Först sent på torsdagen kunde EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ge besked.
— I dag har ett viktigt beslut tagits om att säkra Ukrainas finansieringsbehov framåt och det är också moraliskt viktigt: att se till att Ryssland är med och betalar för den skada och det lidande man orsakat i Ukraina, säger Rosencrantz, som vikarierar på en svensk pressträff vid EU-toppmötet i stället för förkylde statsministern Ulf Kristersson (M) som tappat rösten.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleEU-kommissionen väntas nu ”skyndsamt” arbeta fram ett förslag som EU-länderna kan ta ställning till. Det lär dock fortsatt krävas många diskussioner innan alla är överens. Enligt nyhetssajten Politico Europe är ordalydelsen från toppmötet rejält urvattnad.
”Det gjordes inget genombrott och i slutorden ombes bara EU-kommissionen att ta fram förslag till nästa toppmöte i december”, skriver Politico.
Rädd för skadestånd
Merparten av de frysta pengarna, totat motsvarande runt 2 000 miljarder svenska kronor, finns hos finansinstitutet Euroclear i Bryssel. Det är anledning till att Belgien är det land som är varit mest tveksamt till att EU ska använda tillgångarna som säkerhet för Ukrainalån. Premiärminister Bart De Wever hänvisar till möjliga ryska skadeståndskrav samt farhågor om att eurons ställning kan försvagas.
Rosencrantz tolkar det som att Belgien och andra tveksamma nu ändå accepterar att EU-kommissionen tar fram förslag.
— Jag tror att man till slut insåg att det finns ett brett och starkt stöd för detta. Och, som sagt, det är ju ett steg på vägen för att sedan återkomma till frågan mer i detalj.
I EU-toppmötets formella uttalande heter det att EU lovar att hantera Ukrainas finansiella behov för de närmaste två åren. Därför ber man EU-kommissionen om ”alternativ för ekonomiskt stöd baserat på en uppskattning av Ukrainas behov”.
I det sammanhanget finns inga formuleringar om lån eller att ryska tillgångar ska användas som säkerhet för sådana.
Tre krav
Sverige är för finansieringmodellen, likt många stora EU-länder.
— Det här är den lösning som finns på bordet, konstaterar Rosencrantz.
— Det finns alltid risker med allt. Men det finns väldigt stora risker med att inte göra någonting, sade statsminister Kristersson tidigare på dagen.
Även Ukraina och president Volodymyr Zelenskyj trycker på.
— Ryska tillgångar borde fullt ut användas för att försvara mot rysk aggression, sade han på toppmötet.
Belgien har tidigare ställt tre krav för att gå med på modellen: att riskerna delas, att alla länder är med och betalar skadestånd om det skulle krävas samt att frysta ryska pengar som finns i andra länder också används.
.jpg)