Trender, mode och barn

Det är SÅ krångligt att köpa skor till barn. Inget är bekvämt eller snyggt enligt dom. Och dom vi gillar finns inte i rätt storlek. Suck.
Jag tycker att barn-crocs är perfekt men de är tydligen inte rätt längre enligt Sally och Gillis.
Skolan påverkar dom så mycket med vad kan ska ha på sig eller inte. Inga ”tryck”, verkligen inte Elsa eller unicorns.
Allt sådant som hon älskade på förskolan. Det gick så fort! // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip beskriver i sin blogg hur viktigt det är för hennes barn att vara ”rätt” i skolan när det kommer till vad man har på sig.
Eller nej, det är så klart inte specifikt för hennes två barn utan det verkar gälla de flesta barn, där något som var ”rätt” förra veckan, kan vara ”fel” idag.
Är det så här i hela Sverige förresten, eller är det ett storstadsfenomen? Hur ser könsfördelningen ut?

Hur långt ner i åldrarna går det här, och vad händer om ett barn kommer i ”fel” typ av kläder eller skor?
Blir man retad?
Finns det ett barn som är pådrivande i det här, och som bestämmer vad som är rätt eller fel, eller hur kommer man fram till det här?
Att Crocks helt plötsligt är fel eller ute?
Är det föräldrarna som indirekt bestämmer detta och uppmuntrar till det, genom att köpa nya och dyra kläder och skor till sina barn, där det som nyss var ”rätt” helt plötsligt blir ”fel”?

Jag trodde i min enfald, att små barn skulle vara förskonade från trender och att fokus mer låg på funktion, snarare än fashion, men det förstår jag ju nu är helt felaktigt.
Hur gör man som förälder här?
Köper man nytt till barnet för att det inte ska bli retat för att vara ”fel” eller står man emot och pratar hållbarhet och om hur alla människor är lika mycket värda och att det inte spelar någon roll om man har rätt eller fel skor eller kläder?
Att det finns många föräldrar som kanske inte har råd att köpa nytt till barnen, varje gång en ny trend materialiserar sig på skolgården eller på fritids?

Hur gör ni – existerande föräldrar – och hur funderar ni – blivande föräldrar – kring detta?

 

Isabella Löwengrips ovanliga plåtning

Bildkälla: Isabella Löwengrip Instastory

Igår postade Isabella Löwengrip flera bilder från sin plåtning för Nuda Paper, som är ett tryckt magasin och galleri i Stockholm, och som varje år trycker en hård upplaga av sitt magasin.
Nuda Paper utkommer två ggr/år.
Av bilderna att döma så verkar Isabella onekligen vara lite utanför sin comfortzone, men vem hade inte varit utanför sin comfort zone med den här typen av kläder och smink?
Det skulle vara Alice i Underlandet och hennes kompisar då… 🙂

Det är ju mer konstnärliga kostymer än piffiga kläder och jag ser fram emot att få se de faktiska bilderna när de väl publiceras.
Jag tror de kommer vara skithäftiga!
Kul att hon vågar!
Den fluffiga blå klänningen är ju som klippt och skuren för Ellegalans röda matta, tycker ni inte?

Den påminner om den blå klänning av Molly Goddard Resort 2018 som Rihanna postade på Instagram för några år sedan.
Tylldrömmen.
Man kan aldrig ha för mycket tyll. Någonsin, eller hur Elsa Billgren? 😉
Yes yes? Yes no?

Vad har hänt med Isabella och Pingis Economistagrupp på Facebook?

Ni är SÅ många som hört av er till mig med frågan om vad som hänt med Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius Economistagrupp på Facebook.
Den verkar ha gått upp i rök.
Gruppens egentliga namn var ”Economista – kvinnor som gillar aktier och privatekonomi” och bilden här ovan visar vad som händer om man googlar gruppen och sedan klickar på länken.
Borta.
Det senaste medlemsantalet enligt Google var 149 098 st, så det är ganska många som nu står utan grupp, men misströsta icke.
Facebook rekommenderade mig nämligen en annan grupp i och med min sökning efter Economistagruppen.

Jag vet inte om jag älskar mina bröst mer än någon annan kroppsdel, men de är väl helt okej antar jag.
Däremot älskar jag mina knäveck, eller i alla fall att bli kliad i knävecken, så det får väl bli min rekommendation här.
Om du heller inte älskar bröst mer än, säg dina hälar, så är kanske den här gruppen ingenting för dig, men be någon klia dig i knävecken och avgör sedan om du skulle vilja gå med i den grupp jag planerar att starta på Facebook – ”Vi som älskar kli i knävecken”.

Två undringar från Isabella Löwengrips blogginlägg

Vi åt en snabb lunch innan jag lämnade tillbaka dom till skolan. Det är alltid lika jobbigt att säga hejdå. Men det är de som är så bra med egna mobiltelefoner, vi ringer, skickar bilder och messar mycket. Det blir också många ljudfiler mellan varandra. Det är något som jag aldrig skickar till någon annan, vuxna verkar inte göra så?
[…]

Förra året hade jag en ENORM åldersnoja. Herregud vad hemskt det var. I år känns det betydligt lättare att fylla 31 år. // Isabella Löwengrip

Ljudfiler?
Är det någonting ni brukar spela in och skicka till folk?
Jag har fått det några gånger i dm:s på Instagram och det är lika märkligt varje gång.
Kanske är det annorlunda om man spelar in och skickar till folk man känner?

När jag är ute och går med Selma så får det bli en video som jag pratar i, om min sambo exempelvis skickar mig ett meddelande, men aldrig annars.

Åldersnoja?
Har ni nu?
Har ni haft?
Tror ni att ni kommer få?

Jag tycker bara det är skönt att bli äldre och mer obrydd om petitesser och andra skitsaker, så nej, ingen åldersnoja för mig.
Jag har mer åldersnoja när det kommer till THK (Tjocka Hetsätarkatten) och Lilla Snöboll, då missekatterna börjar bli till åren.
Dock har vi en känsla av att THK kommer överleva oss alla. Plus armageddon.