Visa det här inlägget på Instagram

Nöden har ingen lag, och säg den som inte hade utnyttjat ett stort Instagramkonto för att nå ut till fler människor om ens nära och kära behövde hjälp.
Det är nämligen vad Nellie Berntsson gör nu, då hennes mamma och lillasyster behöver någonstans att bo akut.
Den nuvarande gården där familjen bor nu ska säljas, och två av tre söker boende med ljus och lykta, vilket så klart är en otroligt jobbig situation att befinna sig i.
Jag antar att hästarnas situation med uppstallning är löst då de inte inkluderas i inlägget, utan det är mamman, lillasystern och lite småhundar som behöver tak över huvudet.

Kanske vet du någon som har det Josephine och Smilla letar efter? 

Nej, men fan så fräscht!
En liten sexistisk meme så här på morgonkvisten, vem vill inte ha det?
Jag borde väl egentligen inte förvänta mig mer av en Facebook-grupp vid namn ”Bonnkukerz of Sweden”, men ändå…?

Kanske är jag bara en grinig surtant för att ingen vill göra en könsdiskriminerande meme om mig, så jag får väl slänga ut frågan?
Skojsigt eller sexistiskt?
Vad tycker ni?

Det här inlägget kan nästan ses som en fortsättning på föregående inlägg som handlade om Unni Drougge och hennes hund – som Länsstyrelsen fastslagits ska avlivas pga dålig hälsa.
Det här inlägget handlar om Nellie Berntsson och den häst som hon tidigare hade i sin ägo, och som avlivades i förrgår efter en olycka i hagen.
Nellie har postat flera inlägg som insinuerar att den nya ägaren bär skuld i hästens död, där Nellie skriver att hon ”velat rädda den här hästen varje dag” mm.
Lite som det här inlägget:

Nellie: Jag vill inte ha några frågor om vad som hänt. Sen jag sålde Laissa så har jag haft en skam och oro i kroppen. Jag har velat rädda den hästen varje dag. Aldrig fått frågan om att köpa tillbaka. Nu står vi här. Alla utan Laissa. Hela min familj har känt henne i 5 år och jag kan varje liten millimeter om vad som hon tycker om och inte. Vad son passar henne och inte. Jag är arg. Ledsen. Förtvivlar. Så låt mig gärna va.

När Laissas senaste ägare, och den som hittade Laissa i hagen, skriver till Nellie och berättar om hur ledsen hon redan är över förlusten av Laissa och blir ännu mer av att Nellie svartmålar henne på sociala medier så utspelar sig den här konversationen:

Nya ägaren: Jag blir så himla ledsen av att det känns som att du svartmålar mig. Jag gjorde ALLT jag kunde för Laissa, att hitta henne i hagen på 3 ben var en mardröm. Jag började darra och tårarna sprutade. Jag gjorde ALLT i min makt för att hon skulle kunna räddas. Jag ser allting framför mig på repeat. Drömt om denna markdröm gång på gång. Jag kunde inte rädda henne. Då hade jag givetvis gjort det. Dom hade sparkat av hennes benoch det var brutet på fler ställen än 1. Så snälla, jag sörjer henne minst lika mycket som ni. Så snälla sluta göra inlägg som får mig att framstå som elak, jag behandlade henne väl & gjorde allt i min makt för att rädda henne. Finns ingenting som NÅGON kunde ha gjort.

Nellie: Är du helt jävla sjuk i huvudet? Tror du jag vill se bilderna? Sara. Låt mig va och kontakta aldrig mig igen. Jag vill inte ha med dig att göra och sagt det sen dag ett och ändå håller du på. Jag har lika mycket rätt att tycka och känna som du Däremot hade jag hästen i min ägo i 5 år och inte i 3 veckor som du. Gör lika ont för dig givetvis. Men jag försökte säga till dig att Laissa inte funkar med andra hästar. Om en häst stått i box – ut och in i från hage så kan man inte efter flera år kasta ut den bland andra hästar i en hage och tro att allt funkar. Det är en övergång. Det hoppades jag på att du förstod. Låt mig va, jag ber dig.

