Häromdan for jag till sonens dagis för att vara där när han fotograferades. Det sprang omkring en massa barn där och då slog det mig att alla barn såg mer eller mindre ut som mina egna ungar. Flera gånger hajade jag till för att jag trodde att nån annans unge var min unge. Det var som att resa till Japan bara för att upptäcka att alla i Japan ser ut som mina barn.
This is amazing – one of my readers translated the whole interview with me in Göteborgsposten! This must have taken some time and yes, I’m impressed. I have to publish this.
And while “i am at the wire”, I can tell you, if you didn’t know, that you can find all my english posts on the right side of my blog, among the cathegorys:
Here we go with the interview:
[The anonymous translator:] I made a translation for this interview. It is not perfect. But I do not think it will misinterpret what Sonja said in any way.
Who are you?
- I am, hmm, it is always very difficuilt to describe yourself. Well, I am simply a northlander (inhabitan of Norrland, original word: norrlänning) in Kungälv.
Where in Norrland did you grow up?
- In Latikberg, a small village outside of Vilhelmina. When I was little we used to kid about how it would sound if Leif Loket Olsson (a host of a TV-Show) would pronounce the name of our village if anyone from here would call in to Bingolotto. Lattikkberrrj, we said and laughed.
How was it to grow up there?
- It was very good, but in hindsight I have come to understand that it was kind of special. A little like Bullerbyn (the village from Astrid Lindgren’s The Children of Noisy Village) except without the idyll. The best thing was that you got to run around freely as a child. I love nature, to run with the sheep and the cows, even though I am a bit scared of the cows.
But that sounds quite idyllic?
- It was kind of messy, I have four siblings and we had quite a lot of pets. For a while my sister had 13 guineapigs, ten rats and a chinchilla in her room. That was not a idyll.
Why did you become a blogger and columnist?
- I have always liked to express myself. Really, I would like to become a writer, but it is also fun to come up with other sort of things. When I was little me and my little sister used to have a newspaper of our own home on the Western Road (the name of their street) in Latikberg. It was called The Western Road News and we delivered it to everyone who lived there, like two people. But they had subscription numbers and all that.
Do you recollect any news?
- We made up a lot. For example that the King of Sweden came to visit and needed to use the phone to call home to Silvia (the Queen of Sweden).
You moved to Gothenburg 2004. Why was that?
- I just wanted to move away from there. And I had been on a school trip to Gothenburg once when I was 12 or 13. So I thought, lets move there. And so we did, me and the father of my children. Although that was before any of the children were born, I was 19 years old.
Did you know anyone here (in Gothenburg)?
- No, no one. I would like to move away from here but that is not possible at the moment, I have the kids. I would preferably move somewhere in the proximity of Vilhelmina, it is so nice there, and I like nature so much. But one thing that is good about Gothenburg is that there aren’t any mosquitos, which is something I enjoy every single day. And also I have come to enjoy living here more and more anyways.
What is your living situation at this point?
- I live in an apartment, not even close to nature. But I do enjoy the cowlands, which is situated close to Willys (a supermarket).
You blog and tweet as “Hej Sonja”, make radio-columns and video-sketches. And you have studied to become a journalist at Nordiska folkhögskolan in Kungälv. How would you like yourself to be titled?
- Entertainer I guess. DN wrote that I was a comedian, which felt good. On the other hand, when I was called “mom-blogger”, it did not feel alright at all. I entertain, that is what I do. I like to make people feel good. My dream is to be able to take care of myself financially by doing this. At the moment I get by, but not well.
What do you make a living on then?
- The columns, the blog and some saved parent days.
To build a brand as a blogger seems to be important to sustain. How do you manage it?
- I don’t think that way. I have probably destroyed my brand a long time ago in that case. At least when it comes to other job opportunities.
A week in June you represented Sweden on twitter. The thought is that you are supposed to answer questions and tell things about yourself and the country. How did you end up being @Sweden?
- They e-mailed me and asked. It was only a couple of days before and I said Ok. I think that the people at Visit Sweden are pretty cool, how they are managing the project. It is really awesome.
The amount of followers doubled during “your” week. The attention, but also the criticism, came when you started to tweet on the theme that you did not know anything about Jews. Why did you do it?
