta ledarskapet.
Sju år därefter genomfördes en av de värsta episoderna i Irans nutidshistoria. På order av ayatolla Khomeini, och med Khamenei som president, avrättades tusentals medlemmar av Folkets mujahedin och andra oppositionella grupper i iranska fängelser.
Efter att han tagit över positionen som ayatolla och högsta ledare – med nästintill allsmäktig makt över samtliga instanser och organ i Iran – har Khamenei fortsatt att hålla den strikta islamiska linje som företrädaren skapat.
Han ruckade till exempel aldrig på det hårt kritiserade slöjtvång som Khomeini försatte Irans kvinnor under efter revolutionen, vilket kom att bli symbol både för regimens makt och förtryck.
Brutalt våld
De som protesterat har slagits ned med brutalt våld.
Kvällen den 8 januari i år blockerade regimen tillgång till internet och telefoni. Därefter började säkerhetsstyrkor skjuta skarpt. Tusentals demonstranter och andra civila, enligt vissa siffror tiotusentals, mördades runt om i Iran under några dagar.
Med religiösa tal riktade till följeslagarna – och hot om våld riktat mot de oppositionella – lyckades Khamenei hålla den islamiska revolutionens ideologier vid liv och dessutom utöka Irans inflytande i regionen, med hjälp av ofta terrorklassade milisrörelser i bland annat Libanon, Irak och Jemen.
Trots massiva folkresningar vid flera tillfällen, som under 2022 då stora delar av Irans ungdomar gick ut på gatorna och krävde regimskifte under parollen "kvinna, liv, frihet", har han inte vikt sig en tum, oansett sin allt högre ålder och rykten om sviktande hälsa.
När Ali Khamenei nu enligt Donald Trump dödats, 86 år gammal, står Iran likt 1989 återigen i ett maktvakuum som troligtvis blir svårt att fylla.




