Foto: Leif R Jansson / Scanpix 

Så fick vi se flosklerna på pränt, önskedrömmar satta i ord och en omvärldsanalys där allt som skulle kunna uppfattas som hotfullt kommer att beskrivas som en väldigt eller mycket låg nivå och ingenting om vad man kan åstadkomma från en väldigt låg nivå mot ett Sverige på en extremt väldigt låg nivå.

Försvarsberedningen sade sitt, och samsynen finns där trots att de så sent som igår inte kunde komma överens om hur man skulle beskriva det som händer i Ryssland och med Rysslands militära förmågor. Visst nämns Rysslands upprustning men när jag ser Rysslands sårbarhet på andra plan än det militära som ett tänkbart hot så ser Widegren med beredare det som ett motiv för att inget kommer att hända som involverar något som kan utvecklas till ett hot mot Sverige eller svenska intressen.

När Rysslands mycket låga nivå på 90-talet skall beskrivas gör man det med orden ”… endast stabsövningar ägde rum på högre nivå än bataljon under vissa år”. Då är vi i Sverige anno 2013 på en mycket låg nivå eftersom det är precis så den svenska försvarsmakten av idag övar. Ej fulltaliga kompanier övar plutons strid, ej fulltaliga manöverbataljoner övar inte annat än med ett krigsspelande – stabsövning.

Ordförande Widegren tar under sitt högmässande upp ” en bred enighet och partipolitik som läggs åt sidan”. Vem som helst med lite insikt i Försvarsberedningens arbete vet att Widegren börjar pressträffen med att blåljuga. Det enda spåret av den blåa färgen som finns kvar i det nymoderata sättet att hantera särintresset Försvarsmakten.

Vi har sett hur ett Ryssland på en väldigt låg nivå skickade i väg två bombplan och fyra jaktplan mot en hög  nivå och mot oss. Alla vet att de övade på att slå ut vårt luftförsvar – finnar, balter, polacker – men inte Carl Bildt, inte vi. Vi har sett ett Ryssland på en mycket låg nivå som börjat öva med sina förband på en sådan hög nivå som det svenska försvaret inte längre mäktar med att öva. Vi har sett hur Ryssland allt tydligare pinkar in reviret i Östersjön. Inte nödvändigtvis för att man planerar att invadera Sverige. Men det finns andra länder, som vi behöver som buffert – som vi lovat solidaritet – där man idag skulle vilja skriva ett vårdintyg på hela den svenska regeringen.

Jag har ju lovat att släppa ytterligare ett scoop om jag tyckte att Försvarsberedningen drömde sig bort in i det sockersöta tillståndet där Putin är Sveriges, balternas och hela världens mysigaste kompis. Där har man landat mellan flosklerna. Man mumlar lite om att det kanske inte är så att allt pekar åt rätt håll i Ryssland men det spelar liksom ingen roll eftersom Borg inte vill släppa till mer pengar än pyttelite till försvaret och eftersom Reinfeldt har blivit vår tids Chamberlain.

Från tre av varandra oberoende källor har jag fått höra om upprepade kränkningar av svenskt territorialvatten öster om Gotland och Gotska Sandön – i närheten av gasledningen Nordstream. Det handlar om kränkande ryska statsfartyg – örlogsfartyg. Den svenska marinen har inte kunnat ingripa av olika anledningar – som att det inte funnits något fartyg att skicka ut eller ett fartyg där besättningen inte fanns. I flera fall har man ropat upp de ryska fartygen från Sjöbevakningscentralen utan att få något svar. I ett fall skickade man faktiskt ut Kustbevakningen, men det var tydligen ingen skrämmande upplevelse då ryssen stannade kvar någon sjömil in på det vatten som kallas svenskt vatten men som kanske ändå inte borde kallas för det eftersom vi inte har förmågan att skydda det.

Kustbevakningen kunde inte göra mer än att dokumentera intrånget när Ivan vägrade flytta på sig trots olika sätt att söka samband med ryssen. Därefter fick kustbevakarna lämna området, förmodligen plågsamt medvetna om att deras rapport skulle användas som skithuspapper på Jakobsgatan och Arvfurstens Palats. Det som på ett annat papper är vårt vatten är de-facto inte det längre eftersom vi ligger på en extremt mycket lägre nivå än de som ligger på en mycket nivå. Vi är ett land där incidentberedskapen är radaroperatörer – och där flottans fartyg och flygvapnets stridsflyg inte finns gripbara mer än då och då och sannolikt inte där de behövs.

Jag har sökt att bekräfta historien med datum och flera iakttagelser. Jag har fått flera källor som bekräftat att respekten för vår territorialvattengräns i gasledningens närhet är som bortblåst. Jag har fått andra uppgifter som möjligtvis skulle peka på att det bara har med enstaka tillfällen att göra och att ryssen då varit medgörlig. De källorna är inte lika många, inte alls lika tydliga. Jag kan alltså inte svära på min morfars grav att det jag redogör för skulle vara den absoluta sanningen. Men alltför mycket pekar på att det finns mer än ett uns av sanning i det jag fått höra. Det var precis sådant här som den senaste riktiga försvarsministern – Odenberg – oroade sig för när man gav ryssen tillstånd att lägga gasledningen i vår ekonomiska zon i Östersjön, nära vårt territorialvatten…

Försvarsberedningens arbete är ett beställningsarbete. Det gäller att få svensken att tro att vår beredskap är god mot de som är inkapabla att göra något elakt mot oss. Försvarsberedningens arbete är en resa till elva städer och ett långt grubblande som mynnade ut i ett gäng dåliga men välformulerade bortförklaringar som ingen insatt tycker är ett dugg trovärdiga. Bortförklaringar på en mycket låg nivå.

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD, SvDDN, DNGP,
Bloggar: JW, NS, DHE,