Vill du få ett stopp på onödiga köp? Börja tänka så här: ”Hur många timmars jobb kostar det här mig egentligen?”

Du jobbar inte för pengar – du jobbar för prylar (eller?)

Det låter kanske hårt. Men det är sant. Om du tjänar 150 kronor i timmen och köper ett par jeans för 900 kr – då har du bytt sex timmars livstid mot ett plagg.

🕒 6 timmar = Nästan en hel arbetsdag.
👖 1 par jeans = Nästan en hel arbetsdag.

Och då är inte ens skatten medräknad.

Pengar känns ofta abstrakt – tid känns konkret

En av anledningarna till att vi spenderar utan att blinka är att pengar är siffror på en skärm. Men tid – det fattar hjärnan direkt. Och det är därför detta tankesätt är så kraftfullt.

När du omvandlar pris till arbetstid får du ett helt nytt perspektiv. Plötsligt blir prylen inte bara “899 kr” – den blir “nästan en hel dag på jobbet”.

Du börjar ställa andra frågor

När du tänker i arbetstid börjar du inte längre fråga “har jag råd?” utan:

• Är det här värt min tid?

• Vill jag verkligen jobba en hel kväll för detta?

• Skulle jag hellre lägga den tiden på semester, buffert eller trygghet?

Det här är inte för att bli snål. Det är för att du ska känna att dina pengar – och din tid – går till det du faktiskt värdesätter.

Och det bästa? Du slutar shoppa utan att du ens försöker

När du väl har tänkt “det här kostar mig fyra arbetstimmar” några gånger, så sätter det sig. Det blir automatiskt. Nästan omärkligt börjar du prioritera annorlunda. Du väljer färre saker – men bättre. Och du får pengar över.

Nästa inlägg? Då zoomar vi in på det mest underskattade kontot i hela kontotricket:

Vi snackar matkontot.
Hur det styr din vardagsekonomi – och varför det ofta är där det rinner som mest pengar.

Du vet redan att du “borde spara”. Ändå tar pengarna slut. Här är varför det inte är ditt fel – och vad du kan göra åt det.

Hjärnan gillar snabba kickar – inte långsiktigt sparande

Att spara pengar är som att börja träna. Alla vet att det är bra. Men soffan är bekvämare. Och glass är godare än broccoli. Samma sak gäller din ekonomi.

Vår hjärna är programmerad att söka belöningar här och nu. Det är därför du köper klänningen, Airfryern, den spontana middagen – trots att du “egentligen” borde lägga pengarna på sparkontot.

Och vet du? Det är inte för att du är dålig med pengar.
Det är för att du är människa.

Därför funkar vanliga sparmetoder dåligt

“Bara lägg undan 10% av lönen direkt.”
“Ställ in en autogiroöverföring.”
“Skippa latten.”

Visst, det låter rimligt. Men det är sällan hållbart. Varför? För att det inte känns nåt. Det blir osynligt. Tråkigt. Det går förbi hjärnans belöningssystem – och då orkar du inte fortsätta.

Det du behöver är snabba vinster (för hjärnan alltså)

För att spara långsiktigt måste du ge hjärnan snabb feedback. Och då krävs två saker:

1. Tydlighet: Du måste se vad som händer med dina pengar.

2. Belöning: Det måste kännas kul, tryggt eller tillfredsställande att spara.

Med rätt struktur (hej kontotricket!) kommer du börja se summor växa. Du kommer märka att det är pengar kvar på matkontot. Att shoppingkontot inte är tomt dag 10. Att det står tusenlappar i semesterpotten – mitt i februari!

Och vet du vad?
Det känns SJUKT BRA.

Hjärnan älskar framgång – du måste bara visa den vägen

När du kopplar ihop ekonomin med en visuell struktur och tydliga resultat – då börjar du spara nästan av dig själv. För du vill känna den där peppen. Du vill få det där överskottet. Du vill fortsätta.

Och det är exakt därför kontotricket fungerar.

Nästa inlägg? Det handlar om ett av mina favoritknep:

Hur du får varje pryl att kännas mindre lockande – genom att tänka på ett helt annat sätt.💼🛍️

Hej för nu!

/Mathilda

 Det låter krångligt. Överdrivet. Nästan lite sektsvängigt. Men sju konton är faktiskt nyckeln till mer kontroll, mindre stress – och mer pengar över.

Ett konto räcker inte – om du vill ha koll

Du kanske har ett lönekonto. Kanske ett sparkonto. Kanske ett “för säkerhets skull”-konto med en femhundring på. Och det är det.

