Svenskarnas köpfest. Jo visst, det är konsumtionsfest i flera delar av världen men i Sverige exploderar handeln denna dag. Men det var först i november 2013 som det stora startskottet gick av för black friday i det svenska samhället. Sedan har köphetsen ökat för varje år.

Om jag inte minns fel så tog ca 15000 svenskar sitt första steg in i skuldhärvan den 29 november 2019 (hittar inte artikeln). En annan stor nackdel med denna dag, helg eller numera vecka är den katastrofala miljöpåverkan den har.

Black Friday kommer med rabatter… Men det är inte för att vara snälla utan det är ett sätt för säljarna att tjäna mer pengar. Oftast är ordinarie pris högre än vanligt under denna vecka och rabatten landar då på strax under utgångspriset vid en försäljning. Med marknadsföringens många tricks lockas vi att spontant skuldsätta oss eller förlora pengar för att ”spara” pengar genom att köpa en mängd onödiga saker som landar i prylhögen vi redan har där hemma.

Skärpning!!! Se till att vara smart istället. Utnyttja tillfället istället för att utnyttjas. Kom ihåg att det finns inget bra pris om du inte behöver det du ska köpa. Det blir då istället ett rent rån på din privatekonomi.

Nu på fredag kommer jag själv att vara placerad framför datorn under nån timma för att klicka hem en del av de julklappar som våra barn önskar sig. Men jag ser till att utnyttja Black Friday genom att vara förberedd. Nedan har jag listat några saker som kan vara värda att ha i åtanke.

1. Tänk på miljön: Är detta verkligen något du behöver till 100%?
2. Inventera ditt hem innan: Har du något liknande hemma?
3. Gör en inköpslista: Shoppa inte enbart för att det är billigt.
4. Handlar du från utlandet?: Håll koll på tmoms, frakt och tullavgifter.
5. Hur mycket får du handla för?: Sätt en maxbudget.
6. Gå inte på världens äldsta bluff: ”Skynda dig”, erbjudandet går ut om 10 minuter!
7. Håll dig till 40%-regeln: Kläder och skor ska vara nedsatt med mint 40%, hoppa över det annars.

Summa sumarum:

Ska du handla, så handla smart. Då är Black Friday en mycket bra grej.

Hej för nu! /Mathilda

Detta begrepp är inget som är hugget i sten. En nödbuffert kan betyda olika saker beroende på livssituation. Vår buffert har alltså två olika syften eller är indelad i två olika delar. Vi har en vanlig buffert och vi har en nödbuffert. Eeeeh, vad menar hon nu, undrar du säkert? Låt mig förklara 🙂

Vi har ett s.k. buffertkonto. Men kapitalet där är indelat i två olika delar.

1. Kapital för oförutsedda utgifter som bil- och husreparationer, eller dyrare tandläkarbesök.
2. Kapital för oförutsedda livspåverkande förändringar som arbetslöshet och sjukskrivningar.

Är ni med på skillnaden? För oss så innefattar nödbufferten alltså den mängd med pengar som behövs för att vi som familj ska kunna fortsätta att leva som vanligt i 6 mån trots att någon av oss t.ex blir sjuk. Eller som i dessa coronatider. Det är många som plötsligt blev arbetslösa. Dock räknar vi bort saker som i det läget kanske inte är nödvändiga som streamingtjänster, gymkort och restaurangmat. Detta är en summa som vi INTE rör. Hur vet jag hur mycket som behövs i nödbufferten? Jo det tar man reda på genom att göra en s.k. ryggradsbudget.

För att göra det hela mycket enklare så har jag skrivit en guide till er som innehåller:

• Vad är en nödbuffert?
• Varför behöver jag en nödbuffert?
• Hur mycket pengar innefattar en nödbuffert?
• Hur sparar jag ihop till en nödbuffert?
• Hur ska en nödbuffert förvaras?
• När ska den användas?

Klicka hem den här nedan och börja spara till en nödbuffert redan idag!

Ha en fortsatt fin dag!

/Mathilda ”över till annat”