Nya ägaren: Hon älskade sina kompisar och hon hade inga som helst problem med att vara ute. Så olycka som skett var mest troligt av att dom lekt och Laissa råkade få en olycklig spark på sig. Men hon ÄLSKADE sina hagkompisar. Dom stod alltid och kliade varandra. Åt från höbalen tillsammans. Låg ner i ligghallen tillsammans. Hon ÄLSKADE dom. Om du nu ska svartmåla mig så himla mycket och inte tro att jag gjorde allt i min makt. Så vill jag att du ska ta del av bilderna. Att finna henne var en mardröm. Men INGEN hade kunnat rädda henne. Alla som känner Laissa sörjer. Men snälla sluta häng ut mig som att jag vore hemsk och inte gjorde allt jag kunde.

Hon bifogade även två bilden – en från hagen och en på hennes röntgenplåtar – för att Nellie ska förstå att det inte fanns något att göra för att rädda Laissa med tanke på skadornas omfattning, och att hon bör se dem eftersom hon skuldbelägger henne inför sina 345 000 följare.
Jag har pixlat hagbilden då den inte alls är rolig att se. 🙁

Vidare skriver den nya ägen till mig – ”hos Alexandra så gick Laissa med kompisar i hagen i 2 år, så att Laissa inte gillar hästar är skitsnack. Hon ÄLSKADE sina nuvarande kompisar också.”

 Nellie skriver att hon aldrig fått frågan om att köpa tillbaka Laissa.
Jag undrar om hon själv någonsin ställt frågan, eller om hon bara förväntade sig att få erbjudandet genom att köparna begåvats med förmågan att läsa tankar?

Laissas nya ägare:

Idag är sorgen dag & den värsta dagen i mitt liv.
Laissa finns inte längre med oss, hon hade fått en så svår sparkskada i hagen att benet var totalt av & hennes liv gick inte att rädda.
@alexandrafaldt (Laissas tidigare ägare, reds anm) fanns med hela tiden på FaceTime & 19.20 tog hon Laissa sitt sista andetag & allting känns overkligt..
Hon fattas mig otroligt & jag är så tom, ledsen & uppriven..
Min sagohäst finns inte längre & våran resa fick ett alldeles för tidigt avslut. 🙁
Men nu galopperar hon på dom evigt gröna ägarna & slipper all smärta.

Laissa Du Buisson Z – Jag älskar dig nu och för all framtid. ♥♥

Nellie Berntsson:

Önska jag kunde hjälp dig. Spring nu gumman. RIP. ♥

Den senaste månaden har Nellie Berntsson legat i fejd med en kvinna, som köpt hästen Laissa Du Buisson Z från den personen som Nellie själv valde att sälja till 2019 – mer om det HÄR.
Nu visar det sig att Laissa skadades så svårt i hagen under gårdagen, att hennes liv inte gick att rädda.
Enligt den nya ägarens Instagram Story så blev hästen så illa sparkad att hennes ben gått av, och 19.20 så fick hon somna in med sin förra ägare, Alexandra, med via FaceTime.

Om det gått till så som den nya ägaren skriver – vilket jag inte har några som helst anledningar att betvivla – så hoppas jag verkligen att Nellie inte drar igång någon skit där hon anklagar henne för att ha orsakat hästens död eller liknande, enbart för att hon är förbannad över att inte ha blivit tillfrågad om vem hon tycker ska få köpa en häst hon själv sålt. 
Jag bara höjer ett litet varningens finger här i preventivt syfte.
Nellie Berntsson köpte förresten Laissa från Tyra Sjöstedt, någon gång 2015/2016, för den som är intresserad.

Jag vill beklaga förlusten till Laissas nya ägare, som förlorat sin drömhäst på detta brutala vis.
♡♥♡♥♡♥♡♥♡♥♡♥

Det finns en uppdatering av inlägget längre ner. 

