Har du också delat den här facebookbilden? Här är sanningen

Ett inlägg som inleds ”DU BORDE LÄSA DETTA” sprids just nu rejält i sociala medier. Eftersom det är en ganska bra sammanställning av den typen av siffror och statistik som ofta förekommer i diskussioner om migration och integration så tänkte jag med största ödmjukhet försöka göra bilden lite tydligare, gräva lite djupare. Det blir betydligt lättare att diskutera förslag på lösningar om vi åtminstone utgår ifrån samma fakta.

Påstående: I Sverige finns nu cirka 2 000 000 personer med invandrarbakgrund. Det är nästan en fjärdedel av vårt lands befolkning.

Svar: Det är helt korrekt att ungefär en fjärdedel av vårt lands befolkning är född utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. Av de utrikes födda kommer ungefär hälften från Europa, flest från Finland.

Påstående: Om 25 år kommer svenskarna att vara en minoritet i Sverige. Det beror på att svenska kvinnor föder i genomsnitt endast 1,8 barn medan invandrade arabiska och afrikanska kvinnor föder i genomsnitt 6-10 barn i Sverige. Kvinnor från Afrika och Mellanöstern föder procentuellt fler barn i Sverige än i hemländerna (Statistiska Centralbyrån).

Svar: Det här stämmer inte riktigt – i själva verket får inrikes och utrikes födda ungefär lika många barn. SCB konstaterar: ”Perioden 2000-2011 var fruktsamhetstalet för utrikes födda som invandrade till Sverige innan de fyllt 17 år 1,76 barn per kvinna. För inrikes födda var fruktsamhetstalet 1,73 barn per kvinna.” För att det skulle bli en majoritet på 25 år är födelsetalen inte i närheten av tillräckliga. Det skulle också krävas en invandring på över 200 000 personer varje år under denna tjugofemårsperiod.

Påstående: På än längre sikt kommer Sverige kommer Sverige att bli ett land med muslimsk övervikt och då kommer också en anpassning att ske för att möta den muslimska majoritetens krav. I Malmö är redan nu människor med invandrarbakgrund över 50 procent av befolkningen. En stor andel är muslimer.

Svar: Det finns väldigt lite som i dagsläget tyder på att Sverige skulle få en muslimsk majoritet. Ungefär en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i länder med muslimsk majoritet. Det är en stor minoritet i Sverige, men ändå bara ungefär fem procent av befolkningen, och alla från dessa länder är givetvis inte muslimer. Utöver dessa finns det såklart personer från andra länder som är muslimer, men det är ändå inte på något vis i närheten av att bli en majoritet.

Personer med utländsk bakgrund motsvarar 42,6 procent av befolkningen i Malmö, vilket är en stor andel men mindre än 50 procent. Vi vet inte hur många som är muslimer eftersom det inte görs någon sådan registrering, men att det är en ”stor andel” är inte en orimlig gissning (det är ju ändå ett ganska relativt begrepp).

Påstående: Det ska påpekas att den invandring vi haft från 60-talet fram till 90-talet i huvudsak bestod av mäniskor med kristen bakgrund och en vilja att assimilera sig i det svenska samhället. Det är en invandring som på många sätt bidragit till en positiv utveckling för Sverige.

Svar: Det här stämmer till största delen. (Att de ”i huvudsak hade en vilja att assimilera sig i det svenska samhället” är ett påstående som är knepigt att utreda närmare.) Merparten av den svenska invandringen innan 1990-talet var – utöver finnar – arbetskraftsinvandrare från Sydeuropa.

Påstående: Den invandring vi nu ser där cirka 95 procent är invandrare med muslimsk bakgrund, de flesta utan utbildning och en stor andel är analfabeter med andra värderingar än övriga befolkningen.

