De senaste åren har radikaliserade ungdomar utfört våldsamma attacker i Indonesien, Malaysia och Thailand, skriver tankesmedjan Soufan. I Singapore har attacker hejdats innan de har hunnit äga rum.
I samtliga fall var gärningsmännen unga, mellan 13 och 17 år, och de hade radikaliserats med en blandning av propaganda för olika ideologier som inte traditionellt ligger i linje med varandra.
Klicka här för att följa oss på GoogleFlera dåd har också kopplats till företeelsen i bland annat USA, där unga gärningsmän anklagas för att ta till sig våld de ser på nätet och inspireras av det i verkliga våldshandlingar.
Fallen tillskrivs det som internationellt ofta kallas ”nihilistic violent extremism” (nihilistisk våldsam extremism, NVE). Inom kategorin uppmuntras, främjas och hyllas våld för själva våldets och kaosets skull. Drivkraften är inte sällan en önskan om status och erkännande, skriver den USA-baserade tankesmedjan.
”Dessa extremister undviker en sammanhängande uppsättning övertygelser till förmån för ideologisk sampling, och hämtar innehåll från högerextremism, nynazistiska idéer, antisemitiska konspirationer, pro-IS-idéer, misogyni, incelskap och anti-hbtq-teman”, står det i Soufans analys.
”Pick ’n’ mix”
Det kallas ibland ”pick ’n’ mix”, eller ”salad bar extremism”, ett tecken på att ideologier i traditionell bemärkelse inte alltid står i främsta rummet, utan att olika idéer kan plockas ihop och kombineras på olika sätt.
En del unga lockas i spel och i sociala medier att bli delaktiga i sammanhang där våld och våldsdåd hyllas. De flesta barn och ungdomar som tar del av materialet gör inte mer än så, men en liten andel tar steget och genomför själva våldshandlingar efter att ha radikaliserats.
Fenomenet har också synts i Sverige. I Expo-rapporten ”När inga liv räknas” avhandlas sammanslutningar som till exempel No Lives Matter och nätverket 764.
Flera fall av oprovocerat våld har kopplats till den våldsbejakande nätsekten, bland annat ett våldsdåd i Hässelby i nordvästra Stockholm, där en man i 80-årsåldern överfölls i ett uppmärksammat knivdåd i fjol. En 14-åring har befunnits skyldig till mordförsök.
Men att sätta etiketter på miljöerna är inte lätt. Det lösa idégodset, och avsaknaden av en specifik gemensam ideologi, gör det komplicerat att definiera nya extremistiska grupperingar.
Vilja att skada
— Men om man ändå ska se vad det finns för röda trådar så är det dels att man ofta ser ett starkt intresse för våld, och viljan att skada och vara destruktiv. Sedan kan det ramas in i ett ideologiskt ramverk och ge någon sorts ideologisk fernissa, säger Morgan Finnsiö, researcher vid stiftelsen Expo.
Samtidigt finns tydliga ideologiska traditioner och uttryck i sammanhanget.
— De kommer till uttryck genom till exempel val av måltavlor, språkbruk i manifest, intern jargong och även vad till exempel minderåriga gärningsmän har ertappats med i Sverige. När polisen tittar i deras anteckningsblock från till exempel skolan så är det ett hakkors och vitmaktgrejer de klottrar. Så ideologin finns där men det är sant att den inte är primärt en politisk form av extremism.
Spel och sociala medier
Radikaliseringen sker ofta i sociala medier och onlinespel, till exempel i meddelandetjänsten Telegram och spelen Roblox och Minecraft. I Sydostasien har radikalisering tidigare främst skett inom familjen eller i skolan. Men i dag, då unga tillbringar mycket tid på nätet, kommer de lätt i kontakt med nya tankebanor.
— De kommer i kontakt med personer som har mer extrema idéer och kan ha planer på våldshandlingar. De känner en tillhörighet och då kan det bli lättare att bli radikaliserad, säger Joanna Lindström, som forskar vid Uppsala universitet om extremism, politisk aktivism och intergrupprelationer.
Tidigare radikaliserades individer som medlemmar i en specifik extremistisk grupp, där man måste vara social och fungera i grupp. I dag handlar det ofta om nya individer som är unga, mer sårbara och som har svårigheter i sociala samspel.
— Många extremister – oavsett om det handlar om högerextremism eller islamistisk extremism eller misogynistisk extremism – känner sig missgynnade på något sätt, eller känner att deras grupp är missgynnad, och de här våldshandlingarna blir nästan ett sätt att ta tillbaka makten, säger Lindström.
Mycket skada
De senaste åren har västvärlden börjat samarbeta mer internationellt polisiärt för att komma åt fenomenet, men fortfarande är bilden av fenomenet ganska otydlig, säger Morgan Finnsiö.
— Det verkar lyckligtvis vara en relativt liten extremistmiljö internationellt jämfört med de stora extremistmiljöerna som den traditionella högerextremismen eller radikalislamismen. Men tyvärr har det visat sig att även det här lilla fåtalet kan göra väldigt mycket skada, inte minst mot enskilda.
.jpg)