Buffert först, lån sen!

Förra veckan fick jag ett DM från en följare:
“Vår tvättmaskin håller på att ge upp, och nu börjar även frysen låta som ett flygplan. Är det okej att ta ett lån för att köpa nytt?”

Och alltså – jag fattar den känslan.
När flera grejer ger upp samtidigt och man står där mitt i vardagskaoset med kladdiga barntröjor och tinande köttfärs.

Men mitt korta svar?
Nej – inte om det inte är akut.
Och absolut inte om du redan har en buffert.

Det här är just en av anledningarna till varför jag pratar så ofta om att bygga upp en trygg buffert.
Inte för att bli rik. Utan för att slippa låna när livet krånglar lite.

Hur mycket ska man ha?

Enligt Finansinspektionen bör vi ha en buffert som motsvarar två till tre månaders utgifter.
För vissa kan det betyda 30 000 kr, för andra 70 000 kr.
Poängen är inte exakta siffror – utan att ha något att falla tillbaka på.

Vad räknas som en buffert?

En buffert är pengar du inte rör, som finns där om tvättmaskinen dör, bilen vägrar starta, eller om du plötsligt får en lägre inkomst.
Inte semesterpengar. Inte julklappspengar. Det här är trygghetspengar.

Så här gör vi – enligt Kontotricket:

Vi har ett separat buffertkonto.
En fast överföring varje månad – och ibland fyller vi på om det kommer in extra pengar, som skatteåterbäring eller återbetalningar.
Det behöver inte vara stora summor – det viktiga är att det händer regelbundet.

Och tillbaka till frågan om lån:

Om din kyl eller tvättmaskin går sönder och du inte har en buffert?
Då kan ett lån vara sista utvägen. Men då handlar det om att välja något med låg ränta, snabbt återbetalningsmål – och att direkt börja bygga upp din buffert så du slipper hamna där igen.

Men om det finns något kvar i maskinen – något liv kvar i vitvarorna – och du har möjlighet att vänta?
Vänta. Spara. Prioritera bufferten.
Det är en så mycket bättre känsla att betala med egna pengar när det väl behövs.

Hur tänker du kring buffert? Har du en? Har du behövt använda den?
Och hur gör du när saker går sönder?
Berätta gärna – jag är nyfiken. ?

Börsen: en berg- och dalbana med extra loop

Okej, vi behöver prata om börsen.

Du har säkert märkt det – ett par rödare dagar än vanligt i din fondportfölj i förra veckan, kanske ett oväntat sug att logga in och titta varje timme, eller bara en gnagande känsla av “borde jag göra något?”

Och ja, det är lite rörigt just nu. Varför?
Det är inte en grej – det är många.

På ena sidan Atlanten har vi Trump, som ännu en gång skruvat upp retoriken mot Kina. Tullar, hot om ytterligare handelsrestriktioner, och en ökad oro för ett nytt handelskrig mellan två av världens största ekonomier. Och som vanligt reagerar börsen snabbare än en treåring utan mellis.

Kombinera det med osäkerhet kring inflationen, räntebesked från amerikanska banker, val i viktiga ekonomier – och du har en cocktail som får marknaden att svaja. Senaste veckan har ju mycket gått upp igen.

Men vad betyder det här för dig som småsparare? Ska du göra något?
Svaret är: Kanske. Men troligen inte det du tror.

Innan du läser vidare vill jag tipsa om dagens poddavsnitt av min och Emelies podcast ”slut på kontot”. Där har vi idag en gäst. Det är ingen mindre än Annifrid Huhtala som hjälper oss att förklara marknaden och vad som faktiskt händer just nu. Missa inte det. Klicka på bilden här under för att komma till podden.

