Stockholm

Tyst Krayem vid terrormål i Bryssel

Försvarsadvokaterna talar med de åtalade inför rättegångsstarten i Bryssel, med maskerad polis i bakgrunden.
Försvarsadvokaterna talar med de åtalade inför rättegångsstarten i Bryssel, med maskerad polis i bakgrunden. Foto: TT

Mer än 6,5 år efter terrorn i Bryssel i mars 2016 och drygt en månad senare än tänkt ställs de inblandade nu inför rätta.Svenske Osama Krayem vägrar ange namn, ålder och yrke.


Fakta: Terrorn i Bryssel

Klockan 07.58 den 22 mars 2016 spränger sig självmordsbombaren Ibrahim El Bakraoui vid en av incheckningsdiskarna på Zaventem-flygplatsen i Bryssel. Elva sekunder senare gör medförövaren Najim Laachraoui samma sak vid en annan disk.

Klockan 09.11 spränger sig El Bakraoius bror Khalid på ett tunnelbanetåg vid stationen Maelbeek i centrala Bryssel.

Förövarna kopplas snabbt till de islamistiska terrorister som fyra månader tidigare slagit till mot Paris. Dådet i Bryssel tros ha varit en påskyndad attack sedan en av de främst efterspanade efter Parisattacken, Salah Abdeslam, gripits i Bryssel den 18 mars.

Utöver de tre gärningsmännen tros ytterligare två personer – Mohamed Abrini och Osama Krayem – ha varit på väg att spränga sig den 22 mars, men backade ur i sista stund. Båda greps i april 2016 och står nu inför rätta i Bryssel, tillsammans med Abdeslam och ytterligare sju personer som anklagas för olika former av delaktighet och medhjälp.

Källa: Le Soir.

Tio personer, däribland Krayem, står som anklagade för förödelsen den 22 mars 2016 då terroristerna slog till mot Zaventemflygplatsen utanför Bryssel och ett tunnelbanetåg i centrum.

Hundratals personer skadades och 32 dödades när tre självmordsbombare slog till tidigt på morgonen. Även Krayem och en annan av de nu åtalade misstänks ha varit tilltänkta som självmordsbombare som backade ur i sista stund.

Rättens ordförande, Laurence Massart, inledde processen på måndagsmorgonen med att de anklagade fick identifiera sig. Krayem var dock motsträvig, rapporterar belgiska tidningen Le Soir, och ville varken resa sig eller uppge namn, ålder och yrke – till skillnad mot alla de andra.

Domaren Laurence Massart leder rättegången i Bryssel kring terrordåden i mars 2016.

Anhöriga på plats

Rättegången äger rum i militäralliansen Natos gamla högkvarter i nordöstra Bryssel och omges av ett stort säkerhetsuppbåd.

På plats finns även många anhöriga till offren eller personer som själva drabbades.

— Det är viktigt för mig att representera min syster. Jag är här för hennes skull i dag, säger belgiska Esmael, vars syster dödades i attackerna, till belgisk tv.

Domare Massart lovar att inte hålla på alltför länge.

— Vi ska inte sluta vid midnatt alla dagar, säger hon enligt Le Soirs direktrapportering.

De inledande dagarna väntas mest bestå av formaliteter. Den 19 december är det tänkt att de anklagade ska börja höras. Från den 18 januari är det dags för offer och anhöriga, följt av polisens utredare från februari.

Bevismaterial i en monter inför rättegången kring terrordåden i Bryssel den 22 mars 2016.

Mekaniker Abdeslam

Övriga åtalade är personer som anses ha hjälpt gruppen på olika sätt. Här ingår även Salah Abdeslam – ökänd som en av deltagarna i terrordåden i Paris som inträffade fyra månader före Brysselattacken, den 13 november 2015.

Abdeslam var den vintern Europas kanske mest efterspanade man. När polisen till sist lyckades gripa honom den 18 mars ledde det till att hans kumpaner slog till mot Bryssel fyra dagar senare. Enligt utredarna hade de egentligen tänkt slå mot Frankrike ytterligare en gång, sannolikt mot fotbolls-EM i juni 2016, men valde Bryssel i stället av rädsla över att själva gripas.

Både Abdeslam och Krayem är liksom flera andra av de åtalade redan dömda till långa fängelsestraff för sin delaktighet i Parisdåden.

Abdeslam har kallat sig "krigare för (terrororganisationen) Islamiska staten" vid tidigare rättegångar. I morse angav han i stället sitt yrke som mekaniker".

Lång rättegång

Formellt startade rättegången i Bryssel redan i september. Planerna att hålla de åtalade i särskilda glasburar i rättegångssalen ledde dock till skarpa protester från deras försvarsadvokater. Inför hotet om att de åtalade skulle tiga sig igenom hela processen beslutade rätten om en ombyggnad, som nu är genomförd.

Priset? Cirka 2,5 miljoner kronor och en och en halv månads försening.

Hela rättegången väntas pågå i minst sex månader, vilket gjort att flera av de framlottade jurymedlemmarna angett allehanda skäl för att slippa vara med.

En av de få som ursäktats är friidrottaren Kevin Borlée – med mängder av EM- och VM-medaljer på 400 meter i prisskåpet.

— Jag fick dispens redan vid första kallelsen. Om jag skulle delta i processen, i flera månader, skulle jag inte längre kunna träna inför VM nästa år. Jag skulle inte kunna tävla för Belgien längre, förklarade Borlée för tidningen Sudinfo i förra veckan.

32 personer dog och över 300 skadades i attackerna i Bryssel den 22 mars 2016.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.