Påskpynta med Paula Rosas

Paula Rosas mamma arbetar på ett äldreboende som Paula och barnen brukar besöka för att ”påska” för alla äldre som bor där.
I år var inget undantag och Paula har dokumenterat hur döttrarna sitter och pysslar ihop påskkort att ge bort.

Mamma arbetar inom äldrevården och gör alltid sånt här. Lägger sin lediga tid på det där lilla extra som ger dom gamla mer livskvalité.
Det är fint att även barnen får ta del av detta. Att dom tillsammans med mamma får förbereda en massa fina teckningar att ge bort. Leonore vill vara en hare imorgon så jag har på min to do att kolla youtube för att se hur man ansiktsmålar en påskhare❣️. // Paula Rosas

Efter pandemin, då många äldre blivit riktigt isolerade, så betyder nog det här otroligt mycket för de äldre.
Jag tycker det är jättefint att Paulas mamma spenderar sin lediga tid på att öka livskvalitén för människorna hon arbetar med, och att hon i sin tur tagit med sig Paula på tåget, som nu även inkluderar hennes döttrar.
Otroligt fint gjort!

Glad påsk – trots att det är årets längsta fredag idag!

Johanna Toftbys ärliga inlägg om sin operation

För drygt ett år sedan opererade Johanna Toftby bort sin förstorade livmoder som var full av myom.
Hon delade sin upplevelse med följarna men erkänner idag att det fanns vissa aspekter av det hela som hon inte velat dela – förrän nu.

Jag har skrivit om hur svårt allt varit efteråt, men en sak jag inte nämnt är hur svårt det var med tarmarna. Det är en så stor påfrestning för kroppen och tarmarna är stressade, de ska hitta sin nya plats i det stora hålrum som det blev efter att min stora livmoder togs bort. 

Den hade även skruvat sig rejält så tarmar och urinblåsa satt på fel ställen. Jag trodde jag hade något riktigt fel med mina tarmar efteråt och vet ni, det kan tyvärr även bli att man inte kan hålla tätt. Då menar jag inte bara urinblåsan… // Johanna Toftby

Jag har aldrig tänk på det viset, men det är ju klart att det blir ett stort hålrum när man tar bort ett stort organ.
Det är ju inte som att man fyller ut det med någonting annat.
Detta fick mig av någon anledning att tänka på när alla influencers förstörde möbler med fogskum, vilket var en dålig idé från början till slut. Så lämna fogskummet därhän, och försök inte fylla ut några kroppsliga hålrum med det, oavsett om ni känner att ni fått feeling eller inte.

Jag uppskattar verkligen Johannas transparens och är säker på att hennes öppenhet kan hjälpa kvinnor som står i begrepp att genom liknande operationer.

Precious purses

Michaela Forni frågar sina följare om de har någon materiell sak som betyder extra mycket för dem och många av svaren handlar om handväskor. 
Min extremt ogrundade slutsats blir att kvinnor värdesätter handväskor och smycken medan män värdesätter klockor. Jag vet inte varför jag tror klockor, men det känns rätt. 🙂

Jag tycker det här inlägget blir lite extra intressant med tanke på gårdagens sista inlägg som handlade om Dasha och hur hon tycker att det är ”goals” att ha en garderob fylld till bristningsgränsen av just inknölade handväskor – i det här fallet Chanelväskor.
Det är ingenting konstigt med att ha prylar som man värderar högt och som betyder mycket för en, men till skillnad från Michaela –  som har tre väskor som betyder lite extra för henne och som hon aldrig kommer vilja göra sig av med – så tror jag inte att någon enda av de inknölade Chanelväskorna har något emotionellt värde alls att tala om för ägaren.

Jag har några saker här hemma som betyder extra mycket för mig, men som inte är värda några pengar alls egentligen.
Värdet ligger i det rent emotionella och är bara värdefulla för just mig. De går inte att ersätta, vilket gör att jag egentligen skulle vilja ha dem inpackade i femtio lager bubbelplast och inlåsta i ett bankvalv för att inte riskera att någonting händer med dem, men jag har dem framme för de påminner mig varje dag om älskade människor.

Här tänkte jag nästan dra till med en riktigt klyschig sak om att det mest värdefulla jag har är minnen, men det får väl finnas måtta? 😉

Glad långfredag förresten.
Längsta dagen på året, bortsett från julafton när man var liten.

Samma mage i olika vinklar??

Förlåt, men vad är det här? 
Är tanken att vi ska titta på det här och bli…vad? Peppade?
En fitnesstjej som med nöd och näppe lyckas få till några krusningar i skinnet på magen när hon viker kroppen framåt?
Ska de få oss att inse att allt handlar om vinklar på sociala medier, trots att hennes mage i princip ser exakt likadan ut i de båda klippen?
Har man en tvättbräda när man står upprätt så kommer man inte få några valkar när man sätter sig ner, utan man får på sin höjd en liten krusning i skinnet – precis som Denice visar upp här.

Förstår hon inte det eller ville hon bara haka på den här trenden av ”Instagram vs reality”? 
Jag vet inte om detta är att haka på eller att kapa på, men så himla bra blev det inte.
Jag var av exakt samma åsikt när Johanna Bladh och Ellos anklagades för att profiterar på en kamp som Johanna tyvärr inte hörde hemma i – nämligen kroppspositivitismen.

Jag rekommenderar istället kontot @saggysara vars inlägg har betydligt mer trovärdighet än det här.