Dessie, hennes son och nya kille verkar vara uppe i fjällen och bo helt ensamma på ett hotell, utan varken andra gäster eller personal.
Kanske har jag sett på tok för många skräckfilmer i mina dar, men jag skulle hellre pierca mig själv i bröstvårtorna med en stiftpenna än göra just det.
Huuuu!
Jag fick rysningar bara att kolla på hennes Instastory.
Se själva!
Någonting har hänt Kenza sedan hon införskaffade ”bowling/Balenciaga-gumpisar”.
Sprättbenet har tagit HELT nya proportioner!
Kenza har alltid varit bra på det där med sprättben och fått det att se relativt naturligt ut -hur naturligt ett sprättben nu kan se ut – men de senaste månaderna har hon mer sett ut som att hon stretchar än någonting annat och jag skyller på skorna.
Men två klumpiga sneakers som mest ser ut som bakpotatisar är det inte det lättaste att få till de där långa benen som är lite av en nödvändighet på sociala medier och då MÅSTE man leka med vinklar för att inte se ut som bokstaven ”L”.
Herregud, vill du vara bekväm – VAR BEKVÄM – men att tro att det ska gå att få till klackis-spiror i bakpotatisar är nog tyvärr en kamp du kommer förlora.
Och om det är viktigt så kanske ett par andra par skor från Balenciaga kan vara aktuella?
Bekväma men med lite höjd! Kommer i mängder av färger så att kompromissa ”Dagens outfit” kommer inte bli aktuellt och du kommer vara SÅ bekväm!
”Som att glida fram på moln” säger de som redan testat dem…
Förra veckan hade min läsare Mysko knåpat ihop ett Fredagspodden-bingo, och nu är det lite dags igen.
Jag fick idéen från en av mina följare på Instagram och har spenderat lördagskvällen med att skapa upp en influencisk inredningsbingobricka till er efter att Lilla Palt och Lilla Korv somnat.
Moster CamCam har nämligen suttit barnvakt till dem medan mamma och pappa var ute och roade sig, och Palten och Korven är dåliga nattsuddare så jag var ju tvungen att roa mig med någonting, eller hur?
För att vara en äkta influencer så måste du få fem i rad så det är bara till att sätta igång att fila på julklappslistan om du känner att det är en bit kvar för dig!
Börja med någonting enkelt, typ ett doftljus för att sedan avancera dig vidare uppåt mot Klongvasen eller några planscher med palmblad på.
Se det som resan det faktiskt är och inte bara som ett mål att nå!
Varje omsorgsfullt sparad Chanelpåse eller Hermésask är en investering från dig till dig, glöm aldrig det.
Njut av doften!
Hade det funnits ett doftljus som luktat nyshoppad Chanelpåse så hade det definitivt fått en ruta på bingobrickan…
Men det är kanske en bra idé att dela upp nästa veckas Öppna Spår mellan ”valsnack” och vanligt snack?
Vad tror ni?
Vi hittade ett hus när vi var där i somras och vi kände direkt att här vill vi bo. Barnen är nästan mer exalterade än vad jag är. Dom har redan valt sina rum och ser så mycket framemot flytten. Tänk att Stickan Los Stigos måste lära sig spanska också.
[…] Klart att det känns väldigt pirrigt, nervöst och oerhört stort men trivs vi inte så får vi väl flytta tillbaka till Sverige. Vi börjar med ett halvår och känner efter hur det går med barn och jobb.
[…] Liv, Mio och Vida kommer börja på svenska skolor sedan framöver får vi se om vi byter till internationell skola. Tänk vad häftigt för dem att lära sig flera språk, möta en ny kultur och få nya vännner.//Hannah i november 2017
I november 2017 var Hannah Graaf så otroligt peppad på flytten till spanska Marbella, och skrev överväldigande om hur härligt det skulle, att barnen i princip var med exalterade än hon och Peter och att om det inte funkade så kan de ju alltid flytta hem igen.
Nu har det gått strax under ett år och Hannah skriver så ledsamt på bloggen om hur hon mår och att hon är aldrig trodde att hon skulle gå in i väggen eller få en depression, men att det är där hon är nu:
Mycket har kommit nu med flytten och olika viljor. Att behöva ta stora beslut som gör ont i hjärtat, känna sig ensam, så oändligt ensam, i det och inte veta varken ut eller in. Bara att alla vill så mycket och det hänger på mig. Det är jag som ska ta beslut….
