Ska vi verkligen låna till semester?

Häromkvällen såg jag ett inslag på nyheterna som fick mig att sätta kvällsteet i halsen. Enligt en ny undersökning från Nordea planerar 11 % av svenskarna att låna pengar för att ha råd med sommarsemestern. Det är alltså var tionde svensk – eller en på varenda grillfest i juli.

Kreditkort för rosé?

Och det var inte bara ett personligt lån här och där. Majoriteten av dessa lån kommer ske via kreditkort. Alltså: lån med ränta. För att få dricka rosé i Visby.

Missförstå mig rätt – jag älskar semester. Sol, bad, glass i stora lass och att låta jeansen vila i garderoben. Men det finns något sorgligt i att en så grundläggande sak som återhämtning ska behöva sättas på kredit.

När kostnaden kommer efteråt

För många har faktiskt inte råd just nu. Sex av tio säger att de påverkas av de ökade levnadskostnaderna. Och 38 % är oroliga för att pengarna inte ska räcka till för semester alls. Så vad gör vi? Vi skjuter problemet på framtiden genom att låna. Och den framtiden har ofta en rätt sur ränta.

Det finns ett annat sätt

Jag vill inte skamma någon – tvärtom. Jag vill bara säga: det finns andra vägar. Man kan vila utan att resa. Njuta utan att maxa kontokortet. Och framför allt: man kan planera sin semester utifrån vad plånboken faktiskt klarar. Det är där kontotricket kommer in.

Semester på riktigt – inte på kredit

Med kontotricket ger du varje krona ett syfte – även semesterns. Du skapar ett semesterkonto. Du sätter av pengar varje månad, oavsett om du sparar till en lyxresa nästa år eller en glassbudget till juli. Det behöver inte vara stora summor – men det är dina pengar. Inte bankens.

Och den känslan av att kunna betala för sin ledighet i förväg, med lugn i magen? Den är faktiskt ännu skönare än att ligga på en solstol i Italien.

Matpriserna rusar – men ändå slänger vi maten?

Det har knappast undgått någon att matpriserna stuckit iväg de senaste åren. Mejeriprodukter, grönsaker, kött – ja, det mesta har blivit dyrare. Förra året ökade matpriserna med nästan 20 % på bara ett år. Det är något som påverkat de flesta hushåll, särskilt barnfamiljer och ensamstående. Och visst märks det i plånboken?

Men – och här kommer det. I förra veckan slog det mig:
Så länge vi svenskar fortfarande har råd att slänga 17 kilo fullt ätbar mat per person och år – då är inte matpriserna för höga. Inte än.

Sug på den karamellen.

Och ja, jag vet att det låter hårt. Men handen på hjärtat – när maten verkligen blir för dyr, då slänger man den inte. Då tar man tillvara på allt. Då äter man rester, fryser in grytor, sparar sista klickarna crème fraîche och ställer inte mjölken i dörren.
Så länge vi lever med en marginal som tillåter att en broccolibukett eller en halväten tacotallrik åker i soporna för att vi ”inte hann”, så har vi inte nått smärtgränsen. Inte på riktigt.

Och ja – jag tycker faktiskt mitt eget påstående stämmer.

För när något verkligen är dyrbart, då behandlar vi det därefter. När bensinen var som dyrast var det ingen som körde onödiga vändor till köpcentrumet. När elpriserna slog i taket gick folk runt med dubbla filtar och tände värmeljus istället för taklampan. Men med maten? Där släpper vi fortfarande på garden.

Så nästa gång någon säger att ”man inte har råd att äta bra längre” – kolla i kompostpåsen. För där ligger ofta svaret.

Så nu känns det bättre när jag fått skriva av mig detta.

Och du – vill du verkligen börja få koll på matbudgeten? Då kan jag lova att det finns både system och motivation att hitta. Men det börjar inte med butikernas s.k. erbjudanden utan det börjar med att faktiskt använda det man redan har hemma.

Hej för nu!

/Mathilda

”Kvinnor halkar efter ekonomiskt redan i 20-årsåldern – Vad händer?”

Jag minns när jag fick min första lön. Känslan av att vara rik (lol, den varade i ungefär en vecka). Men det jag inte visste då var att jag redan låg ekonomiskt efter – bara för att jag var kvinna. Och jag är långt ifrån ensam.

En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten feb 2025 visar att kvinnor halkar efter ekonomiskt redan i 20-årsåldern – och nej, det handlar inte bara om löneskillnader. Faktorer som studieval, deltidsjobb, föräldraledighet och investeringar spelar en stor roll.

? Lönen: Redan vid första jobbet tjänar män i snitt mer än kvinnor. Så är det för att vi väljer sämre betalda jobb – eller har vi helt enkelt sämre lönegame?
? Investeringarna: Män börjar investera tidigare, medan kvinnor ofta sparar mer försiktigt. ”Trygg buffert först”, säger vi. ”All in i fonder”, säger männen. Gissa vems kapital växer snabbast?
? Ekonomiska val: Kvinnor tar ofta större ansvar för familjens ekonomi men investerar mindre i sin egen framtid. Föräldraledighet, deltidsjobb och att prioritera familjens ekonomi framför sin egen påverkar mer än vi tror.

Jämställdhetsmyndighetens rapport visar att dessa skillnader inte bara påverkar plånboken nu – de påverkar också pensionen. Ju tidigare glappet börjar, desto större blir det längre fram.

Så vad kan vi göra åt det?

Det jag gör är att lära alla mina barn (inte bara döttrarna) om pengar redan i tidig ålder. Men det jag ska gör nu är att ta ett snack kring nedan punkter med mina döttrar:

✅ Förhandla lönen – från första jobbet! (Ja, det känns jobbigt att ställa krav. Nej, du ska inte låta bli.)
✅ Börja investera tidigt – även små summor gör skillnad!
✅ Välj karriärvägar med långsiktig lönsamhet i åtanke. (Men samtidigt för att hålla i längden se till att yrket du väljer inspirerar dig och gör dig glad varje dag)

Vad tror du är den största anledningen till att kvinnor halkar efter ekonomiskt? Har du själv upplevt det? Berätta i kommentarerna!