Adan (M): "Kunskap är nyckeln i att bekämpa rasism"

För 46 år sedan öppnade polisen eld och dödade 69 människor i Sharpeville, Sydafrika. Anledningen? Människorna höll en fredlig demonstration mot apartheidsystemets ”pass laws”. FN:s generalförsamling deklarerade senare att denna dag, den 21 mars, skulle bli den internationella dagen mot rasism och diskriminering.

Vi kan vara stolta över att Sverige är ett öppet och tolerant land att leva i - men det finns fortfarande mer att göra. Därför gav integrationsminister Erik Ullenhag Mångkulturellt centrum (MKC) i uppdrag att genomföra en kartläggning över afrofobi i dagens Sverige.

Gruppen afrosvenskar uppgår totalt till cirka 180 000 invånare, vilket i slutet av 2011 motsvarade knappa 2 procent av totalbefolkningen och 7,1 procent av alla med utländsk bakgrund. MKC fann i sin kartläggning att afrosvenskar är den minoritet i landet som är mest utsatt för hatbrott. Överrepresentationen är hela 240 procent. Trenden är dessutom ökande. Bara mellan åren 2011 och 2012 kunde man se en ökning om hela 17 procent. Det är oroväckande.

Hatbrotten kännetecknas av en hög andel fysiskt våld och äger ofta rum på allmän plats som skolor, arbetsplatser, bostadsområden, affärer och krogar. Det offentliga rummet är därmed en hotfull plats för många afrosvenskar, något som riskerar att begränsa handlingsutrymme och rörelsefrihet.

Även i en annan aspekt möter afrosvenskar stora utmaningar. På arbetsmarknaden. Studier visar att högskoleutbildade afrosvenskar löper en överrisk att hamna i arbetslöshet eller att inneha ett yrke som de är överkvalificerade för. Detta bryter det generella mönstret i Sverige som säger att ju högre utbildning, desto högre förvärvsfrekvens.

Nya Moderaterna presenterade i februari i år ett antal förslag för att stävja diskrimineringen. Utgångspunkten var att information, gemenskap och utbildning är de viktigaste redskapen vi har för att förebygga diskriminering. Det handlar om att synliggöra strukturer och att understryka både normer och värderingar i det svenska samhället - som alla människors lika värde.

En annan utmaning i arbetet mot diskriminering är att olika myndigheter ibland behandlar lika fall olika på grund av bristfällig kompetens i dessa frågor. Det kan också finnas en motvilja från inblandade aktörer att ta tag i de problem som finns. Utöver det krävs mod från enskilda tjänstemän att våga se problemen och att aktivt söka lösningar. För att komma åt problemet måste kompetensen i den offentliga sektorn höjas.

Nya Moderaterna vill också se att Diskrimineringsombudsmannen (DO) driver fler fall än idag. Med ökat fokus på mängden mål kommer också fler att kunna få hjälp. I dagsläget begränsas DO:s möjligheter att agera vid diskrimineringsfall på arbetsplats. Därför finns även behov av vissa regelförändringar.

De förslag vi har presenterat behöver omsättas och framöver följas upp. Når vi dit vi vill? Ser vi en minskad diskriminering och färre hatbrott? Det är våra absoluta mål.Fram till dess är det viktigt att lyfta fram hur dagens situation ser ut för etniska minoritetsgrupper i Sverige. Kunskap är nyckeln till förändring. Endast så kan vi förbättra situationen för de människor som idag är utsatta för rasism och diskriminering.

Amir Adan (M), riksdagsledamot