- I have a hard time knowing when something is controversial, and a hard time knowing what is okay to talk about. This also applies to parties and other social events. I think those sort of things are hard. I do not think that the things I wrote on twitter were controversial. But abroad it seemed to be very infectious to use the word Jew at all, unless you do it with the utmost care.
New York Times, BBC, CNN, well several of the worlds largest newspapers and tv-stations reported about your tweets. How did you handle it?
- Yea, I do not really know which newspaper that did not brought it up. They had reacted on different things, someone called me anti… anti…, I can barely pronounce the word… antisemitic. Then there were others who called me uneducated, who thought I should have read a book instead. BBC even called me a Justin Bieber-hater because I had written that in Sweden we accept Justin Bieber-fans. It all came from me reading american forums where JB-fans get a lot of crap and what I said was that it is not like that here in Sweden.
How did it feel like to be questioned?
- It felt as if, “okay, I did not know about this, what was I suppose to do about it”. I was pretty surprised personally that I did not care more about it. They attacked me because there were things that I did not know. But I already knew that I did not know these things. If you are antisemitic only because you do not know anything about jews, well what am I supposed to do then?
Visit Sweden defended you and did not think that you had crossed the line. On the other hand they said that they already knew beforehand that you were controversial. Are you?
- It is very rarely that someone gets upset with me on my blog, so I do not think that is true in my opinion. Although I think you should be able to talk about anything. Then again it also depends on how you talk about it. But sure, there already seems to be certain things that you are not allowed to talk about at all, it just ends up wrong no matter what angle you choose.
A lot of people are probably scared of losing face and seem ignorant. You?
- Not at all. I am not even afraid to be called a racist. I would rather put out my thoughts and risk to be accused of things than to sit around and hold things in if I for example was wondering about something. A lot of people have called me dimwitted and stupid, but I only feel like “alright, feel that way”. It is probably Swedes who have been angriest because they have been ashamed what a horrible view I have given of Sweden. A lot of people got upset when I wrote that I had found drugs in the baby-carriage room in my house.
Have you gotten any reactions on the streets of Kungälv?
- It was one person who asked me to sign up for Amnesty. When I said no the person said “Wow, you are hejsonja”. That is it.
What have you brought along with you after the week as @Sweden?
- There has really been a lot that has been good about it. People have written to me and I have gotten to learn much about other countries and about jews as well for that matter. It all has been very nice. I have learned a lot and I would not take way anything.
You are going home to Vilhelmina this summer. What is the first thing you are going to do once you get there?
- The first thing I usually do is to stop by Frasses and buy hamburgers. They have several great fries-seasonings, which is kind of their speciality. But that is not what will happen this time around. I will probably head straight to my sister. She is very healthy and she says that my favorite-spice contains ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) substances so I can not eat it anymore.
Except going home to Norrland you do not really enjoy traveling. How come?
- There is so many things you have to think about. Packing, flight-times and there is always something that you have forgot. There are still places in Kungälv that I have not yet visited. Do I really need to travel to Thailand in that case?
No tropical island you are longing for?
- Nah, it mostly seem hot and hellish in my opinion.
What will you be doing in five years from now?
- I have a hard time planning, even a day ahead. But I would like to work with radio, sketches, preferably along with other people who are inspiring and fun.
Who could that be?
- I really like Klungan and Moms new guy. Other then that I like Björn Gustavsson, he could also possibly get to be an extradad for my children. And other then that I think that the comedian Jennie Wiberg and I have talked some about taking over the world from a trailer-van.
We end the interview with a lunch at the sushibar Gari in Kungälv, a place that Sonja likes. She breaks her fortune cookie apart and roll up the little note which was placed inside. It promises that something big is on its way: “Your skill will accomplish what the skill of many others can not.”
I promised you to answer some questions you asked me.
Idag, 15 maj då jag har namnsdag, tycker jag att ni ska berätta det första minne ni kommer att tänka på som har med någon som heter Sonja att göra.
Jag börjar:
Det fanns en i vår by som var inflyttad från Tyskland och hette Sonja Haas. Jag tyckte att det var ett roligt namn eftersom hon åkte skidor i hasiga mjukisbyxor. Hon var massör och hade ett massagebord i sitt sunkiga äckliga hus som hade en vidrig gul färg och bruna knutar. Huset låg en meter från vägen och det var ett mirakel att ingen timmerbil råkat köra lite snett och klyvt skiten i mitten.
