Modet år 2024

Bildkälla: Harpers Baazar

Sandra Beijer gör som många andra, hon försöker spå hur 2024 kommer utvecklas och se ut vad gäller mode, trender och skönhet. 
Hon har en hel massa olika kategorier men den som jag vill lyfta fram är den här:

★★★  SMINK: NATURLIG PÅ RIKTIGT ★★★
Tror också på naturligt utan citationstecken. Att Pamela Anderson uppmärksammades under förra året var för att hon var först ut (på en lång tid alltså, ingen är ju bokstavligt först ut).
Jag tror att personliga naturliga ansikten kommer bli otroligt inne nästföljade år på grund av att AI börjar bli så verklighetstroget. Du kan inte längre vara en perfekt människa, för att en robot kommer alltid göra det bättre. Hejdå rymdlika läppfillers och injektionsfyllda kindben. Hej prickar, skvanker, dubbelhakor och pigmentfläckar. Hoppas!

Naturlig på riktigt?
Mjaaaaa…..jag är inte så säker på det alls. Folk verkar vara beroende av allt från fillers till botox till operationer till smink, och att det skulle fasas ut under 2024 och ersättas av kändisar som går runt osminkade och ofixade?
Det ger jag inte mycket för, trots att det nog vore en sund utveckling för de allra flesta av oss, fartbilda skönhetsintressenter.
Vad säger du?
Berörd? Nyfiken? Totalt ointresserad?

För håller förresten med de i Sandras kommentarsfält och som skriver om den nya ”Mob wife looken”.
Jag tror den helt kommer ta över och ingen är gladare än jag!
Jag har ju till och med en porslinstiger som kommer passa som hand i handske då och lugg har jag ju redan, vilket verkar vara en typisk mob wife-indikator, i alla fall om man ska tro bilden högst upp i inlägget. Den kom upp när jag googlade på just ”mob wife style” och där ser jag en lugg eller två minsann.

Antonija Mandirs skådespelardrömmar

TACKADE PRECIS NEJ TILL EN STOR ROLL I EN LÅNGFILM ??
Att skådespela är en av mina många stora drömmar, men tiden är inte rätt nu. Och den kommer komma. Det finns tid för allt. Säger typ detta för att lugna mig själv för känner samtidigt VAD FUCK GJORDE JAG PRECIS??

Antoina Mandir tackade precis nej till en stor roll i en långfilm, då tajmingen inte kändes rätt, samtidigt som hon berättar för följarna att skådespeleriet är en av hennes största drömmar. 
I kommentarsfältet peppars hon av sina influencerkollegor, och de allra flesta kommentarer handlar om att Antonijas tid kommer komma och om det inte kändes rätt så var det förmodligen inte det.

Jag undrar vad det var för typ av film?
Komedi? Drama? Skräck?
Är hon huvudrollsinnehavaren av Joakim Lundells nästa rulle?

Anitha Clemence shoppingutmaning i mål

Anitha Clemence gav sig tusan på att genomföra en långsiktig förändring genom att dra ner på shoppandet.
Eller ”dra ner” är kanske fel ord, hon har nästintill slutat shoppa helt. Enligt hennes inlägg har hon sänkt sitt CO2 i shopping med 95%.
Efter att ha gått i mål här så blir Anithas nästa mål att minska sin köttkonsumtion, då det också är en miljöbov i dramat.
För drygt ett år sedan sa Anitha följande om sina ändrade tankar och sin inställning till det här.

Vad skulle ni har svårast att dra ner på?
Shopping eller rött kött? Eller shopping och ALLT kött?

Vem är det mest synd om?

När man har barn varannan vecka så blir kraven på sig själv så höga när barnen väl är här. Kan jag sitta framför datorn i köket på vardagskvällarna eller bör vi sitta i soffan tillsammans och titta på något? Om jag inte hinner läsa i sängen innan barnen somnar – Var nattningen dålig då? Om jag tränar sent på kvällen – Är det egoistiskt?

Jag ältar så mycket när dom har åkt. Hade dom en bra vecka? Trivs dom här?. Gaaahh. Jag vet ju svaret, men ändå. Kan någon av er relatera? // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip skriver ett inägg om sina känslor att ha barnen på halvtid, hon delar ju vårdnad med barnens pappa Odd. 
Hon uttrycker oro om ifall barnen har det bra hos henne och om kraven hon sätter på sig själv för att vara en så ”bra” mamma som möjligt. Är det exempelvis egoistiskt av henne att träna på kvällen eller att sätta sig med datorn vid köksbordet istället för att sitta med barnen i soffan?
Trots att det gått åtta år sedan hon och maken gick skilda vägar så menar Isabella att hon får sådan ångest på måndagarna när hon lämnat barnen och det är dags att byta till pappaveckan.
Isabella skriver att hon normalt får så bra tips och råd från sina läsare, men jag vet inte om den här gånger bryter lite från traditionen för det är många kommentarer som handlar om att det inte är synd om Isabella här, utan att det faktiskt är mest synd om barnen.
Det låter så här i hennes kommentarsfält:

Får man inte tycka att varannan vecka livet suger om man är den som initierade skilsmässan?