Nyheter24
Annons

Tunga G7-länder erkänner Palestina: ”Tsunami”

Publicerad: 23 sep. 2025, kl. 05:50
Uppdaterad: 23 sep. 2025, kl. 06:48
Gazakriget river upp starka känslor världen över. På bilden demonstrerar en kvinna i Milano i Italien för en palestinsk stat. Foto: Antonio Calanni/AP/TT

Australien, Storbritannien, Kanada och Frankrike. Samtidigt som den så kallade FN-veckan i New York drar i gång erkänner allt fler västländer Palestina som självständig stat. En diplomatisk tsunami, konstaterar Mellanösternkännaren Anders Persson.

— Nu har tre av G7-medlemmarna gett palestinierna sitt erkännande. Det är klart att det har betydelse, annars hade ju inte USA och Israel varit så starkt emot.

Erkännandena, som även kommer från bland annat Portugal, syftar främst till att pressa fram en tvåstatslösning på konflikten mellan israeler och palestinier. De kom under helgen samt under måndagens FN-toppmöte i New York, som Frankrike och Saudiarabien stod värdar för och som USA och Israel bojkottade. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu rapporteras vara rasande.

— Frankrike lyckas med det Sverige inte klarade när vi erkände Palestina för elva år sedan, nämligen att skapa momentum och få andra att haka på, konstaterar Persson som är docent och forskare vid Linnéuniversitetet.

— Frankrike har också tagit fram en fredsplan tillsammans med Saudiarabien som är hyfsat detaljerad. Men som alltid är frågan hur den ska realiseras.

Eget Trumpmöte

Gazakriget skuggar FN-veckan och generalförsamlingens allmänna debatt som startar på tisdagen, med stats- och regeringschefer från hela världen.

Annons

Donald Trump är, i egenskap av president i värdlandet USA, debattens andre talare. Trump, som tidigare mötts av hånskratt i generalförsamlingen, håller sitt anförande bara timmar innan han träffar muslimska och arabiska ledare i New York för ett eget möte om Gazakriget, enligt uppgifter till Axios.

Palestiniernas premiärminister Mohammed Mustafa talar i FN:s generalförsamling under en konferens som hölls i somras.
Palestiniernas premiärminister Mohammed Mustafa talar i FN:s generalförsamling under en konferens som hölls i somras.

— Det finns förhoppningar om att få med Trump på ett erkännande (av Palestina) någon gång i framtiden, men inte nu. Han talade om en palestinsk stat, även om det var en mindre sådan, under sin första mandatperiod, säger Persson.

I nuläget är det dock tydligt att Vita huset stöttar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Så sent som i förra veckan lade USA in sitt veto när FN:s säkerhetsråd röstade om ett resolutionsförslag om bland annat vapenvila i Gaza.

När sanktioner?

Sett ur det perspektivet är det oklart om erkännandena av en palestinsk stat gör någon skillnad för Gazas nödlidande civilbefolkning och utsikterna för en framtida tvåstatslösning. Den fransk-saudiska fredsplanen exkluderar på pappret Hamas, vars terrorangrepp på Israel för snart två år sedan utlöste det pågående kriget.

— Men hur ska man bli av med Hamas? Och vad sker med den israeliska ockupationen? Är länderna som nu erkänner Palestina beredda att pressa Israel till eftergifter och går det att pressa Hamas mer?, frågar Persson retoriskt.

— Cyniker undrar varför exempelvis Frankrike inte inför bitande sanktioner och varför Saudiarabien inte använder sitt inflytande i Opec för att markera mot Israel.

Fakta: FN och generalförsamlingen

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: ”FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet”.

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

I generalförsamlingen i FN-högkvarteret i New York har de 193 medlemsstaterna var sin plats och röst. Beslut fattas i form av resolutioner som inte är bindande för medlemsländerna. De anses dock vara moraliskt bindande då de är ett utslag av världsopinionen. En ny generalförsamling inleds varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från medlemsstaterna talar i kammaren, håller enskilda möten och för fram initiativ.

Källa: FN

Kommentarer

Annons
Annons
Annons