Några år efter Sonja Haas “försvinnande” flyttade jag och två av systrarna in i huset och hennes gamla massagerum blev mitt nya sovrum. Där bodde vi under lite tveksamma omständigheter.
Vad gör Sonja Haas idag? Ingen aning, men huset är i alla fall jämnat med marken.
Två randoms
Tack för alla frågor!! Har svarat på det som jag kan svara på så gott jag kan.
Har du haft några husdjur och i så fall hur dog dom?
- Har haft många djur i familjen men själv har jag haft tre undulater. Den första dog av ålder, den andra dog av förmodade tarmproblem, den tredje åt hunden upp medan jag höll i kameran och filmade allt. Filmen är numer förstörd på grund av all ångest den hemsökte mig med.
Hade en katt också som dog när jag var 18 år. Jag var väldigt ledsen i samband med hennes död. Den son hon fött som jag hade kontakt med blev överkörd av en lastbil i Falkenberg.
Hur är du som kompis?
- Jag är extremt lättroad så jag varken vill eller behöver ha hålligång omkring mig hela tiden. Dom som inte tycker att jag är tråkig tycker nog om att umgås med mig. Jag berättar inte folks hemligheter och jag lyssnar gärna. Ofta har jag ingenting att säga, men ibland har jag det. Ibland har jag ingenting att säga just när man träffas men kommer på saker i efterhand. Det är lite typiskt.
Vilken är den bästa låten just nu?
- Drop the world med Lil Wayne.
Vad är ditt drömjobb?
- Något som jag kan göra kreativt och som ger mig tak över huvudet och mat på bordet. Skulle helst vilja skriva manus eller på andra sätt skapa underhållning i olika former. Om jag inte lyckas med det på ett eller annat sätt, så jobbar jag gärna i en fabrik.
Vilken egenskap hos dig själv gillar du mest?
- Jag kan vara envis om något känns viktigt för mig.
Vad tycker du om “Konstvägen” som löper från kusten och genom inlandet?
- Jag har hört talas om “the world grid” och att många stora religiösa och viktiga monument har byggts efter detta “nät” av geometriska linjer. I Norrland kanske vi inte hade råd att resa monument, vi hade bara råd att bli konstnärer. Det tycker jag var en bra lösning och jag är helt för Konstvägen.
Vilken är din paradrätt?
- Jag skulle nog säga lax i ugn. Men är osäker. På sistone har den blivit ganska äcklig och min dotter hatar den.
Hur gör man för att bli framgångsrik?
- Kan man inte prata massa skit så måste man vara väldigt, väldigt bra på det man gör. Det är allt jag vet.
Jag var på nåt slags seminarium där man diskuterade hur man skulle satsa på kultur i inlandet. Några förslag som kom upp var att återberätta gamla historier, göra något längs älvarna, göra något på vackra platser som t ex i en gruva, satsa på konsthantverk och samiska traditioner. Vad tycker du om förslagen och har du någon egen idé att tillägga med?
- Jag tycker att man ska inreda och bygga en oas för bögar, en oas för judar, och en oas för frimurare lite utspritt i Västerbotten. Jag tänker mig Saxnäs, Klimpfjäll och någon by utanför Vilhelmina. Många tror att pengar är makt, men det är bögar, judar och frimurare som är makt.
Vilket boende föredrar du helst? Rangordna. 1. Enplansvilla på en åker utanför Bjurholm. 2. En 1:a i Flemmingsberg utanför Stockholm. 3. Inneboende någon annans källare med egen ingång.
- Inneboende i någon annans källare med egen ingång. Jag är inte kräsen och i de andra exemplena måste jag bo i Bjurholm eller Flemmingsberg och det vill jag inte.
Vad har du för framtidsplaner samt hur du hanterar när livet är skit, det undrar jag.
- Min framtidsplan är att söka ett normalt jobb. Det vore ganska skönt att ha råd med någon möbel och kunna köpa saker till barnen utan att drabbas av katastrofkänsla. När livet känns skit brukar jag läsa och skriva. Har jag tid så ligger jag ned stilla och fixerar blicken vid en fast punkt.