Och på bekostad av min egna lycka. Men så är det. Ibland måste man lägga sig själv åt sidan för att dom man älskar ska vara lyckliga. Och det har jag gjort. Som ”grädde på moset” när jag redan mår skit. Men så är livet.Jag ser inte framemot nåt, har ångest att jag inte orkar göra nåt, ångest att jag mår som jag gör, panik över att inte veta hur jag ska mig ur det. Känner mig otillräcklig, värdelös, ful. Har inte ork att vara alla till lags men ändå ligger det där dåliga samvetet och gnager i mig för att jag inte svarar i telefon, tar den där fikan eller hör av mig till vännen som jag inte träffat på länge. Vill att alla ska vara glada och må bra.
Mio kommer också stanna kvar i Sverige, som William. Vilket gör ont. Ondare än ont. Men det är hans önskan och att se Mio så lycklig gör mig mitt i allt lycklig. För jag vill att mina barn ska vara det. //Hannah augusti 2018
Spontant känner jag ”Packa ihop och flytta hem”, om så pass stor del av familjen inte trivs och två av barnen valt att stanna i Sverige.
Å andra sidan har jag inte den blekaste aning om vad som pågår i hennes familj och kanske är det bäst att Hannah fokuserar på sitt egna mående innan hon fattar några beslut i den storleken. Min känsla var spontan, det ska inte hennes beslut vara….mer så jag menar..
Oavsett vilket så vill jag bara skicka en stor kram till Hannah och hoppas att hon får all den hjälp och stöd hon behöver för att må bättre igen!
Vill ni skicka lite pepp till henne så kan ni antingen göra det HÄR eller på hennes blogg.
Hur går det här ihop egentligen?
Är Hajen tillsammans med Bella trots att hon dumpat honom, men att det inte spelade någon vidare roll för honom? Eller är de helt enkelt tillsammans igen men att Bella inväntar en eventuell lansering eller brand som behöver släckning för att gå ut med det och att Hajen aldrig fick detta PM? Head of privatlivs-koordinering” bör nog vara lite nervös i så fall..
Hur kan Hajen inte fått PM’et om sitt kärleksliv?? SIMOOOOON!?!?!?!?
Kanske är det så enkelt som att Hajen är lite sugen på att flytta in i Bellas nya hus – Helixkopian Hispan– i alla fall för att hinna ta lite coola bilder till Instagram innan hon annonserar ut på sociala medier att han är ute i kylan igen?
Glöm för allt i världen inte sprättbenet, Hajen!
Sträck på fenorna!
Tack för tips!
Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!
Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…
Molly och Leonore har två rum dom delar på i dagsläget. Dels har dom lekrummet uppe vid vardagsrummet och sen har dom ett sovrum nere i källaren bredvid mitt och Paulas rum. Vi funderade på om dom skulle ha varsitt rum först men kom fram till den här lösningen och är väldigt nöjda med den. Dom får en trygghet i att sova tillsammans och när dom leker gör dom ju det typ alltid ihop ändå så.
[…] Självklart är det OK att låta barnen dela rum. Jag tycker inte du behöver känna nån press över att barnen får dela rum. Tror inte dom kommer få men för livet av att behöva dela rum med sitt syskon, det är snarare bra att dom får lära sig samsas, dela med sig och allt det där. Tänk förr i tiden när man bodde en hel familj i ett rum liksom. //Hugo
Hugo svarar på en läsarfråga om huruvida hans två barn delar rum och om han tycker att det är okej.
Givetvis tycker han att det är okej eftersom hans döttrar i nuläget delar rum, och inte för att de måste av rent praktiska skäl – de bor i ett stort hus – utan för att han och Paula anser att det är en bra idé.
Varför skulle det vara ett problem, särskilt när barnen är små och relativt nära i ålder?
Hemma hos oss när jag och min syrra var små så hade det nog kanske inte fungerat upp till typ jag var 6 år – sen blev jag i min syster ögon en rejäl pestsmitta.
