Nyheter24
Annons

Fredsprisen som chockade världen

Publicerad: 10 okt. 2025, kl. 05:45
Att Nobelpriset 1973 gavs till USA:s tidigare nationelle säkerhetsrådgivare och utrikesminister Henry Kissinger (1923-2023) fick hård kritik. Arkivbild. Foto: UPI/Scanpix/TT

Här är några av de största stormarna sedan det första fredspriset delades ut till rödakorsgrundaren Henri Dunant 1901.

1973 – Henry Kissinger och Le Duc Tho

En fredsplan mellan USA och Vietnam var välkommen efter flera år av förhandlingar och under våren 1973 lämnade de sista amerikanska soldaterna Sydvietnam. Kritiken var ändå enorm mot att hedra det intensivt krigförande USA och Kissinger – inte minst från Le Duc Tho som vägrade ta emot priset.

1993 – Nelson Mandela och F W de Klerk

Ex-fången och ANC-ledaren Mandela är en av den moderna historiens mest hyllade världsledare. Men att också det sydafrikanska apartheid-styrets siste president de Klerk fick vara med och dela på fredspriset väckte ont blod hos många.

1994 – Yassir Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin

Priset till de palestinska och israeliska ledarna var på sätt och vis ett pris till norrmännen själva och den så kallade Osloprocess som under 1990-talet väckte hopp om en fredlig lösning i Mellanöstern. Med facit i hand blev dock inte freden särskilt långlivad.

PLO-ledaren Yassir Arafat, Israels premiärminister Yitzhak Rabin och utrikesminister Shimon Peres med medaljer och diplom för Nobels fredspris 1994. Arkivbild.
PLO-ledaren Yassir Arafat, Israels premiärminister Yitzhak Rabin och utrikesminister Shimon Peres med medaljer och diplom för Nobels fredspris 1994. Arkivbild.

2009 – Barack Obama

USA:s nye president hade bara suttit ett drygt halvår på sin post när han fick priset – mycket på grund av det hopp som han förde med sig om internationellt samarbete. I efterhand har emellertid kritiken växt mot att hedra någon för saker som ännu inte gjorts.

2019 – Abiy Ahmed

Etiopiens premiärminister prisades för freden med Eritrea, i hopp om att bli en ledstjärna för mer demokratiska ledare i Afrika. Glorian har dock kommit på sned ordentligt, inte minst efter inbördeskriget i Tigray-regionen, då flera hundra tusen personer beräknas ha dödats.

Med åren har kritiken växt mot att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed – här på ett foto från i september – fick Nobels fredspris 2019. Arkivbild.
Med åren har kritiken växt mot att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed – här på ett foto från i september – fick Nobels fredspris 2019. Arkivbild.

2025 – vem vet?

Oavsett vem som får priset i år kommer det att höras kritik om att kommittén valt eller inte valt Donald Trump. Hans anhängare lär bli särskilt ilskna om förhandsfavoriter som FN:s generalsekreterare eller någon av de internationella domstolarna ICC eller ICJ får priset i stället.

Mer ”neutrala” kandidater som nämns är exempelvis sudanesiska hjälporganisationen Ghuraf al-Tawari (mer kända under engelska förkortningen ERR, Emergency response rooms) samt Odihr – valövervakarorganet inom Osse, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

USA:s president Donald Trump håller upp en överenskommelse efter "fredssamtal" mellan Rwanda och Demokratiska republiken Kongo i juni. Bakom honom syns vicepresident JD Vance, utrikesminister Marco Rubio och Kongos utrikesminister Therese Kayikwamba Wagner. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump håller upp en överenskommelse efter "fredssamtal" mellan Rwanda och Demokratiska republiken Kongo i juni. Bakom honom syns vicepresident JD Vance, utrikesminister Marco Rubio och Kongos utrikesminister Therese Kayikwamba Wagner. Arkivbild.

Fakta: Fredspriset sedan 2015

Här är de tio senaste mottagarna av Nobels fredspris:

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2022: Fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties.

2023: Fängslade kvinnorättsaktivisten Narges Mohammadi från Iran.

2024: Japanska atombombsöverlevarorganisationen Nihon Hidankyo.

Källa: Det Norske Nobelinstitutt

Kommentarer

Annons
Annons
Annons