Har du skrivit alla nedanstående frågor själv?
- Nej.
Morgonmänniska eller kvällsmänniska?
- Helt klart kvällsmänniska.
Vilken pryl kan du inte leva utan?
- Jag har en medaljong jag brukar klicka med. Den vill jag helst ha.
Har du svårt för att vara helt allvarlig, tycker du att det blir jobbigt / känner du dig osäker då?
- Nej det har jag verkligen inte svårt för. Jag är allvarlig oftare än vad folk verkar förstå.
Vad äter du till frukost?
- Jag brukar ta tre ägg och lite creme freishe, steka dem tillsammans i en röra. Sen smörar jag två smörgåsar från Dahls och sen äter jag det tillsammans.
Skulle du flytta till annan ort för jobb?
- Det skulle jag kunna tänka mig men frågan är om det skulle fungera rent praktiskt, med tanke på att barnens pappa bor här.
Var i livet tror du att du hade varit nu om du inte hade fått dina två barn?
- På botten eller på toppen. Förmodligen på botten.
Du är en av de sista överlevande i en zombieapokalyps. Du får välja en person, ett vapen *och* ett vad-som-helst som du skulle vilja ha med dig. Vem, vad och vad väljer du?
- Jag skulle välja en kompis jag träffade på Lunarstorm när vi var gravida. Hon var ett nitiskt Jesper Juul-fan och jag tror att hon skulle kunna tillintetgöra en armé med bara sina knytnävar. Som vapen skulle jag välja ett lindat baseballträ och med mig skulle jag ha… en yxa.
Det finns två lediga sittplatser på bussen. En bredvid Orup och den andra bredvid Ranelid, vilken väljer du?
- Även om Orup vore naken skulle jag välja Orup. Och inte för att jag ogillar Ranelid på något sätt utan för att jag älskar Orup. Annars är en intressant tanke att få dem två att sitta ihop så får man två säten för sig själv och kan sova.
Du har fått en hjärnskada som gör att du bara kan kommunicera genom att citera låttexter från en enda artist. Vilken? Varför?
- Lil Wayne. För att han är rolig och smart. Min mardröm vore att endast kunna citera Paolo Coelho.
Vilken kändis tycker du klär sig bäst?
- Jordan.
Om du var tvungen att äta en annan människas bajs, vems skulle det bli(och varför) av följande: Peter Harryssons bajs, Crocodile Dundees bajs eller Clint Eastwoods bajs
- Enkelt. Crocodile Dundee. Han äter inga halvfabrikat och han är rök- och drogfri, såvitt jag vet.
Är du singel? Varför?
- Ja jag är singel. Jag trivs med att ha det så eftersom jag inte är intresserad av någon man eller kvinna på det sättet, men träffar jag någon som jag trivs med och blir kär i kanske jag vill bli ihop med den personen. Men sådant kan man inte veta i förväg.
Vilken typ av kille faller dig i smaken, utseendemässigt? Och den viktigaste frågan: VILL DU BLI MIN BÄSTIS? Eller kompis duger. Jag bjuder på fika! Om jag har fått bra lön. Annars kanske jag inte bjuder på någonting.
- Alla killar är så olika och ändras hela tiden, så jag vet inte. Jag har lite svårt för gamla gubbar. Lil Wayne är annars snygg. Det är klart att jag vill bli din kompis, jag har inte så många kompisar. Maila så kommer vi överens om tid och plats. Eftersom vi båda är fattiga kan vi packa fika och på så sätt komma undan billigt i en park.
Var kan man lättast springa in i dig?
- På Willys i Kungälv
En lite kul grej, jag har drömt om dig 2 ggr nu… senaste gången petade jag dina naglar på ett mycket sensuellt vis. Vad handlar dessa drömmar om?
- En natt för ganska länge sen drömde jag att någon kom och klippte mina naglar när jag låg och sov, samtidigt som han runkade. Har ingen aning om vad sådana drömmar betyder men jag är glad att det stannar vid drömmar.
Är styrkelyft populärt i Villhelmina? Har du hållit på med styrkelyft och i så fall vad tar du i bänkpress?
