Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko och ryske presidenten Vladimir Putin vid ett möte den 9 juni i Sotji.
Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko och ryske presidenten Vladimir Putin vid ett möte den 9 juni i Sotji. - Foto: Gavriil Grigorov/Sputnik Kreml via AP/TT

Vaksamhet och dubbla budskap om Putins framtid

Ledare i västvärlden försöker förstå konsekvenserna av den dramatiska utvecklingen i Ryssland. Bundsförvanter till president Putin sänder otydliga signaler. Ovissheten om Putins framtid är tydlig även när Wagnerstyrkorna går med på att stoppa framryckningen mot Moskva.


Sent på lördagen kom besked från Belarus, där ledaren Aleksandr Lukasjenko anses stå president Putin mycket nära, att Lukasjenko förhandlat fram en uppgörelse mellan Vladimir Putin och Jevgenij Prigozjin.

Den paramilitära styrkan återvänder till sina militära baser.

Men beskeden från Minsk var först dubbeltydiga. Belarus säkerhetsråd att först valt att kalla Wagners väpnade uppror för "en gåva" till västländer, och varnade samtidigt för att myteriet kan innebära en "katastrof".

Säkerhetsrådet skrev också att "alla former av provokationer, interna konflikter inom den politiska sfären eller den militära sfären, på informationsområdet eller i det civila samhället är en gåva till det samlade väst".

Enligt diktatorn Lukasjenko så har Putin godkänt avtalet.

Västvärlden fortsätter att följa

Västvärldens ledare sade unisont och i kör att man "noggrant följer utvecklingen", även efter beskedet om att Wagnersoldaterna återvänder till sina baracker.

USA hade då meddelat att president Joe Biden hade talat med USA:s allierade.främst då de som ingår i den mäktiga G7-gruppen. Frankrikes president Emmanuel Macron sade efter beskedet att kontakterna mellan västländernas huvudstäder fortsätter.

Statsminister Ulf Kristersson (M), på väg till Island under lördagen, skrev på sociala medier:

"UD har nära kontakt med ambassaden i Moskva, generalkonsulat i S:t Petersburg och våra internationella partner. Jag ska diskutera frågan med mina nordiska statsministerkollegor när vi möts imorgon (söndag, reds anm)."

Budskapen från länder som tidigare inte helt fördömt den ryska invasionen i Ukraina var svårare att tyda.

Dubbla budskap

En av de ledare som hade telefonkontakt med president Vladimir Putin på lördagen var Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Men uppgifterna från de båda presidentkontoren skiljer sig något åt.

Erdogans kansli sade att den turkiske president erbjudit sin hjälp för att finna "en fredlig lösning" på det väpnade upproret.

Erdogan "understryker också betydelsen av att agera med sunt förnuft", enligt uttalandet.

Kreml å sin sida sade att Erdogan uttryckt sitt fulla stöd till Putin i frågan om Wagnergruppens uppror.

"Republiken Turkiets president uttryckte fullt stöd för de åtgärder som vidtagits av den ryska ledningen", skrev Kreml enligt AFP.

Tyst från Peking

Tystnad förekom också. Sent på lördagen hade Peking ännu inte kommenterat utvecklingen i Ryssland.

Tidigare regeringschefer och utrikesministrar valde dock att granska händelseförloppet, men av mer spekulativ karaktär.

Som Carl Bildt (M):

"Mängder av frågor. Vem kommer att vinna? Osannolikt att det blir Prigozjin vid dagens slut, men hur och när kommer han att förlora? Och Putin kommer också att förlora eftersom hans regims grundläggande stabilitet slås i spillror. Den nya tiden av oro i Ryssland har börjat", skrev han på Twitter.

Efter beskedet om en uppgörelse konstaterade Bildt: "Rond ett avslutad. Nästa rond i dramat följer".

TT
/
/
/
/
/
USA
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!