Nellie Berntsson bjuder in till frågestund på Instagram och får frågor om det företag som hon och Olav driver, där de köper och säljer hästar.
Hon får frågor vad gäller ägarförhållandet i företaget O.N Sporthorses och svarar att de äger 50/50 och att det alltid varit så. Att följarna ser fel.
Jag skulle vilja skicka tillbaka den till Nellie, att det kanske är HON som ser fel eller inte förstår innebörden av benämningen ”verklig huvudman”.
Som ni ser i bilden här under så står Olav Aklestad som ”verklig huvudman” och innehar 100% av företagets andelar.

Uppdatering: Igår efter att det uppdagats att Nellie inte ägde någon del i företaget så uppdaterades informationen på Bolagsverket.
När jag tog fram min information så stämde den alltså.
Så här ser det ut efter uppdateringen.

Så vad är då en verklig huvudman?
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening.
En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. (Källa: Bolagsverket)

Utifrån informationen här nedan som kommer från Bolagsfakta, så äger Olav Aklestad 100% av företaget O.N Sporthorses, medan Nellie endast sitter i styrelsen som suppleant.

Kan kanske vara läge att kika på för henne, eftersom hon verkar helt ovetandes om att hon faktiskt inte äger några andelar alls i företaget?

När vi ändå är inne på temat ”frågestund” så har jag faktiskt själv ett par frågor jag skulle vilja ställa till Nellie.

1. Med tanke på att du inte verkar känna till att du inte äger andelar i ditt företag, så undrar jag om du känner till att O.N Sporthorses redan dragit på sig två betalningsanmärkningar?
Uppdatering: Dessa ska enligt Nellie vara betalda idag.

Sen fick jag även det här mailet som jag tolkar som att det faktiskt var Olav som stod som 100%-ig ägare på företaget fram till igår, så vad som är faktafel vet jag faktiskt inte…

2. Vad menar du här?
Vad är det du insinuerar?

Nellie: Säger inte att Laissa bara kan ha det bra hos mig. Hon behöver heller inte tävla. Men ge tillräckligt med mat är A&O om du har häst.
Ett jobb med inkomst är kanske något att tänka på?
Inte bara skicka bilder på Snapchat och få betalt?

3. Och så slutligen undrar jag lite över de meddelanden som du skickat till Laissas nya ägare, där du bland annat skriver ”Kör på ni, det är inte slut än” och ”Du har ögonen på dig Sara, hur Laissa tas om hand osv. Dagligen.”
Jag upplever dem som ganska hotfulla.

Det var nog de frågor jag själv har i nuläget, och jag räknar väl inte direkt med att få svar på dem, men nu är de formulerade i alla fall.
Jag har fått konversationen i sin helhet från Laissas nya ägare, men klippte ner den till dessa två, något anmärkningsvärda meddelanden från Nellie för att inte få ett på tok för långt inlägg.
Jag kan absolut publicera den i sin helhet om det skulle behövas, men den ändrar ingenting av det Nellie skrivit eller innebörden av det.

I april 2019 sålde Nellie Berntsson hästen Laissa Du Buisson Z till en kvinna utan egentliga tävlingsambitioner, och som mer ville ha en allround-häst i sitt liv.
När kvinnan blev gravid, trots preventivmedel och var för sent ute för att avbryta graviditeten så beslutade hon sig för att sälja Laissa eftersom hon kände att hon inte kunde ge hästen den tid och uppmärksamhet som den förtjänar.
Då blandar Nellie sig helt plötsligt i, och kritiserar den här kvinnan för att ha planerat sitt liv dåligt med orden:

Livet ändras.
Men om man köper en häst för mkt pengar i mina ögon, så vet man kanske när i livet man tänker skaffa barn, hus eller andra investeringar. // Nellie Berntsson

Detta, trots att kvinnan skyddat sig med preventivmedel, men likväl blivit gravid.
Hon hade alltså alla ambitioner att ge Laissa ett ”forever home” men stod inför fullbordat faktum när hon fick veta att graviditeten var för långt gången för att ens kunna avslutas om det hade varit önskvärt.