- Nej det är inte så populärt, där är det mer populärt med “Kettleball”. Bor man i Vilhelmina kan man boka ett pass med min syster som instruktör. Jag vet inte vad jag tar i bänkpress men jag skulle gissa att jag tar kanske 20 kilo om jag kört en bra uppvärmning och kommit ihåg att ta med mig proteindryck.
Hur slutar man bry sig om vad alla människor tycker om en. Hur gör man för att sluta oroa sig och verkligen leva livet.
- Jag vet inte, man måste nog bestämma sig till 100%.
Hur kan man förbereda sig inför att börja jobba. Jag är jätterädd för nya situationer och vågar inte söka jobb. :(
- Det du kan göra är att gå i terapi och kanske försöka få en utredning om du har en diagnos.
Vilka livsåskådningar har du mött som gjort intryck på dig genom livet? Inte bara religösa åskådningar, även icke religösa som: stjärnskåding, humanism, utilitarism.
- Svår fråga. Jag tycker att det är ganska spännande med massjälvmord och ibland tänker jag att de som tagit massjälvmord kanske inte var så tokiga ändå. Annars gillar jag tanken på att allt är ett.
Någon frågade vad ditt drömyrke är.Jag tror i alla fall att du skulle bli en lysande copywriter.
- Det tror jag med. Jag sökte en sådan utbildning på GU men kom inte in. Min bakgrund är lite för white trash.
Vilket år är du född?
- 1985
Hur går det med sluta-rökandet? Go go!!
- Jag har inte rökt en enda gång sedan jag sa att jag slutat, så jag antar att det går väldigt bra. Har inte varit sugen heller.
Vad är det mest pinsamma dina barn gjort?
- En gång ställde sig min son i rutchkanan i en lekpark mitt i Kungälv och kissade rätt ut. Samtidigt skrek han att det bara var vatten. Jag sa inte så mycket, jag tog mina barn och drog. I efterhand ändrade han historien från vatten till Coca cola.
Hur tar du hand om ditt hår?
- Förut köpte jag naturschampoo och balsam som var jättebra. Just nu tvättar jag med barnängen som är jättedåligt. Jag brukar borsta håret och ibland sätta upp det inför natten så att det är lockigt på morgonen.
Angående ambulansen i Åsele måste jag bara berätta ett minne från den orten. Har många men tänkte dra ett (träffade tex barnens pappa där för första gången år 2001).
Året var 2003, det var runt den 27 juni och solen stekte som femton majbrasor. Jag och han som senare skulle bli barnens pappa bestämde oss för att gå till en uteservering och ta en cola. Vi var bakis och lite sura eftersom kvällen innan inte varit särskilt lyckad. Colan var så kall att tänderna korvade sig.
När vi satt där ute på serveringen, i skuggan av en enorm björk, så såg vi, under tystnad, hur en äldre och rätt skamfilad man lite längre bort tittade på oss och log helt saligt. Efter någon sekund tog han av sig sin skitiga keps, höll den framför sig som en kåsa, tog en öl och hällde burkens innehåll i kepsen. Så skålade han mot oss, tog på sig kepsen igen, så att ölen rann över ansiktet på honom i en blandning av skum och glitter. Hela tiden med ett leende på läpparna och som om inga konstigheter finns i världen.
Jag har känt barnens pappa i över tio år och vi har fött två barn tillsammans, men jag undrar om inte det där är det mest enastående gemensamma minne vi har ändå.
En gång när jag var 15 år var jag på världens nyårsfest mitt ute i skogen i en stuga. När jag säger mitt ute i skogen så menar jag mitt ute i skogen, det var mittimellan Storuman och Vilhelmina nånstans. Det fanns inte sängplats åt alla och jag minns att folk la sig där det fanns plats, det låg typ fem pers i en dubbelsäng och så fanns det en barnsäng där också nån låg. Nån låg under ett bord. Tror jag blev ihop med honom sen. Ja det blev jag.
Det var minus 30 grader kallt, en av de kallaste nätterna på hela året, och jag kom på den magnifika idén att kasta av mig skorna och springa runt en laggård barfota i djupsnön. När barnen beter sig som Jackassgänget behöver jag med andra ord inte tänka särskilt länge varifrån dom fått detta beteende.
Efter att jag sprungit runt laggårn var så klart mina fötter iskalla. Så kalla att dom i princip var döda faktiskt. Minns att en person var väldigt mån om att värma dom. Jag visste inte då att han var fulländad fotfetishist men det fick jag reda på senare, eftersom jag blev ihop med honom.