Hon och hennes kompisar var alla mina stora idoler samtidigt som hon tyckte att jag var en odåga som helst skulle hållas på fjorton armslängders avstånd.
Där hade det nog varit lite av ett problem eftersom inte ens låsta dörrar kunde hålla mig ute så hur det hade gått om vi skulle ha delat rum vette fan alltså…
Tur att vi är bästa vänner idag, jag och min syster för det trodde nog ingen när vi var små. 🙂
Så jag håller med Hugo att det är okej att låta barn dela rum när de är så små som hans och Paulas döttrar, men ni kanske inte håller med?
Fick ni dela rum med ett syskon eller har ni låtit/låter ni era barn dela rum nu?
Youtubern Amanda Strand åkte i maj på en ”studentresa” till Rhodos med fyra klasskompisar och utsattes där för en misshandel och sexuellt ofredande av en man på gatan.
När hon och några vänner promenderade till Gamla stan så utsattes de för så kallad ”cat calling” – vilket är när främmande män skriker på kvinnor för att locka dem till sig.
När Amanda och hennes tjejkompisar bara gick förbi så sprang en av männen ikapp dem, drog upp Amandas skinnkjol och slog till henne på rumpan.
Och med ”slog till henne på rumpan” menas inte en liten klapp utan han slog till henne så hårt att hon fick ett stort handavtryck på rumpan.
Det är egentligen oväsentligt hur hårt eller löst slaget var – ingen har NÅGONSIN rätt att klatscha till en kvinna på rumpan utan tillstånd, men i det här fallet tycker jag nog nästan att det utöver sexuellt ofredande även kan kallas misshandel.
Så här såg Amanda ut efter slaget.
Amanda säger några riktigt viktiga saker i sin video som jag skulle vilja ta upp även här.
Det är ALDRIG okej för en annan människa att ta på din kropp utan tillåtelse. Även om Amanda och hennes kompisar hade vänt sig om och skrikit åt männen i det tidigare skedet så spelar det ingen roll – det mannen gjorde var över ALLA gränser!!!
INGENTING rättfärdigar hans beteende!
Din kropp är bara din!
Glöm aldrig det!
Jag tycker Amanda är modig som vågar ta upp det här på Youtube, särskilt som i alla fall jag har färskt i minne hur Isabella Löwengrip bemöttes med misstro när hon berättade om det övergrepp hon utsattes för i Italien 2008.
Hon fick skylla sig själv, hon hittade på och en massa annat dravel som ingen som utsätts för övergrepp NÅGONSIN ska behöva höra.
Förhoppningsvis har vi kommit lite längre så här 10 år senare så att Amanda slipper få samma behandling.
På tal om måendet har jag slutat med min PMS-medicin Premalex efter skilsmässan, jag känner mig lyckligare överlag så jag behöver dom inte. Det hade mycket med livssituationen. Det räcker med att jag ser i NC-appen när PMS:n är på gång och har det i åtanke. //Isabella
Just nu är jag inne i det som jag har kallat helvetes-perioden. Jag har PMS och för mig är det inget annat än fruktansvärt. Jag har huvudvärk, mitt humör åker upp och ner som en berg och dalbana och jag känner mig svullen i kroppen. Jag tycker det känns viktigt att lyfta den här frågan för det är fler jag som har besvären.//Isabella i ett reklaminlägg för KRY-appen
Tror Isabella att hennes läsare har närminnen som fisken Dory i ”Hitta Nemo”?
Jag tror nog de flesta minns hur hon för drygt ett år sedan skrev att hennes PMS-besvär till stor del försvann i och med separationen från Odd och att de mest hade med hennes livssituation att göra, trots att hennes ex Nils brukade göra henne frukost på sängen redan 2009 för att undvika PMS-utbrott.
Märkligt att hennes PMS nu då är tillbaka nu då, märkligt men väldigt lägligt eftersom hon så klart behöver ett problem att skriva om för att göra sitt samarbete med KRY trovärdigt.
Men kanske ändå att hon borde ha valt ett annat problem än ett hon redan gått ut med att hon har under kontroll utan varken läkare eller KRY-appens inblandning för här brister det lite i trovärdigheten?
Givetvis kan problem komma och gå men är det inte lite typsikt Bella att hennes problem verkar röra sig i samma cykler som hennes betalda samarbeten?