Polis: "Vi får den poliskår vi betalar för"
Martin Marmgren skriver att Polisen måste satsa mer pengar på sina anställda.
Martin Marmgren är polis och civilingenjör, aktiv i miljöpartiet och polisförbundet.
Följ honom på Twitter: @martinmarmgren
Nästan alla har en uppfattning om Polisen. Nästan alla har en bild av hur vi poliser är. För en del är vi en arrogant representant för "makten" med attityden "jiddrar du så dör du" och total brist på självkritik. För andra är vi räddare i nöden och tröstare i sorgen, de som skapar trygghet ger upprättelse åt utsatta.
Polisen, liksom samhället i stort, är ständigt under utveckling. För några årtionden sedan var kvinnliga kollegor ovanliga. Poliser med utomeuropeisk bakgrund fanns knappt. Språkbruket var mer rasistiskt och misogynt. Den som bråkade bestraffades ofta med stryk. Självklart förekommer dock rasism och övervåld även i dagens poliskår, även om det är mycket ovanligare och sker mer i skymundan.
Polisen har även blivit mycket öppnare. Dock har vi fortfarande svårt med att vara självkritiska och be om ursäkt när vi gör misstag. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och här har polisen ibland svårt att hänga med. Våra IT-system håller inte måttet.
Dagens polis står nu vid ett vägskäl. Två bilder står emot varandra. Den ena ser Polisen som en gatans ordningshållare som har större behov av stora biceps än lång utbildning. Brottslingar skall jagas och "fyllor" släpas. Värderingsarbete är överskattat, så länge folk gör som vi säger går allt bra, annars får de skylla sig själva.
Den andra bilden handlar om en poliskår med en längre och bättre (högskole)utbildning, och med lärande och forskning integrerat med verksamheten på samma sätt som är naturligt i sjukvård eller pedagogik. Värderingsfrågorna lyfts fram. Relationen med medborgarna vårdas genom en Polisombudsman. Poliser ges kontinuerlig extern handledning för att bearbeta svåra upplevelser och vidareutveckla det etiska tänkandet. En Lex Maria införs för att fånga upp och skapa organisatoriskt lärande av misstag. Professionen utvecklas och de enskilda poliserna likaså.
Det kan tyckas vara ett enkelt val. Dock så inte för alla. Det finns många poliser som har ett motstånd mot både högskoleutbildning och mer fokus på etikfrågor. Och, vad värre är, det saknas en vilja hos både politiken och polisledningen att satsa det som krävs för att utveckla poliskåren och polisprofessionen.
Polisen är mitt i en enorm omorganisation. Den särskilde utredaren, Thomas Rolén, krävde ett tillskott på två miljarder för att kunna genomföra den. Han fick ett par hundra miljoner för att fylla budgethål. Och då gick kärnverksamheten redan på knäna sedan tidigare. Handledning, som kan vara avgörande för att undvika att poliser som gång på gång stenkastas i marginaliserade förorter utvecklar negativa och generaliserande attityder har man helt enkelt inte råd med. Det finns ont om luft i systemet för reflektion och återhämtning. Ändå vill varken ansvarig minister Anders Ygeman eller rikspolischefen Dan Eliasson ha mer resurser.
I stället kom det under förra veckan en signal om att man avser att trycka ner lönerna, och således statusen för yrket. Polisförbundet hade en överenskommelse med Rikspolisstyrelsen att ingen polis skulle tjäna mindre än 24 500 kronor per månad, med avsikten att detta under 2015 skulle upp till 25 000 kronor per månad. Nu har beskedet angående de nya polisassistenterna kommit, och golvet är nu sänkt till 23 000 kronor per månad. Att man även anställer en del nya poliser på högre löner (upp till 26 000 kronor per månad) är visserligen bra, men hindrar inte att den nya lönesättningen med sänkt minimilön både innebär ett svek och en nedvärdering och statussänkning av yrket.
Polisförbundet befann sig under Almedalsveckan i Visby och kampanjade för "Framtidens Polis". Vi inser att det inte bara är viktigt för poliskåren, utan för hela samhället, att vi rör oss mot visionen av en uppvärdering och utveckling, och inte en nedvärdering och urlakning av polisyrket. Vi är övertygade om att vi har en stor del av samhället med oss i den önskan. I många frågor har också vår politiska och polisiära ledning, som jag uppfattar som väldigt kompetenta, progressiva tankar.
Det krävs dock att viljan finns att också satsa det som krävs för att utveckla och bibehålla en polis som är kunskaps- och värderingsorienterad. Vad gäller skolan så har man förstått att kvalitet inte är gratis, att det både krävs satsningar på att ge professionen rätt förutsättningar och rätt ersättning för att få en skola i världsklass. Man hade önskat att samma insikt även hade gällt Polisen.
Martin Marmgren
