Johan Ben Mohammad: ”Var är klimatpolitiken i debatten?”

Snart är det val till riksdagen i september, och man kan möjligenha tanken att partier börjar svänga in sig lite grann på en ny riktning genomatt utgå från resultatet i maj månads EU-val där det syntes tydligt att trepartier växte väsentligt: Sverigedemokraterna, Feministiskt Initiativ ochMiljöpartiet.

Under onsdagens partiledardebatt, den sista i riksdagskammareninför valet där man till skillnad från tv och radiodebatter får prata och frågaut gällande vad som helst hur mycket som helst, så syntes det att feminismen nämndesmer än vanligen, och att migrationsfrågorna togs upp i ungefär lika storutsträckning. Men för klimatfrågan så har resultatet förvånats. Föräldravråletvisade att den tidigare partiledardebatten 15 januari 2014 hade klimatdebatterpå 26 minuter av cirka 4 timmar och 16 minuter. 

Under onsdagens debatt så blevantalet minuter med fokus på miljön för både anföranden och repliker totalt 8minuter. Det är 3 procent av den totala taltiden i kammaren. Ändå så visadesdet signaler som till exempel när Novus, Ipsos och säkert fler visade sin ämnesgranskninginför EU-valet där svenska folket ansåg att klimatet var det allra viktigaste,och att MP skottstiger och M rasar i EU-valet, vilket nu har smittat av sig iopinionsundersökningarna inför riksdagsvalet. 

Det är ingen nyhet attModeraterna ligger riktigt uselt till när det gäller klimatambitioner och attrösta för miljöreformer. Ändå så gör man inte åtgärder och driver mer elleräven ändrar sin miljöpolitik. Till och med från Centern som anser ha närodladmiljöpolitik till hands så fick vi höra att Annie Lööf inte en enda gång riktadesitt fokus på klimatet.

Det handlar nu inte nödvändigtvis om hur mycket pengar manlägger på klimatinvesteringar eller ens vilken hjärtefråga man själv har sompartiledare, utan vilka visioner man har när det gäller hållbarhet och miljö. Detär också dags att förstå att klimatet inte är en fråga som man både kan fortsättaatt ignorera, eller en som man kan börja ta avstånd från. Det är inte en frågasom man kan försvara genom meningen att Sveriges utsläpp är små inom landet,när vi som land både missar 15 av 16 miljömål, samt när svenskt ägda kraftverksläpper ut oansvarigt mer utsläpp utanför våra egna gränser.

Det är inte många, om ens någon, som vill ha en regeringsom skickar en representant till klimattoppmötet i Paris som skäller på attdet där landet ska ta klimatansvar utan att det egna landet gör minst likamycket själv. Det är ingen förhandling om ett globalt klimatmål. Det är en utskällningsom skapar orättvisa och fientliga signaler mellan länderna. Och jag är högstövertygad att det inte leder till ett lyckat globalt avtal. Ändå så märktes dettydligt i onsdags att de flesta, vissa är liknande personer, inte ens ville geen hel minut till att prata om klimatet.

Jag hoppas att man faktiskt anar: densom inte talar varmt eller över huvud taget om klimatet, är högst sannolikt inteheller någon som driver klimatfrågorna. Och ni vet nog vilka globalakonsekvenser det leder till.

Johan Ben Mohammad,Grön Ungdom