Gängen kartlagda i EU – "säkerheten hotad"
Knarkhandel, bedrägerier och människosmuggling dominerar bland de 821 kriminella nätverk i Europa som kartläggs i en färsk rapport. EU:s inre säkerhet är hotad, varnar Europol-chefen Catherine De Bolle.
Här är några bitar ur Europols nya rapport om de mest hotande kriminella nätverkan i Europa:
* Totalt listas 821 nätverk med fler än 25 000 medlemmar, av 112 olika nationaliteter.
* 50 procent av gängen ägnar sig helt eller delvis åt narkotikahandel, 86 procent gömmer sig bakom legal affärsverksamhet, 71 procent ägnar sig åt att muta och påverka rättsväsendet, 34 procent har varit aktiva i tio år eller mer och 68 procent består av medlemmar från olika länder.
* Många av gängen har regionala eller etniska grunder: exempelvis sköts mycket av kokainhandeln av medborgare i Belgien och Nederländerna, nära de stora hamnarna i Antwerpen och Rotterdam, av personer med rötter i Marocko och Turkiet.
* Sverige och svenskar omnämns bara på tre platser: som en av tio måltavlor för rumänska inbrottsligor, ett av tio länder där turkar ofta spelar framträdande roll i gängen och som en av tre nationaliteter som är dominerande när det gäller utpressning (med cyprioter och italienare).
Totalt är fler än 25 000 personer aktiva i vad som kallas "de mest hotfulla kriminella nätverken", meddelas i den rapport som tagits fram av Europol.
— Vi vet vilka de är, hur de är organiserade, vad de ägnar sig åt. Budskapet till de kriminella nätverken är: ni kan inte gömma er längre, förklarar De Bolle på en presskonferens i Bryssel tillsammans med bland andra EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
De exakta detaljerna delar Europol bara med sig till polis och myndigheter i medlemsländerna.
I den öppna delen av rapporten beskrivs ändå ingående hur nätverken kombinerar olika former av brottslighet, verkar över gränserna och samlar medlemmar från hela världen: 112 olika nationaliteter har påträffats.
Täckmantlar och mutor
Ylva Johansson slås främst av tre saker, däribland att så många jobbar under täckmantel av legal affärsverksamhet.
— Nästan alla är involverade i den lagliga ekonomin och driver vanliga företag eller har infiltrerat legala företag. Det är väldigt slående. Det andra är hur motståndskraftiga de är: hur stor andel som klarar av att fortsätta driva sin kriminella verksamhet även när ledarna sitter i fängelse. Det tredje är hur stor korruptionen är. Här tror jag att många medlemsländer behöver en väckarklocka, säger Johansson till svenska journalister på plats i Bryssel.
Hon vill också se fler åtgärder för att få fast ledare som gömmer sig eller agerar från länder utanför EU. Belgien har nyligen fått ut en av sina mest efterspanade misstänkta knarkbrottslingar – med öknamnet Tjocke Nordin – från Förenade Arabemiraten.
— Vi som EU borde göra mer på att sätta press. Det handlar om diplomatisk påverkan och tryck på tredje land, säger Johansson.
Många från Balkan
Den öppna rapporten går inte i detalj in på vilka gäng som agerar i vilka länder.
Sverige nämns bara i förbifarten, bland annat som en av tre nationaliteter som syns mest när det gäller utpressning.
Desto oftare nämns flera länder i och utanför EU i östra Europa, inte minst på Balkan, när det gäller vilka nationaliteter som dominerar i den organiserade brottsligheten.
Samtidigt står alla de länderna i kö för att bli medlemmar i EU.
— De har en hemläxa att göra, men min uppfattning är att de tar den hemläxan på väldigt stort allvar, säger Ylva Johansson i Bryssel.