Men här är grejen: när allt blandas på ett och samma ställe, blir det helt omöjligt att veta vad som är vad. Vad som ska gå till hyran. Vad som är matpengar. Vad som kan shoppas upp på fredagsfeeling.

Och när du inte vet – då tar hjärnan genvägar.

Varför flera konton förändrar hela ditt ekonomiska liv

När varje utgift får ett eget hem (läs: konto), händer något med din hjärna. Du får en känsla av kontroll. Du ser exakt hur mycket du har kvar i just matpengar eller shoppingpengar. Och du börjar tänka annorlunda kring varje köp.

💡 Det handlar inte om att förbjuda dig själv att handla.
Det handlar om att veta vad du har råd med – på riktigt.

Men… sju konton? Är det inte överdrivet?

Det är faktiskt ganska rimligt. Sju konton täcker dina vanligaste behov:

• Inkomst

• Fasta kostnader

• Mat

• Shopping

• Buffert

• Semester

• Bolån eller boende

Det behöver inte vara exakt sju. Det kan vara sex. Eller åtta. Poängen är:
Blanda inte allt i samma gryta. Separera. Specificera. Förenkla.

Du får inte mer pengar – men det känns så

Det är lite som att städa ett stökigt skafferi. Innehållet är exakt detsamma – men känslan är helt annorlunda när allt har sin plats. Du hittar saker. Du får överblick. Du slänger mindre. Du planerar bättre.

Samma sak med din ekonomi. Du ser vad som går åt. Du märker vad som blir över. Och det blir faktiskt pengar över.

I nästa inlägg: den viktigaste delen av hela budgetresan

Då ska vi snacka hjärnan och sparandet. För du vet ju redan vad du borde göra – men varför känns det så jobbigt ibland? Hur får man hjärnan att vilja spara? Missa inte det.

Hej för nu!

/Mathilda

Har du någon gång tänkt ”vi lägger inte så mycket på mat” – och sen inser att det är typ 10.000 i månaden? Välkommen till ”VAAA-känslan”.

Vart tar alla pengar vägen egentligen?

Att känna att man “har koll” är inte samma sak som att ha koll. Jag vet – jag har varit där. Du kollar snabbt i bankappen, ser att det inte är helt tomt, och tänker “vi lever ju ganska sparsamt ändå”. Men så sätter man sig ner. Printar ut tolv månaders kontoutdrag. Går igenom rad för rad. Och då händer det.

Den. Där. Känslan.

Vad är ”VAAA-känslan”?

Det är det ögonblicket då du ser hur många gånger du dragit kortet på Ica. När du inser att den där “vi käkar inte ute så ofta”-verkligheten är typ 13 restaurangbesök på en månad. När dina små inköp plötsligt blir ett femsiffrigt årligt shoppingkonto.

Du kanske nästan skrattar. Eller får en klump i magen. Eller både och. Men oavsett vilket så händer en viktig sak: din hjärna vaknar.

Och det är precis där kontotricket börjar funka på riktigt.

Därför räcker det inte med tre månaders översikt

Många budgetmetoder föreslår att du kollar tre månader bakåt. Problemet? Då missar du ALLT. Julen. Sommaren. De dyra veckorna i vabruari. Allt det där som gör att din ekonomi är i obalans.

Med kontotricket kollar du 12 månader bakåt. Ja, det tar tid. Ja, du får lite magknip. Men du får också en helårsbild som visar sanningen. Och det är först då du kan börja styra din ekonomi PÅ RIKTIGT.

Det här händer när du vågar se sanningen

1. Du slutar tro att pengarna bara “försvinner”.

2. Du får koll på hur mycket olika saker faktiskt kostar – mat, shopping, nöjen, barnens aktiviteter.

3. Du börjar fatta nya beslut. För att du vill, inte för att du “måste spara”.

Nästa steg: skapa struktur (utan att bli tråkig)

I nästa inlägg dyker vi in i det många tycker låter knäppt:
Ska man ha sju konton?!
Svaret är ja. Och nej, det är inte så komplicerat som det låter. Du kommer fatta grejen direkt – och vilja öppna dem allihop.

Vill du få mer pengar över varje månad?

Då börjar resan med att få koll på hur du faktiskt spenderar dina pengar. Lita på mig – det är värt både skräcken och skrattet.

📩 Missar du nästa inlägg är du tokig.
Vi ses snart igen – då snackar vi kontostruktur deluxe. 🚀

Hej för nu!

/Mathilda