Påstående: Bland de som invandrat under 2000-talet är, enligt SCB, lika stor andel högutbildade som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är det en större spridning nedåt. Många fler utrikes födda än inrikes födda har bara förgymnasial utbildning, och färre har gymnasial. Man kan alltså säga att de invandrare som inte har en högre utbildning är lägre utbildade än de infödda som inte har en högre utbildning.

Påstående: Resultatet av detta ser vi bland annat i Pisa undersökningarna som visar att skolresultaten med vikande kunskapsnivåer ökar för vart år som går.

Svar: De fallande utbildningsresultaten i bland annat Pisa-rapporterna är en stor utmaning och har många bidragande orsaker. OECD konstaterar i sin rapport om det svenska utbildningssystemet att ”it is important to note that the increase in the share of immigrant students had only a small impact, and cannot explain the significant decline in Sweden’s overall results on PISA.” Om man jämför Sveriges resultat bara bland inrikes födda ser vi att även de ligger betydligt lägre än inrikes födda i till exempel. Finland – det är alltså inte bara utrikes födda som drar ned snittet. Det är inte heller så att andelen utrikes födda sänker inrikes föddas resultat. Att utrikes födda skulle förklara Pisa-resultaten har alltså väldigt litet stöd.

Påstående: Förra året utvandrade 57 000 etniska svenskar med god utbildning och har som bekant ersatts med 116 000 invandrare i huvudsak utan utbildning.

Svar: 2014 utvandrade 51 237 personer från Sverige. Det var något högre än 2013. Statistiken från 2013 visar att 60 procent av de som utvandrade var utrikes födda som återutvandrade. Det finns ingen tydlig definition av vem som är ”etnisk svensk”, men man kan nog utgå ifrån att ytterligare några tusen av de utvandrade hade utländsk bakgrund. Huruvida de hade god utbildning framgår inte av statistiken.

2014 beviljades totalt 110 610 uppehållstillstånd, om man rensar bort förlängningar av tidigare tillstånd. Av dessa var 35 546 asylansökningar och 13 100 anhöriga till flyktingar (bred definition). Övriga var bland annat arbetstagare, gäststuderande, adopterade osv. Det där om utbildningsnivå har vi ju redan gått igenom en gång, så jag skippar att upprepa det igen.

Påstående: Löfven har tillsatte efter tillträdet som statsminister en arbetsgrupp med arbetsnamnet Integration och Invandring. Uppdraget för gruppen är att förbereda för en invandring på 400- till 500 000 under mandatperioden.

Svar: Den här uppgiften bygger troligtvis på en obekräftad artikel i Dagens industri om att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med namnet Mottagande och etablering, bestående av flera ansvariga statssekreterare. I artikeln anges att gruppen ska rusta Sverige för att ta emot 400 000 asylsökande under de kommande fem åren. Jag har inte sett gruppens direktiv, men med tanke på hur situationen i världen ser ut så är det inte helt osannolikt att uppemot 500 000 personer skulle invandra till Sverige under den här mandatperioden. Dock ska man ha klart för sig att de prognoser som tas fram på det här området hela tiden förändras beroende på en mängd faktorer.

Påstående: Förra året kostade invandringen oss skattebetalare cirka 250 000 000 000 kronor (250 miljarder kronor). (Jan Tullberg i boken Låsningen- en analys av svensk invandrarpolitik uppskattar kostnaden till ungefär 7 procent av BNP eller 250 miljarder kronor för år 2013).

Svar: Invandringens effekter på de svenska statsfinanserna är en svår fråga som debatterats flitigt, inte minst i forskarvärlden. I inlägget lyfts Jan Tullberg fram. Tullbergs beräkningar anses av många vara de absolut mest extrema. Den mest framträdande svenska forskaren på området, Jan Ekberg, riktar skarp kritik mot många av siffrorna i Låsningen för att vara orealistiska. (”Sammanfattningsvis: Tullbergs beräkningar framstår som alltför fantasifulla.”) Jan Ekberg har gjort ett antal studier, och menar att kostnaden motsvarar 1,5-2 procent av BNP, alltså mellan ungefär 60 och 80 miljarder kronor.

