Ödesstund för Ukrainapaketet – och talmannen
Världen håller andan när USA:s kongress står i begrepp att rösta om stöd till Ukraina och Israel – hjälp som är avgörande för de pågående krigen. Även talman Mike Johnson är på helspänn. Hjälppaketen gör att han riskerar att avsättas av högerflanken i sitt eget parti.
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2023 startade det pågående 118:e kongressmötet.
Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I det republikanledda representanthuset sitter i nuläget 218 republikaner och 213 demokrater. Fyra platser är vakanta. Ytterligare en republikan försvinner den 19 april, då Wisconsinledmoten Mike Gallagher pensionerar sig.
Det jämna läget och splittringen inom respektive parti gör det mycket svårt att få igenom lag- och budgetförslag.
I senaten har Demokraterna 48 platser och stöd av tre oberoende ledamöter, vilket ger partiet majoriteten. Republikanerna har 49 ledamöter.
Källor: USA:s kongress, House Press Gallery
— Vi måste göra rätt. Historien kommer att döma oss, sade Johnson häromdagen efter ett stormigt möte med partigruppen.
Då stod det klart att talmannens plan för att baxa det av senaten godkända jättepaketet på drygt 95 miljarder dollar (ungefär en biljon kronor) genom den egna kammaren stavas styckning.
Johnson har delat upp skrivningen – som innefattar militär hjälp till Ukraina, Israel och Taiwan samt humanitär hjälp till Gaza – i fyra separata lagförslag. Efter ett möte med expresident Donald Trump har han dessutom omvandlat delar av Ukrainastödet till lån utan tydliga återbetalningskrav.
På fredagen godkände representanthuset uppdelningen med 316 röster mot 94. Johnsons plan fick därmed stöd av både republikaner och demokrater.
Syftet är att ledamöterna i högre grad ska kunna följa sina egna samveten och att representanthuset ska komma ur låsningen. Voteringarna är planerade till lördag kväll.
In i armén?
Men strategin har inte landat väl i alla hörn av kammaren.
Inom de splittrade Republikanerna finns mittenorienterade som tycker det är viktigt att stå upp mot Rysslands Vladimir Putin och hjälpa Ukraina. Men en mer högerextrem falang, ivrigt påhejad av Trump, vill att USA ska sluta agera världspolis och i stället fokusera på närområdet. De kräver bland annat kraftigt stärkt säkerhet vid gränsen mot Mexiko innan stöd till andra länder kan komma på tal.
Bland dessa finns den kontroversiella Georgialedamoten Marjorie Taylor Greene. Hon har lagt fram ett tilläggsförslag till Ukrainapaketet, i vilket det heter att alla ledamöter som röstar ja måste ansluta sig till Ukrainas armé, rapporterar Newsweek.
Tumult igen
Dessutom har hon dragit igång en process för att få Mike Johnson, som tidigare sågs som mycket konservativ, avsatt.
— Vissa är mer arga än jag. Jag vet inte hur mycket längre våra ledamöter tolererar att den republikanske talman vi valde för att driva vår agenda tjänar Demokraterna, säger hon till nyhetskanalen CNN.
Greenes initiativ väcker minnen av höstens tumult kring störtandet av dåvarande talmannen Kevin McCarthy. Även han anklagades för vidlyftigt samarbete med Demokraterna.
Greene har formellt stöd av Kentuckyrepublikanen Thomas Massie, och flera andra verkar vara på gång. Men till skillnad från i höstas verkar ett antal demokratiska ledamöter vara redo att stödja talmannen, både när det gäller Ukrainapaketet och hans ämbete. Många av dem ser värdet i att hålla kammaren flytande och agera på viktig lagstiftning under ett valår.