Veckan efter mitt lilla snösprång så tappade fötterna all sin hud. Det var som att se en orm ömsa skinn. Huden som kom under den torra huden som lossnade var mjuk, mjukare än någonting ni läsare någonsin känt eller kommer att känna. Det var hud från himlen.
Det var som kemisk peeling at the best.
Detta är en historia som ni kan göra vad ni vill med. Ni kan förkasta den, eller så kan ni göra en business av den. Tack för att ni läste.
PS. Historien inspirerade till Stenka i andra avsnittet av Hej Sonja som jag gjorde till Humorhimlen labb. DS.
Alla större bloggare brukar ha rätt mycket bilder på sig själva och jag tänkte att jag ska försöka keep up lite bättre. Jag ska försöka. Jag ska.
Här står jag i duschen med långkalsonger som jag senare under dagen råkade spilla diskvatten på. Pottan vid min fot har inte använts på ett halvår men jag har inte tagit bort den för jag tänker att nån dag när jag sitter på toan, doin my thing, så kommer nån unge och försöker kampa bort mig pga att dom “inte kan hålla sig”. Då kan man triumferande peka mot hörnet “du kan sätta dig där så länge” eller så kan man sätta sig där själv, whatever.
Den där borsten som jag håller i vänster “white powerfist” hittade barnen ute i en buske nånstans. Jag tänkte varför inte, man måste ju våga leva lite, och borsta håret är bättre och mer nödvändigt än sex. Plus den gamla vi hade var ändå värdelös.
När jag var liten hade jag en vit kasettspelare som jag fått i födelsedagspresent. Dock hade den gått sönder så den gav alltid ifrån sig ett malande ljud när man spelade kasett men det var något jag lärde mig att ignorera.
Jag var väldigt glad i min kasettspelare. Och min storasyster, som jag delade rum med, måste ju ha haft en ängels tålamod för det enda jag lyssnade på under en lång lång period av lågstadiet var Kenneth and the Knutters.
Här var en av låtarna
Och den här låten (spotify) vågade jag knappt lyssna på för jag tyckte den var så hemsk. Skulle mina frågor aldrig få svar? Vad skulle det bli av en sån typ som mig? OCH NU ÄR JAG STOR OCH FRÅGORNA FINNS KVAR!
Visar hur jag gör, ger lite råd och tips. Men mest visar jag väl hur jag gör.
Den här sammanfattar min humor i en enda bild.
HAHAHAHAHA jag dör varje gång jag ser bilden!!! Det är sju år sedan första gången jag såg den och får mig fortfarande att tappa besinningen!! Den är så jääävla bra!!!!!
Det bästa är nästan hur extremt fult bältet sitter
Tack Felix Yngvelli, som är konstnären.
PS. Fast nu när jag ska trycka på publiceraknappen blir jag ändå lite nervös för att jag ska ångra mig. Att ni ska se bilden och tänka “herregud , hennes humor är ju jättedålig”, och sedan aldrig återkomma. DS.
En kompis från Iran la upp den här videon på youtube och jag antar att han längtar hem.
När jag längtar hem till Vilhelminabygderna brukar jag nämligen sitta och titta på den här videon, och det är ju lite samma sak.
Jag gillar denna kommentar, och oförståelsen som den bemöts av
Som extra info: Killen som skrev kommentaren vann VM-guld i BJJ. Och det är inte BlowJobJumbo eller nåt utan Brasilian JuJutsu.
Jag orkar inte vänta på att ni ska fråga mig frågor, så jag hittar på några frågor själv.
Du är alltid så snygg, vad använder du för hudvårdsprodukter?
- En bra hud kan man få via hudvård, men riktigt bra hud måste man födas med. Jag tillhör de lyckliga sistnämnda. Dock inte sagt att jag inte använder hudvård. Jag gillar L300, mycket på grund av att de säljs på apoteket och har ett så “kliniskt” namn. L300. Visst heter det så?
Du har haft mycket finnar på sistone. Har även märkt av att du luktar lite svett. Varför?
- Jag tror det är värme + fet mat + mens + att jag kanske är i klimakteriet?? Känns så.