Med tanke på att Nellie Berntsson verkar inneha svart bälte i korttidskontrakt och flyttkartongsvikning och letat efter nya stall i både Skåne och i Danmark att hyra eller bli inackorderade hos, innan den nyss uppsatta kristallkronan ens hunnit sluta gunga i sadelkammaren, så tycker jag att hon nog är bland de sista att ens ha en åsikt om saken.
Men det hade hon då och det har hon även NU, när det visar sig att Laissa köpts av en kvinna som tidigare hjälpt Nellie med både hennes hästar och hundar.
Nellie har ingen som helst rätt eller anledning att uttala sig om saken, eftersom den gick henne förlorad i samma stund som hon sålde Laissa.
Hade det varit så viktigt för henne så hade hon ju själv kunnat köpa tillbaka Laissa, men det verkar hon inte vara intresserad av, utan hon vill mest bara sprida sina åsikter på sociala medier.
Åsikter, som innehåller så pass grova anklagelser om bland annat djurplågeri, att de nog absolut skulle kunna klassas som förtal. Både med tanke på uttalandets natur, men också pga den enorma räckvidd som Nellie har via sina sociala medier.

Där är vi alltså nu, och här under tänkte jag gå igenom vad Nellie postat på sina sociala medier, och hur Laissas nya ägare bemött dessa anklagelser.
Jag har valt att censurera den nya ägarens namn eftersom hon är en privatperson och jag skulle uppskatta om ni respekterade det, även i era kommentarer.
Nellie har 346 000 följare på Instagram. Laissas nya ägare har 3 275 följare.
Jag har valt bort vissa bilder som inte är relevanta för situationen och för att inte få ett på tok för långt inlägg.

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg på Instagram med en bild på Nellie och Laissa med texten ”Everything will be ok honey. <3”

Bildkälla: Nellie Berntsson Instastory

Hon anklagar alltså personen som köpt Laissa av den förra ägaren för bland annat vanvård/djurplågeri och stöld.
Det är inga dåliga anklagelser att rapa upp inför 346 000 följare.

Här följer de storys som den nya ägaren publicerat och där hon försöker försvara sig mot de grova anklagelser som Nellie Berntsson riktar mot henne. De inlägg som inte handlar specifikt om det Nellie påstår, har jag exkluderat för att inte få ett för långt inlägg.

Förtal är bland annat att utmåla en annan människa på ett klandervärt sätt och det tror jag nog att man skulle kunna kalla det som Nellie sysslar med här.
Jag lider med kvinnan som – tyvärr – bara en en i raden av alla människor som Nellie och hennes familj dragit i smutsen på sina sociala medier.

Den 4 december 2020 skrev jag ett inlägg om Nellie Berntsson och hennes bilaffärer.
Hon hade precis köpt en Porsche Macan och investerade nu även i en BMW M850I och skrev på Instastory att hon såg det hela som en investering.
Jag antar att den där investeringen inte var så bra ändå eftersom hon sålde bilen en (1) ynka månad efter inköpet till en annan bilfirma än den hon köpte den av.
Det är ju egentligen fult att gissa saker, men ska vi gissa att hon förmodligen försökte häva köpet hos bilförsäljare 1 – Bilcentersyd – och när det inte gick så fick hon sälja den till ett annat företag – bilförsäljare 2 – Select Cars Syd AB.

Jag undrar hur mycket pengar hon förlorade på den ”investeringen” och varför hon sålde den efter att ha ägt den i EN månad?
Eftersom hon även sålt sin Porsche så betyder det här att… vad?
Att hon gått från att ”äga” en Porsche och en BMW till att inte äga någon bil alls?
Vad tusan handlade i så fall den här lyxbiluppvisningen om?
Varför köper man två lyxbilar att posera med dem för att sedan sälja dem igen? (Med förlust kan antas)

Lite bonusinformation är att Nellies föräldrar verkar ha gått in som låntagare på BMWs då det är deras företag som står som den ägare som sålde bilen till Select Cars Syd AB. 
Allt det här känns så extremt ogenomtänkt, håller ni inte med?

Bilderna på bilarna är för övrigt raderade från Nellie Berntssons Instagram. 
Varför gör man det?

Fråga:
Om ni skaffar barn, tror du att ni kommer vilja visa dem i sociala medier?
Nellies svar:
Ja, det tror jag ändå men inte hysteriskt. Jag hade inte tjänat pengar på mitt barn som jag ser många kvinnor på sociala medier gör idag. Osmakligt.

