Vilka typer av förlossningsskador finns det, ovh vad är skillnaden på bristningsgrad 1, 2, 3 och 4.
Här är de skador som man kan drabbas av under en förlossning. - Foto: Pixabay/TT/Flickr

Här är skadorna du kan drabbas av under förlossningen

De flesta av oss har hört skräckhistorier om mammor som "spruckit" när de fött barn. Men hur vanligt är det egentligen att man skadar sig under förlossning och vilka typer av skador finns det? Här är allt du behöver veta om förlossningsskador.


Varje år föder cirka 120 000 kvinnor barn i Sverige. Ungefär 3 procent av dem, mer specifikt 3 600 kvinnor, drabbas av allvarliga förlossningsskador, vilket framkommer av statistisk från Socialstyrelsen.

Här är de olika typerna av skador du kan drabbas av under förlossningen. 

Ytliga skador

Kanske har du hört talas om att "spricka" under förlossning? Det är givetvis inte helt ovanligt, men det finns även andra typer av skador du kan drabbas av när du föder barn. 

Skador på huden i vulvan, blygdläpparna eller vaginan exempelvis. Dessa skador är väldigt lätta och har snabb läkningstid. Slidmynningen får också behålla samma form som innan förlossningen. 

Att "brista hela vägen"

Bildkälla: TT

Den förlossningsskada som många har hört talas om, och räds för, är bristningsskador. En bristning är det  som på vardagligt språk kallas för att "spricka".

Bristningar handlar om skador i musklerna mellan slidan, mellangården och ändtarmen. Det finns 4 olika bristningsgrader, där grad 1 och 2 klassas som lättare skador och grad 3 och 4 klassas som svårare skador. 

Grad 1 och 2 innefattar bristningar som sträcker sig från slidan till mellangården och som kan sys på plats av en barnmorska. Enligt en svensk studie förekommer djupare vaginalbristningar hos 78 procent av kvinnor, vilket klassas som en grad 2-bristning, skriver sajten Bäckenbottenutbildning.se.

Grad 3 och 4 på skalan sträcker sig från att påverka yttre delar av ringmuskeln till att gå upp i ändtarmen. Grad 3 innefattar den yttre sfinktern, alltså ringmuskeln, medan grad 4 involverar både den yttre och den inre ändtarmsmuskeln. 

Hur stor är sannolikheten för att man får en bristning? 

Bildkälla: TT

– Sannolikheten är stor att man får någon sorts bristning när man föder barn. Men det är viktigt att faktiskt förstå att det är en stor skillnad på de olika bristningsgraderna, säger Asabea Britton, barnmorska på Södersjukhuset till Nyheter24.

– Hos förstföderskor är sannolikheten stor att man får en lindrigare bristning i första eller andra graden. En bristning kan vara allt från en rift, som är som ett mindre sår, till en grad 3- eller 4-bristning som innefattar många muskler och som kanske måste sys under operation, fortsätter hon.

Klippas

Ibland måste vårdpersonal klippa i vaginan under förlossningen, för att hjälpa barnet att komma ut och för att förhindra grad 3- och 4-bristningar. 1999 började man föra statistik på just detta. Vid den tiden var det betydligt vanligare än idag att behöva klippas. I synnerhet bland förstföderskor.

År 2000 klipptes 21,8 procent av förstföderskorna medan 5,8 procent av omföderskorna behövde göra detsamma.

År 2014 hade siffran halverats. Då var det 11,3 procent respektive 2,4 procent som klipptes. 

Varför skador?

Hur många som drabbas av allvarliga skador varierar. 1990 ska 1,7 procent av de födande ha fått skador i 3 eller 4 graden, medan det var 4,2 procent år 2004. Främst är det förstföderskor som drabbas, men även om man blir förlöst med sugklocka.

Skadorna har minskat bland kvinnor som föder i Sverige, men bland de europeiska länderna är Sverige ett av de som har flest skador.

Bildkälla: TT

Det är inte alltid lätt att hitta alla skador direkt vid en förlossning. Men konsekvenserna av dem kan vara besvärliga för kvinnorna.

  • De kvinnor som fått en skada av grad 3 eller 4 har större risk att få analkontinens än kvinnor som har mindre, eller inga, skador. 
  • Kvinnor som har en sftinkterskada har oftare problem med gas- eller avföringsläckage än de som inte har en liknande skada.
  • Även de förstföderskor som fick en sfinkterskada har en fyrfaldigt ökad risk att drabbas av analinkontinens – efter tio år.

Några skäl till förlossningsskadorna är dessutom att allt fler instrumentella förlossningar görs, mödrarna blir äldre och om barnen är större.

Den glada nyheten är att risken för svårare förlossningsskador sakta men säkert minskar, då siffran idag ligger på cirka 3,5 procent. 

– Den mest avgörande faktorn är hastigheten under slutfasen av förlossning, alltså under de allra sista värkarna när barnet ska ut. Då är det bra om det får gå lite långsamt, säger Asabea Britton. 

Läs även: Därför ska du inte snusa när du är gravid

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Lärde du dig något nytt?
Tack för din röst!