Nyheter24
Annons

Experten: Målet är regimskifte – hotbilden ökar i Sverige

Publicerad: 28 feb. 2026, kl. 08:23
Anders Persson är statsvetare vid Linnéuniversitetet. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Vid 7-tiden, svensk tid, kom de första rapporterna om explosioner i huvudstaden Teheran. Israel meddelade då att man inlett en ”förebyggande attack" mot Iran.

President Donald Trump bekräftade senare att även USA deltar. I ett inspelat tal erbjuder han immunitet för iranska soldater och poliser som lägger ner sina vapen och uppmanar det iranska folket att ta makten.

— Målet är regimskifte, helt tveklöst, men i forskningen finns inget tydligt exempel på att bara en luftkampanj kan leda till regimskifte, säger Anders Persson, docent och forskare vid Linnéuniversitetet.

USA har sedan mitten av januari byggt upp sin största militära närvaro i Mellanöstern sedan Irakinvasionen 2003. En markinvasion är dock inte aktuellt, enligt Persson.

— Det ser ut som att Trump vill att det iranska folket ska vara hans marktrupper.

Annons
USA:s president Donald Trump höjer näven i luften efter att ha landat i Florida på fredagskvällen.
USA:s president Donald Trump höjer näven i luften efter att ha landat i Florida på fredagskvällen.

”Stor verktygslåda”

— En annan lärdom från forskningen – från Vietnam, Afghanistan, Irak – är hur svårt det är att kontrollera utvecklingen i andra länder när krigsoperationer väl har påbörjats. Pandoras box är vidöppen, fortsätter han.

Vad har Iran att slå tillbaka med?

— Den gängse expertbilden är att Iran är försvagat efter kriget i somras, och detsamma gäller dess proxynätverk, men man förfogar över en stor verktygslåda.

Annons

Där ingår raketattacker mot Israel och amerikanska trupper i regionen, angrepp på sjöfart – och förmågan att iscensätta terrordåd i andra länder.

— Jag är säker på att hotbilden i Sverige har gått upp vid judiska och amerikanska mål. Överraskningsfaktorn finns även på den iranska sidan.

Huthirebellerna i Jemen (bilden) hör till Irans proxyaktörer. Så även Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon, som båda är kraftigt försvagade.
Huthirebellerna i Jemen (bilden) hör till Irans proxyaktörer. Så även Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon, som båda är kraftigt försvagade.

Donald Trumps akilleshäl är enligt statsvetaren hemmaopinionen, som är starkt kritisk till amerikansk militär inblandning i Iran.

— Det betyder att han snabbt måste visa på framgångar. Annars kommer opinionen bli ännu mer kritisk och kanske definiera hans andra mandatperiod. Men Trump är ute efter att fritera den stora fisken här, och gå till historien som den som fällde mullaregimen.

Annons

Iran, säger Persson, gör klokt i att se till att det blir en utdragen konflikt.

Världens största hangarfartyg, USS Gerald R Ford, lämnar en militärbas på den grekiska ön Kreta på torsdagen.
Världens största hangarfartyg, USS Gerald R Ford, lämnar en militärbas på den grekiska ön Kreta på torsdagen.

”Har blinkat rött”

På fredagskvällen kom medlarlandet Oman med hoppfulla uttalanden om ett genombrott i kärnenergiförhandlingarna mellan Iran och USA.

Men inställda flyg, reseavrådan, hemkallad ambassadpersonal, truppförflyttningar, israelisk tystnad och en Donald Trump som vädrat missnöje har pekat i motsatt riktning, säger Anders Persson.

Annons

— Alla indikatorer har blinkat rött.

Bakgrund: Ett års förhandlingar

I mars 2025 skickade USA:s president Donald Trump ett brev till Irans ayatolla Ali Khamenei för att inleda nya förhandlingar om Irans kärnenergiprogram. En månad senare inleddes indirekta samtal, men fem möten gav inte resultat. Iran meddelade i juni att en tredje anläggning skulle tas i bruk.

Den 22 juni gick USA in i kriget mellan Israel och Iran och bombade de tre kärnenergianläggningarna.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut över hela landet. USA ställde in kontakter med Iran och Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när blev dödade i tusental, men det skedde inte.

USA:s militära styrkor började i slutet av januari samlas i Irans närområde i ovanligt stor omfattning. Nya förhandlingar inleddes den 3 februari.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons