Förra veckan fick jag ett DM från en följare:
“Vår tvättmaskin håller på att ge upp, och nu börjar även frysen låta som ett flygplan. Är det okej att ta ett lån för att köpa nytt?”
Och alltså – jag fattar den känslan.
När flera grejer ger upp samtidigt och man står där mitt i vardagskaoset med kladdiga barntröjor och tinande köttfärs.
Men mitt korta svar?
Nej – inte om det inte är akut.
Och absolut inte om du redan har en buffert.
Det här är just en av anledningarna till varför jag pratar så ofta om att bygga upp en trygg buffert.
Inte för att bli rik. Utan för att slippa låna när livet krånglar lite.
Hur mycket ska man ha?
Enligt Finansinspektionen bör vi ha en buffert som motsvarar två till tre månaders utgifter.
För vissa kan det betyda 30 000 kr, för andra 70 000 kr.
Poängen är inte exakta siffror – utan att ha något att falla tillbaka på.
Vad räknas som en buffert?
En buffert är pengar du inte rör, som finns där om tvättmaskinen dör, bilen vägrar starta, eller om du plötsligt får en lägre inkomst.
Inte semesterpengar. Inte julklappspengar. Det här är trygghetspengar.
Så här gör vi – enligt Kontotricket:
Vi har ett separat buffertkonto.
En fast överföring varje månad – och ibland fyller vi på om det kommer in extra pengar, som skatteåterbäring eller återbetalningar.
Det behöver inte vara stora summor – det viktiga är att det händer regelbundet.
Och tillbaka till frågan om lån:
Om din kyl eller tvättmaskin går sönder och du inte har en buffert?
Då kan ett lån vara sista utvägen. Men då handlar det om att välja något med låg ränta, snabbt återbetalningsmål – och att direkt börja bygga upp din buffert så du slipper hamna där igen.
Men om det finns något kvar i maskinen – något liv kvar i vitvarorna – och du har möjlighet att vänta?
Vänta. Spara. Prioritera bufferten.
Det är en så mycket bättre känsla att betala med egna pengar när det väl behövs.
Hur tänker du kring buffert? Har du en? Har du behövt använda den?
Och hur gör du när saker går sönder?
Berätta gärna – jag är nyfiken. ?
