Söderqvist: "Hannah och Mohamsson är okunniga"

Socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung begränsar mångaindivider från att förverkliga sina mål och drömmar i Sverige. Att geturordningsreglerna skulden för hela arbetsmarknadspolitikens problem ärslentriantyckande utan respekt för frågans komplexitet.

Robert Hannah och Simona Mohamsson gör just detta i sinomstridda DN-debattartikel. Där lyfts bostadsbrist och en stelbent arbetsmarknadfram som diskriminerande strukturer i det svenska samhället. Turordningsreglernai LAS framställs som något särskilt skadligt för integration och sysselsättning.Påståendet bygger dock på en onyanserad bild av turordningsreglerna och dess faktiskaeffekt på sysselsättningen. Att författarna dessutom gör det utan att nämna attutbildningssystemet misslyckats med att utbilda de kompetenser arbetsmarknadenefterfrågar är anmärkningsvärt.

LAS reglerar hur personal kan sägas upp och turordningsreglernaskyddar personalen från att detta sker på osakliga grunder. Turordningsreglernaoch LAS bör ses som en del i ett större sammanhang; den svenska arbetsmarknadsmodellen,där socialförsäkringssystemet, omställningsavtal, inkomstförsäkringar och arbetsmarknadspolitikeningår.

Vanligaste tillvägagångssättet bland Unionens medlemmar äratt uppsägningar sker genom förhandling med lokala fackliga företrädare. Dettaär själva kärnan av den svenska modellen där villkor och regler anpassas tilllokala förhållanden genom förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare.Svenskt Näringslivs och PTK:s gemensamma rapport om turordningsreglerna i LASvisar att bägge parternas medlemmar och förtroendevalda anser att dessafungerar väl, och att arbetsgivare har goda möjligheter att behålla denpersonal man önskar vid neddragningar. Dessutom menar rättsvetaren CatharinaCalleman att rådande praxis gör att turordningsreglerna i LAS sällan används.

Myten grundas i tron att turordningsreglerna skulle försvårainträdet på arbetsmarknaden och göra rekrytering mer riskfylld. Som bevis lyftsofta OECD:s och Världsbankens indikatorer för anställningsskydd. Dessa skaparen bild av Sverige som ett land med höga trösklar till arbetsmarknaden. Men användandetav OECD:s och Världsbankens indikatorer som mått på anställningsskydd kan kritiseraseftersom dessa varken tar hänsyn till ländernas rättstillämpning eller attturordningsreglerna ofta sköts genom förhandlingar på arbetsplatserna.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen är i många hänseendenunik och kan därför vara svår att jämföra. Resultaten från det urval av forskningsstudiersom gjorts om den svenska arbetsmarknadsmodellen visar att dess påverkan på sysselsättningenär ytterst tvetydig. Ibland sägs det vara positivt, ibland negativt.

Hannah och Mohamssons framställning av turordningsreglernabygger på antagandet att dessa skapar en stelbent arbetsmarknad. Denna seglivademyt tar fokus från långt viktigare frågor, nämligen att fler ungdomar ska haett arbete att gå till på morgonen.

Fredrik Söderqvist, näringspolitisk utredare på Unionen