I natt gick äntligen första matchen mellan Boston Bruins och Montreal Canadiens och fansen i TD Garden blev direkt påminda om ångesten de hade förra säsongen. Då tappade man 3-0 i matcher och hade sedan 3-0 i den sjunde och avgörande mot Flyers men tappade allt.
Det här slutspelet började ungefär som det förra slutade, med ångest och stress. Boston var favoriter mot Montreal men redan 2:44 in i första perioden slog Montreal hål på supermålvakten Tim Thomas nolla.
Boston som förbättrat sitt målskytte rejält den här säsongen jämfört med förra hade trots det väldigt svårt dels på grund av Montreals smarta försvar men även på grund av Carey Price som storspelade i målet. Det var riktigt imponerade att se hur effektivt Montreal plockade bort Bostons förstakedja som inte lyckades skapa speciellt mycket och Montreal vann rättvist med 2-0.
Jag har tidigare under säsongen hyllat Carey Price för hur han har spelat men i natt övervann han även sitt slutspelsspöke. Innan nattens match hade han åtta raka förluster i slutspelet och ingen av de matcherna hade han släppt in mindre än tre mål i. Senast han vann en slutspelsmatch var 2008 men nu verkar han vara tillbaka, det är i alla fall vad fansen i Montreal hoppas på.


