Påstående: I Löfvens budget för 2015 är cirka en fjärdedel av budgeten relaterad till kostnader för invandringen då samtliga kostnader räknats in.

Svar: Regeringens budgetproposition för 2015 omfattar utgifter på 886 miljarder kronor. En fjärdedel av detta innebär 222 miljarder kronor. De budgetposter i regeringens budget som direkt har bäring på invandring – utgiftsområde 8 migration och 13 integration – uppgår till 34 miljarder kronor. Sedan tillkommer givetvis ytterligare direkta kostnader, men de är som sagt inte helt lätta att räkna ut. De initiala utgifterna är i många fall onödigt höga, och starkt ökande, men att de skulle uppgå till en fjärdedel av budgeten får anses orimligt.

Påstående: Varje arbetande svensk betalar cirka två månadslöner i skatt varje år enbart för att finansiera asyl- och anhöriginvandringen.

Svar: Vad som åsyftas med ”arbetande svensk” är lite oklart, men oavsett hur man räknar så blir summan orimligt hög.

Påstående: Anhöriginvandrare som aldrig arbetat i Sverige har ofta mycket högre pension (äldreförsörjningsstöd) än svenskar som arbetat och betalt skatt i 45-50 år. En ensamstående invandrad pensionär kan få ut till 6 200 kronor i månaden för bostadsrelaterade kostnader och utöver det 5 137 kr i månaden att leva på. Totalt kan anhöriginvandraren få ut 11 337 kronor i månaden trots att han/hon inte bidragit med något i Sverige.

Svar: Påståendet om att invandrare får ”mycket högre pension” än inrikes födda stämmer inte. Pensionssystemet är uppbyggt av tre huvudsakliga delar: allmän pension, tjänstepension och privat pension. För personer som inte arbetat eller arbetat lite eller med låg lön finns garantipension, som är den lägsta standarden i den allmänna pensionen.

För att få full garantipension måste man ha bott i Sverige i 40 år. För att garantera en skälig lägsta levnadsstandard finns också äldreförsörjningsstöd med bostadstillägg. Det innebär att vid vissa – mycket få – tillfällen kan en nyanländ få ungefär lika mycket i pension som någon som arbetat med mycket låg lön. Att den nyanlände skulle få mycket högre pension stämmer dock inte. Och de allra flesta ”som arbetat och betalt skatt i 45-50 år” har så klart betydligt mer i pension än så.

Påstående: Utöver det får invandaren ersättning för att lära sig svenska. Tidigare 12 000 kronor, från årsskiftet 6 000 kronor.

Svar: SFI-bonusen avskaffades sommaren 2014. Den infördes 2010 för att fler snabbare skulle lära sig svenska och på så vis snabbare kunna försörja sig själva. Regelverket var omfattande och innebar bland annat att personer över 64 år inte var behöriga. Det gick alltså inte ens då att kombinera äldreförsörjningsstöd med SFI-bonus.

Påstående: Enligt riksbankens sammanställning skickade invandrare tillbaka 18 000 000 000 kronor (18 miljarder) varav ett antal miljarder har gått till stöd för islamiska staten. D v s generösa bidrag i Sverige bidrar till IS verksamhet i Irak och Syrien.

Svar: Pengar som skickas till andra länder, remitteringar, är bland de bästa sätten som finns att minska fattigdom globalt. Men vi vet väldigt lite om hur det ser ut. Riksbankens statistik är från 2002, och dagens remitteringar vet vi varken vart de går eller hur stora de är. Det är inte omöjligt att pengar har gått till IS, men de främsta målen för remitteringar är familjer till fattiga. Det är alltså ett effektivt sätt att ge hjälp på plats.

Johanna Jönsson (C),
Riksdagsledamot och talesperson migrations- och integrationsfrågor