Moraliska extremländer gör succé i finanskrisen
Länder med en stor svart marknad har klarat krisen förvånansvärt bra. Detsamma gäller för de allra hederligaste. Småfulingarna däremot har torskat värst.
Den svarta marknaden måste vara rejäl för att den ska ha en positiv effekt på ekonomin.
Grekland, som enligt premiärminister Giorgos Papandreou visat tecken på stor moralisk flexibilitet, är ett bra exempel.
Trots finansbekymmer har deras ekonomi bara minskat med en procent, jämfört med EU:s snitt på fyra procent. Det kan grekerna tacka sin svarta marknad för, enligt en ny rapport som presenteras i Financial Times.
Även snälla länder, som går den smala, momsbelagda vägen, har klarat krisen bra.
Sämst klarar sig länder som befinner sig i gråzonen. Tyskland, som varken har Greklands korruption eller österrikarnas ärlighet, ligger värst till.
Med en svart marknad som utgör 14,6 procent hamnar landet farligt nära rapportens skräckscenario - 14,3 procent.
Hur en svart marknad stimulerar ekonomin förklaras av professor Friedrich Schneider med en självklar logik.
- Folk tjänar extra pengar och ingen jobbar svart för att sätta in pengarna på ett sparkonto, så pengarna spenderas på konsumentvaror och efterfrågan ökar.