Vad heter din favoritartist?
- Hon heter Britney Spears och är min förebild på många sätt. Jag bryr mig inte om att hon är på dekis och numer har samma rörelsemönster som Ozzy Osbourne. Britney forever!
Om du hade en superkraft, vilken skulle du inte vilja ha?
- Den som gör att allt man rör vid blir till guld. Det mesta som har med metall att göra med är rätt värdelöst faktiskt, tex det här att kunna smälta metall bara genom att titta på det. Sorry, men det här är min åsikt.
Vad tycker du om Veronica Maggios senaste album “Satan i gatan”?
- Jag har inte lyssnat på det, men låten “jag kommer” känner jag inte mycket för. Jag hörde förresten att hon nyss fött barn. Tänk att ha ett kritikerrosat album samtidigt som man är nybliven mamma med amning, blöjbyte och allt vad det innebär. Hur orkar man jobba? Hur orkar man bemöta fans? Resa? Jag beundrar, verkligen beundrar Veronica Maggio som klarar av det. Och jag hoppas hon inte bränner ut sig! Att tuttmjölken sinar och hon gör sig av med barnet på grund av psykisk kortslutning! Det är nämligen vad jag förmodligen hade gjort i hennes kläder.
Vad är det bästa från 70-talet
- Spontant tänker jag Elvis Presleys död, eftersom det är det enda jag kommer på för tillfället. Men efter att ha fått tänka lite mer skulle jag säga att det bästa på hela 70-talet var…… håriga sköten? Jimi Henrix? Skiftnyckeln uppfanns? Jag vet seriöst inte och fattar inte varför jag hittade på en så svår fråga.
Okej, lättare fråga: Det bästa på 90-talet?
- Den där låten med Wes.
Visste ni att jag älskar hjortron, men inte för den “goda smaken” utan för dess utseende? Jag tycker nämligen inte att hjortron är särskilt gott. Visst, det går an, men jag är ingen slav under den smaken.
Andra livsmedel jag tycker är estetiskt tilltalande: Ägg (alla sorter! magiska!) och stora vita bönor (min dotter heter Böna i mellannamn pga detta).
Vilka livsmedel tycker ni är vackra? Och har ni några riktiga fulingar? Jag tycker att till exempel potatis som börjat gro inte är något vidare.
Läste att Kissie ska bleka tänderna igen
Det var ju inte så länge sen hon gjorde det. Hur gula kan tänder hinna bli egentligen? Hon är typ 20 bast eller nåt, 20-åringar är inte kända i första hand för sina gulnande tänder. Vad håller på att hända med ungdomarna där ute i landet?
En annan som verkar bleka tänderna flera gånger per år är Katrin Zytomierska.
En gång föll jag nästan för grupptrycket och gick till veterinären tandläkaren och frågade om jag kunde bleka tänderna.
Hon sa att mina tänder ju redan var vita och skakade på huvet.
Ungefär samma hände häromdan när jag gick till apoteket och skulle köpa hudkräm och tog en anti wrinkle-creme. Kassörskan: Är det här till dig? Men lilla gumman, de här produkterna är anpassade till kvinnor över femtio.
Jag sa att jag bara ville ha en hudkräm. Då gav hon mig en för FET hy. God damn woman, jag har inte fet hy!!! Jag har en underbar babyhy.
Fast hellre hudkräm för fet hy än hudkräm för kvinnor över 50. Eller?
Bespara mig skämtet “hudkräm FÖR fet hy??”, tack. Det är inte jag som bestämt att det heter så.
Idag har jag, som jag så ofta är, varit sminkfri. Jag ska berätta en sak om mig själv som ni kanske inte vet: jag kan inte, även om jag försöker, sminka mig så att jag ser ut som ett luder.
Jag kan lägga 20 gram svart kajal och ögonskugga, ha rött smetigt läppstift och ta på mig raffset, röka i sängen samtidigt som jag lyssnar på Rob Stewart och äter rått kött direkt från en vit fredsduva – jag ser fortfarande ut som en timid ängel. Fast kanske inte så… fräsch
Helt plötsligt gick skol-skiten sönder och ner, så nu tänkte jag svara på frågor som ni bara VILL veta jättegärna.
