Inlägg 1:
Idag är det fredag! Helg väntar! Det bästa med helgen är att få sova ut. Barnen får inte väcka oss förens nio på morgonen. Det är så skönt att slippa ställa klockan på 06.30 och lämna barnen.
[…]

Inlägg 2:
Jag läste alla kommentarer om att barnen inte får väcka mig innan nio. Det kanske låter hårdare än vad det är, barnen kliver själva upp vid åtta. Går ner och brer en smörgås, sätter på tv:n och kommer upp och hämtar mig vid nio. Det är inte mer komplicerat än så. Dessutom är dom ju två också så de håller varandra sällskap. Jag har haft två barn i sängen i sju år så jag tycker att det är härligt att ha en barnfri säng och kunna gå upp senare nu för tiden. Äntligen!

Isabella Löwengrip skriver ett första inlägg där hon förklarar vilka helgregler hon satt upp för sina barn när de är hos henne.
Eller helgregler är kanske fel uttryck, hon verkar ha EN helgregel och det är att barnen inte får väcka henne eller Paul före kl 09.
I kommentarsfältet är det delade åsikter vad gäller detta, där någon tycker att det låter lyxigt, medan en annan tycker att alltsammans låter illa.
I inlägget efter så förklarar Isabella hur det brukar gå till och att det kanske lät hårdare än vad som egentligen avses.

Är det någon av er som har någon erfarenhet av ett sådant här typ av upplägg?
THK brukar väcka mig genom att slicka mig på ögonlocken när han är säker på att han håller på att svälta ihjäl.
Jag undrar om det skulle gå att införa samma typ av förbud för honom, eller om konsekvensen av det skulle bli att när klockan väl slår 09 så finns det inget annat kvar av vår lilla vita katt än några små tussar?

Jag läste om den sista stycket i Isabella Löwengrips blogginlägg, för att dubbelkolla att det verkligen stod det mitt hjärna ville få det till. 
Det gjorde det, men vad som står där och hur jag tolkar det är ju så klart två vitt skilda saker, men när jag läste i kommentarsfältet så fanns det ytterligare en som tolkat det på samma sätt som jag gjorde.

Jag tror faktiskt inte att det är vad Isabella menar, att hon får passa på att träffa sina vänner nu eftersom de inte kommer vilja träffa henne efter att boken släppts med tanke på dess innehåll.
Alltså att hon skriver så pass negativt om dem eller andra att de kommer ta avstånd från henne.

Någon mer än vi två som tolkar texten på detta vis? 
Anledningen till att jag inte tror att det är vad Isabella menar, är för att jag vet att de omskrivs mycket och negativt i boken redan fått möjligheten att läsa och kommentera innehållet.
Känner man inte till innehållet vid det här laget, så är man med största sannolikhet inte omskriven i en allt för negativ dager.

Tankar?

När jag tog bort disken så satte sig Sally för att kika på  lilla Aktuellt och nu hade hon sett ett avsnitt om kriget i Syrien. När hon bad mig att berätta mer så visste jag inte vad jag skulle säga. Hur kan jag vara så dåligt påläst mer än det hon redan visste. Hemläxa till mig! // Isabella Löwengrip

Det är ett spännande kommentarsfält inne hos Isabella Löwengrip, efter att hon blivit lite satt på pottan av sin dotter som ville höra mer om kriget i Syrien efter att ha sett på Lilla Aktuellt.
Jag vet inte om det är någonting att förfasas över, om jag ska vara ärlig.
Jag har träffat människor som anser sig få tillräckligt med nyheter om vad som händer i världen från Facebook, människor som helt enkelt inte orkar ta in mer av allt som händer i världen, med olyckor, krig och allt annat negativt och den raka motsatsen – människor som ”knarkar” information och som hela tiden vill vet mer och mer ingående om saker som sker i världen.
Vanligast är väl att de flesta tar in nyhetsrubrikerna och vet att det pågår ett krig i Syrien, men kanske inte mer ingående än så?

Vilken av alla dessa karaktärer är du, när det kommer till nyheter, och då framför allt negativa sådana?