Börsen i slut på kontot
Vi snackar börsen i slut på kontot

Så här ska du tänka när börsen skakar:

1. Behöver du pengarna inom 1–2 år?

Då är det faktiskt dags att sälja av just den delen. Inga panikdrag, men har du ett tydligt mål (t.ex. handpenning, bröllop eller renovering) inom kort tid så bör de pengarna inte stå på börsen. Den är alldeles för nyckfull på kort sikt, särskilt just nu.

2. Sparar du långsiktigt? Sitt. Still. I. Båten.

Har du en bra portfölj och inga planer på att använda pengarna snart? Då ska du inte låta dig skrämmas av svängningarna. Tänk istället att du är ute på havet med en riktigt stabil segelbåt. Det gungar, visst. Men båten är byggd för det.

3. Det värsta du kan göra: sluta månadsspara.

Månadssparandet är ditt bästa verktyg för att ta dig igenom både upp- och nedgångar. Genom att fortsätta köpa i både dyrt och billigt lägger du grunden för ett genomsnittligt inköpspris – och minskar risken att du köper precis innan en dipp. Att pausa sparandet nu är som att hoppa av tåget för att det regnar.

4. Och ännu värre: sluta spara och göra ingenting med det du redan har.

Det här hände under finanskrisen 2008–2009. Många slutade månadsspara och sålde inte heller av tidigare vinster. De stod still. Och det tog åratal att komma tillbaka. Att göra ingenting när marknaden förändras är också ett beslut – och ofta ett kostsamt sådant, särskilt vid avslutat månadsspar.


Så här gör du som ett ekonomiskt geni (utan att behöva vara ett):

✔️ Behöver du pengarna snart? Plocka ut just de pengarna nu.
✔️ Sparar du långsiktigt? Fortsätt som vanligt.
✔️ Sitt lugnt i båten – om du har en vettig båt.
✔️ Fortsätt månadsspara. Alltid.
✔️ Handla i både uppgång och nedgång – det jämnar ut dina risker.


Det är i stökiga tider de långsiktiga hjältarna skapas.
Och tro mig – ditt framtida jag kommer tacka dig för att du höll dig till planen när alla andra freakade ur.

Hoppas detta inlägg lugnar dig som har panik och samtidigt ger dig som är helt passiv att agera om du ska ha pengarna inom kort tid.

Kram från mig

/Mathilda

”SITT INTE LUGNT I BÅTEN – räntan lurar dig just nu” ?

Javisst, räntorna har börjat krypa ner. Det pratas om sänkningar. Kanske till och med redan i juni. Men vet du vad? Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka, sippa islatte och drömma oss tillbaka till 2021.

Det är nu många gör det klassiska misstaget:
? De vaggas in i tron att 1–2 procents ränta är det normala.
Det är det inte. Det var en räntedröm, en ekonomisk enhörning. Vacker – men ovanlig.

Så vad ska man göra nu?


? Inte sluta spara bara för att bolånekostnaden gått ner lite.
? Inte börja tömma sparkontot för att “det löser sig ju nu.”
? Och absolut inte börja prata om att byta upp sig till större boende utan att räkna på långsiktiga kostnader.

Här är hur vi tänker – enligt Kontotricket:


? Vi har ett separat bolånekonto. Dit går en fast summa varje månad.
Just nu är räntan lägre än när vi satte upp kontot? Perfekt – då fortsätter vi att sätta in samma summa ändå. Det överskottet får ligga kvar som buffert.

För vet du vad som är riktigt nice?
Att ha ett gäng tusenlappar redo där den där extra räntehöjningen inte känns. Där det inte skaver att binda om ett lån. Där bufferten gör att man inte behöver panika varje gång Riksbanken öppnar munnen.

Så nej – sitt inte lugnt i båten.
Räntan må ha tagit ett andetag, men det betyder inte att vi kan släppa åren av ekonomiska lärdomar. Fortsätt bygga din ekonomiska trygghet. Den ska inte styras av dagsformen på boräntan – utan av dig.

Hur tänker du? Har du fortsatt spara trots att räntan gått ner?
Dela med dig – jag är nyfiken! ??