Besvärliga år väntar för Biden

Vid ett mindre kampanjmöte med potentiella donatorer inför mellanårsvalen slog Biden fast att det skulle bli "två fruktansvärda år" om Republikanerna tog makten i både senaten och representanthuset.

— De goda nyheterna är att jag kommer att ha en vetopenna, sade den amerikanske presidenten, enligt amerikanska medier.

Hur det blir med maktbalansen är ännu på torsdagsmorgonen, svensk tid, oklart, även om det lutar åt att Republikanerna åtminstone tar makten i representanthuset.

Under valrörelsen talade Biden ganska lite om vilka saker han vill försöka få igenom under den andra halvan av sin mandatperiod. Han talade desto mer om det han har fått igenom hittills – saker som är "så bra att folk ännu inte har insett hur bra de är" – och om sina motståndare.

Delning och dödläge

— Biden hade stora ambitioner när han valdes, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Mycket har också genomförts. Blanck lyfter bland annat fram den stora satsningen på den amerikanska infrastrukturen, stödpaket under pandemin och något skärpta vapenlagar. Andra planer – som att fler ska få tillgång till avgiftsfri förskola och yrkes- eller högskoleförberedande studier – har lagts åt sidan.

— Nu kommer han befinna sig i ett helt annat läge, säger Blanck, som konstaterar att det kommer att krävas kompromisser i ett läge där presidenten och styret i kongressen är av olika partifärg.

— Vad som kommer hända är förmodligen att det inte kommer att antas så många lagar, då de blockerar varandra. Demokraterna kommer att lägga fram förslag som inte antas. Republikanerna kommer att anta förslag som Biden inte skriver på.

Vad de framför allt måste komma överens om är ramarna för den federala budgeten. Och det är inte ovanligt att konflikter om budgeten drar ut på tiden, med risk för att statsapparaten lamslås.

Sänkta ambitioner

Det skedde två gånger under president Donald Trumps styre, senast efter de förra mellanårsvalen. Då hade Republikanerna tappat sin majoritet i representanthuset och budgetförhandlingarna körde fast vid Trumps krav om mer federala pengar till bygget av en så kallad mur mot Mexiko.

Joe Biden lär få lägga mer långtgående planer på till exempel ett automatvapenförbud eller ett stadgande av aborträtten på hyllan.

Partiuppdelningen i kongressen är dock inte svartvit och enskilda mandat i rösträkningen kan ha stor betydelse.

— Partilojaliteten är inte lika stark som i Sverige, även om man försöker uppehålla den. Det verkar bli en liten marginal i representanthuset och historien visar att Republikanerna kan ha det svårt att hålla ihop partigruppen. Nu finns där också en ganska brokig grupp som står långt ut till höger, säger Dag Blanck.

Han bedömer att Biden kan försöka söka partiöverskridande stöd i så kallade plånboksfrågor eller för ytterligare infrastruktursatsningar, då det är förhållandevis enkelt att motivera för väljare.

När det gäller USA:s stöd till Ukraina så har det höjts enstaka skeptiska röster, men Blanck tror att enigheten mellan partierna är stor, "i alla fall just nu".

— Men det beror såklart på hur länge kriget pågår, eftersom stödet är kostsamt.

Kan gå för långt?

Republikanerna kommer att rycka fram i en utredningsoffensiv mot Biden om och när de tar över dagordningen i representanthuset.

Den parlamentariska utredningen av stormningen av Kapitolium lär läggas ned. Bland andra presidentsonen Hunter Biden och den tidigare smittskyddschefen Anthony Fauci ska nagelfaras. De väntas också överväga ett riksrättsåtal mot presidenten själv.

Frågan är hur mycket de tjänar på att gå hårt fram. Bill Clinton och Barack Obama tappade båda kontroll över kongressen i sina första mellanårsval som presidenter, varpå de blev hårt ansatta av Republikanerna. Båda blev omvalda två år senare då kritiken slog tillbaka mot deras motståndare.

— Jag ser en del vallokalsundersökningar nu där folk har tillfrågats varför de inte har röstat på Republikanerna och en hel del svarar att de tycker att de har blivit för extrema och väckt en oro hos dem, säger Dag Blanck.