Nellie Berntsson svarar på en fråga på Instastory att sättet vissa kvinnor tjänar pengar på sina barn på sociala medier är osmakligt.
Ämnet är minst sagt aktuellt just nu, efter att under lång tid ha setts som någonting som knappt behöver diskuteras eller ens ta ställning till. Det har varit lite av mentaliteten ”Alla gör det och ingen tänker ens reflektera över lämpligheten i eller konsekvenserna som skulle kunna komma av det. De gör det, så då tänker jag också göra det.”

Nellie borde ha ganska mycket bra input i ämnet (och om någon kan stoppa in ett svenskt ord här istället för input, be my guest) med tanke på att hon själv började exponeras redan i unga år. 
Nellie började blogga som nioåring och blev känd för en bredare publik när hon som tolvåring var med i teveprogrammet Ponnyakuten på SVT så hon vet nog allt om hur det är att vara barn på sociala medier.
Om det är hennes egen erfarenhet som får henne att svara som hon gör, eller om det är någonting hon och hennes sambo tillsammans kommit fram till, vet jag så klart inte men jag tycker det är uppfriskande med någon som faktiskt går mot strömmen och tydligt tar ställning mot den här exponeringsorgien av barn som sker på många sociala medier.

I somras köpte Nellie Berntsson en Porsche Macan som hon glatt visade upp på Instagram.
Enligt Transportstyrelsen så köpte hon den privat och på kredit och några månader senare köpte hon även en BMW M850I Coupe, med motiveringen att bilarna kommer öka i värde och därför är en investering.
Jag antar att hon insåg att så inte riktigt är fallet, för nu är nämligen Porschen såld och även fast jag inte satt som en fluga på väggen när detta skedde så kan jag inte tänka mig att hon gick plus på den affären.
Bilar brukar sällan öka i värde.

Så minst en av bilarna är såld och Nellie letar redan nytt stall att inackorderas i eftersom hon inte längre vill hyra en hel anläggning – efter bara några ynka månader. 
Jag menar, kristallkronan i sadelkammaren har ju knappt hunnit hängas upp innan det är dags att ta ner den igen?

Det här har lett till en het diskussion i Facebookgruppen ”Hästfolk Skåne” där det diskuteras huruvida det kan vara negativt för hästar att flytta så här ofta och om det verkligen ger det professionella intryck som O.N Sporthorses strävar efter.
Vissa verkar tycka att det är extremt negativt medan andra menar att tävlingshästar hela tiden flyttar runt mellan olika ställen och  inte verkar ta någon skada av det, så länge man upprätthåller samma rutiner, oavsett var man befinner sig.

Då måste jag fråga:
Kan hästar uppleva jetlag?
Jag tänker att om man flyger en häst från Europa till USA för en tävling, behöver hästen då acklimatisera sig på samma sätt som en människa? De gånger jag drabbats av mycket jetlag har det ju tagit nästan en veckan innan jag blivit människa igen och under den tiden har jag ju varit hyfsat ur slag. 🙂

”Skötsamma, enkla och gör inte mycket väsen av sig.”
Så presenterar Nellie Berntsson sig själv och sin verksamhet, och jag undrar om hon på riktigt själv tror att det är så här och att alla hennes byten av anläggningar är pga alla andra och inte har någoting med henne själv att göra överhuvudtaget?
Nu söker hon alltså ny anläggning efter att ha varit på det nuvarande stället i tre månader, och igår fick jag ett mail om det här från en person som Nellie hyrt in sig hos tidigare som skrev följande:

Hos oss var de i drygt X månader och det var tyvärr X för mycket.

Jag fattar inte, hur omöjlig kan man egentligen vara, om man inte kan stanna på ett och samma ställe i mer än ett kvartal?
Och ja, jag tror att den gemensamma nämnaren i alla dessa flyttar är orsaken till problematiken som verkar uppstå överallt, snarare än att det skulle vara fel på alla anläggningar som hon flyttar runt mellan.