Ny rysk retorik oroar – "bryter ett mönster"

Både i handling och retorik har det skett en rysk upptrappning de sista veckorna, anser Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI). Beskedet om kommande kärnvapenövningar innebär ytterligare en eskalering.

— Mellan att inte göra någonting och att detonera kärnvapen finns det många saker man kan göra. Att öva på ett synligt sätt är en, att provspränga kärnvapen är en annan, säger han.

Syftet är troligen detsamma som det varit från första början, tror Kragh: att avskräcka väst från fortsatt stöd till Ukraina och tvinga fram ett krigsavslut som är till Rysslands fördel.

— Ryssland vill få ökad handlingsfrihet och kärnvapen är det sista instrument man har att hota med, säger han.

Ovanligt specifik anklagelse

Ända sedan Rysslands invasion i februari har Kreml pratat om laboratorier för biologiska vapen i Ukraina och hintat om att Ukraina håller på att utveckla massförstörelsevapen, något som inte vunnit något som helst stöd från andra källor. Rysslands senaste anklagelser handlar om att Ukraina förbereder en så kallad smutsig bomb, ett konventionellt vapen som sprider radioaktiv strålning.

Den smutsiga bomben innebär till viss del ett skifte i den ryska retoriken. Det som är nytt är att anklagelserna är väldigt specifika, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan.

— Med pratet om en smutsig bomb försöker Ryssland implicera att Ukraina bryter kärnvapentabut, och att det därför är fritt fram för Ryssland att använda kärnvapen.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Ryssland kommit med en lång rad hot under krigets gång, däribland om kärnvapen, säger Jonsson.

— Men självklart är det oroväckande.

"Bryter mot ett mönster"

Han är inte den enda som är orolig. Mikk Marran, chef för Estlands underrättelsetjänst, säger enligt Financial Times att pratet om en smutsig bomb särskiljer sig från tidigare ryska anklagelser.

— Intensiteten i retoriken är märklig. Om (ryssarna) faktiskt planerar en attack under falsk flagg vet vi inte. Men det bryter definitivt mot ett mönster och kräver full uppmärksamhet, säger Marran.

Ryssland har en historia av att anklaga andra för att göra det Moskva själv planerar. Redan innan kriget varnade USA för att Kreml skulle kunna använda falsk flagg-attacker för att berättiga en invasion av Ukraina, skriver The New York Times.

Den kommande ryska kärnvapenövningen – som går under namnet Grom, på svenska åska – är visserligen ett årligt event. Övningen genomförs med strategiska kärnvapen som kan användas mot mål på andra kontinenter, som militärbaser och större städer. En faktisk rysk provsprängning med kärnvapen har inte genomförts sedan Sovjettiden.

— När man övar med kärnvapen så vill man nog i första hand uppnå en psykologisk och politisk effekt, skicka en signal om att man faktiskt kan använda dem, säger Martin Kragh.

Gamla vapen måste testas

Men enligt vissa experter är det oklart om Ryssland ens har kunskapen som krävs för att hantera kärnvapen.

— Eftersom de här kärnstridsspetsarna har varit bakom lås och bom i decennier kan ingen rationell beslutsfattare veta om de över huvud taget fungerar, säger Pavel Baev, professor i ryska militära reformer på Institutt for fredsforskning i Oslo, till Svenska Yle.

Än så länge har Ryssland uppenbarligen dragit sig för att använda kemiska och nukleära vapen mot Ukraina. Martin Kragh vill inte sia kring huruvida risken för att Ryssland gör verklighet av sina kärnvapenhot har ökat.

— Däremot har man använt kryssningsrobotar och artilleri för att angripa civil infrastruktur. Vad det visar är en dokumenterad indifferens för krigets lagar, och det är det som gör retoriken särskilt oroväckande.