Expert: Zoner kan strida mot rätt till privatliv
I Tidöavtalet föreslås visitationszoner, där polisen ska kunna visitera personer utan misstanke om brott.Men enligt Jacob Öberg, docent i straffrätt vid Örebro universitet, kan förslaget strida mot Europakonventionen.
2004 infördes möjligheten för dansk polis att upprätta visitationszoner och har hittills använts vid cirka 220 tillfällen runt om i landet.
Beslutet fattas av den lokala polischefen och kan inte överklagas.
Zonen ska vara geografiskt avgränsad och beslutet gäller till att börja med i två veckor, men kan sedan förlängas i omgångar så länge polisen kan motivera det med hänvisning till specifika händelser.
Polisen får rätt att stickprovsvis kroppsvisitera vem som helst som befinner sig i zonen och även undersöka väskor och fordon.
Den 29 december 2022 införde dansk polis en visitationszon i delar av Nørrebro efter ett flertal knivdåd.
Fram till den 9 januari 2023 har dansk polis visiterat 163 personer och hittat eller beslagtagit 18 stickvapen, vilket har lett till att sju personer nu är brottsmisstänkta.
I Sverige har visitationszoner efter dansk modell diskuterats som en åtgärd mot gängkriminaliteten.
I december 2022 uppgav regeringen och Sverigedemokraterna att de tagit ett beslut om att utreda möjligheten till visitationszoner.
Källa: Danska polisen, svenska riksdagen
Under valrörelsen lovade den nuvarande regeringen hårdare tag mot kriminella och har nu tillsatt en utredning om hur tillfälliga visitationszoner ska kunna genomföras i Sverige.
Inspirationen kommer från Danmark där polis sedan 2004 haft möjlighet att upprätta en visitationszon i områden med hög kriminalitet, vilket innebär att polis kan visitera personer utan konkret brottsmisstanke.
I Sverige har förslaget dock kritiserats från både oppositionspartier och forskare som menar att det är rättsosäkert.
— Man undergräver rätten till privatliv. För det första blir det relativt godtyckligt vem man ska visitera. Jag skulle själv känna att det var högst kränkande om jag blev visiterad utan att det fanns någon brottsmisstanke, säger Jacob Öberg.
Har prövats i Europadomstol
Dessutom menar han att förslaget kan strida mot Europakonventionens artikel 8 om rätten till privatliv.
Ett liknande fall i Storbritannien prövades i Europadomstolen efter att två personer, varav en journalist, blev stoppade och visiterade av polis i samband med en demonstration i östra London 2003.
— De hade en liknande terrorlagstiftning i Storbritannien där man kunde visitera vem som helst inom ett område. Fallet prövades först genom alla domstolsinstanser i Storbritannien och sedan i Europadomstolen.
Ovanligt att staters åtgärder underkänns
Efter en rättslig process som pågick i närmare sju år fick de två britterna rätt i Europadomstolen, vilket bland annat den brittiska tidningen The Guardian rapporterat om.
— Det man kom fram till var att man inte kan visitera personer hur som helst. Man får inskränka rättigheter, men det måste vara rimligt och åtgärdernas laglighet måste kunna vara föremål för domstolsprövning, säger Jacob Öberg och tillägger att Europadomstolen vanligtvis inte brukar underkänna medlemsstaters åtgärder:
— Men i det här fallet tyckte domstolen att den engelska lagstiftningen var klart oproportionerlig som en inskränkning i rätten till privatliv.
Om visitationszoner blir verklighet i Sverige skulle det krävas att en privatperson tar fallet hela vägen till Europadomstolen för att pröva om den svenska modellen eventuellt bryter mot artikel 8.
— Det är inte helt enkelt att göra. Det kräver att du har resurser och energi för att föra en talan mot en stat, säger Jacob Öberg.