Är du i ett förhållande? Ja
Har du kysst någon idag? Ja
När går gränsen vid otrohet? Jag vet inte, men det finns helt klart en gräns.
Är du romantisk? Min kille vet, jag vet inte.
Hur skulle du beskriva den perfekta pojkvännen? Snygg
Hur skulle du beskriva dig själv som flickvän? som chokladkola med smak av apelsin.
Vad är viktigt i ett förhållande? Att man kan tala kärlekens sju språk
Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång? Det har väl alla som inte legat apatiska sedan födseln?
Har du lekt med någons känslor? Ja
Hur många har du varit ihop med? Det finns fem personer där ute nånstans som jag någon gång kallat för pojkvän.
Hur länge höll ditt längsta förhållande? Skitlänge
Hur länge var ditt kortaste? Minns inte, några veckor, kanske ett par månader? Var 13 år. Har glömt.
Vill du vara singel eller ha ett förhållande? Jag älskade att vara singel… men ville jag vara singel, skulle jag vara singel.
Är du en bra pojk/flickvän? Det verkar så.
Vem sov du senast bredvid (av det motsatta könet)? Mr Boooyyfrieend
Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans? orkar inte tänka efter
Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn? Nej. Kanske då kodat på hebreiska.. med massa mönster över… men nej.
Har du mest blivit dumpad eller dumpat? Dumpat.
Hatar du ditt ex? Nej, dom är snälla.
Har du kvar någonting från dina gamla förhållande? Ja, barnen till exempel.
När du vill ha någon, vad gör du? Förstår inte frågan.
Bästa raggningsrepliken? Det är väl bara att säga nåt. De brukar inte vara så kräsna.
Hur skulle den perfekta dejten se ut? Sitta utomhus på café och höra honom mala på om sin skola eller nåt, och uppfylld av vetskapen att man snart kommer hångla, bara luta sig tillbaka och njuta av våren.
Vem är den viktigaste personen av motsatt kön i ditt liv? Min son toppar.
Om mannen i ditt liv skulle du vara otrogen, vad skulle du göra då? Peppra med 1000 frågor.
Vill du gifta dig? Varför/Varför inte? Jag både vill och inte vill. Jag vill på det sätt att det vore coolt och lite “löftesrikt”. Jag vill inte på det sätt att man måste arrangera en fest som kostar massa pengar och så måste man välja ett datum som passar för så många som möjligt osv. Jobbigt.
Vill du ha barn? Ja oroa er inte.
Blir du lätt kär? Nej
Vad faller du för? När man känner att man kan slappna av och personen är söt och skojig.
Vad är det mest avtändande du vet? När en person inte bryr sig om hur man har det.
Hur viktigt är det att man har något gemensamt? Jätteviktigt
Har du fått ditt hjärta krossat? Ja.
Hur raggar du? Jag tar kontakt och är oemotståndlig.
Har du en “utseendetyp” hos killar? Finlemmade och bögiga.
Vem var din första kärlek? Hmm Orup? Men alltså jag vet faktiskt inte vem som var först. Erik Strandberg kanske?
Vad tycker du om att ligga på första dejten? Det tycker jag att man ska göra om man vill.
Vad tycker du om one night stands? Att bara göra det en natt är slöseri, såvida det inte var dåligt.
Är kärlek allt i livet? Nej
Idag skulle vi lämna in en text med temat “långa meningar” i skolan och jag har inte orkat ta tag i det där eftersom jag har använt min kreativitet på andra, roligare grejer. Men idag blev jag alltså tvungen att sätta mig och på mindre än två timmar var jag klar.
Och jag måste säga det här: jag älskar verkligen det här med att skriva.
Att blogga är för mig sekundärt, visst är det kul att blogga liksom, men det är inte det jag brinner för (vem fan brinner för att blogga förresten). Det är hitte-på jag brinner för, skönlitterärt skrivande, små berättelser.
Sen om jag är bra, om jag kan bli något av det här, om folk är intresserade av att läsa det jag kraffsar ihop, det får man fan bara hoppas.
Det är ett svårt steg det där. Att satsa på något som man faktiskt bryr sig om. Det tycker jag i alla fall att det är. Har nog inte ens tagit steget riktigt än. Funderar fortfarande på om jag kanske borde bli läkare i stället, eller byggarbetare.
