Övergrepp sker oavsett etnisk bakgrund – saklighet SVT, tack!

Underdrygt ett år har femton ensamkommande pojkar från Afghanistan dömtsför gruppvåldtäkter på andra pojkar i Sverige, rapporterar SVT. 

Man undrar hur det kommer sig att vissa unga från Afghanistanförgriper sig på pojkar? Detfinns flera saker man kan undra över: 

På vilket sätt skiljer sig afghanska ungdomar från andra när det gäller övergrepp på jämnåriga? Varför vill media skilja barn, unga och vuxna från andra länder och kulturer från svenska barn och unga och vuxna? 

Är det för att man tror att människor som kommer hit är heliga och aldrig skulle begå brott? Eller är det för man tror att de är onda och begår brott utifrån kulturella eller religiösa aspekter och att detta skiljer sig från svenskfödda?

Även iSverige begår tonåringar våldtäkter och övergrepp mot andra barnoch unga. Statistiken skiljer sig inte mycket mellan svenskföddaunga och afghanska ungdomar. 

I Sverige finns det 25 000ensamkommande ungdomar varav femton (15) blivit dömda förövergrepp. Även om det finns ett mörkertal innebär det att 0,06procent av afghanska ungdomar har begått övergrepp på jämnåriga. 

Varje övergrepp är mycket allvarligt och vi måste göra allt föratt förebygga och förhindra dessa. Men det finns inte nämnvärtstor skillnad i benägenhet till övergrepp mellan afghanskarespektive svenskfödda ungdomar. 

I drygt40 procent av anmälningarna om våldtäkt under 2015 var offren under 17år. Nästan 40 procent av de personer som misstänks förvåldtäkt mot barn under 15 år är under 21 år. 

IBrås skolundersökning om brott från 2016 framkommer att 15 procentav eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för någotsexualbrott under 2015. Varförska vår inställning skilja sig när det kommer till afghanska barnoch ungdomar?

Man brukarinte säga att yngre barn begår övergrepp, utan att de har sexuellabeteendeproblem. De behöver också hjälp. 

Är man över arton årär man vuxen och då kallas övergreppet för pedofili. Man kanundra om antalet pedofiler i Sverige skiljer sig gentemot andra delarav världen? 

För endast för någon vecka sedan slog Stockholmspolisen till i en stor pedofilrazzia där femtiopersoner greps, misstänkta för att ha spridit bilder och videor medsexuella övergrepp mot barn på nätet.

I Sverigeanvänds begreppet kulturrelativism som ett skällsord. En del tyckeratt vi ska fördöma vissa oaccepterade värderingar och beteenden hosmänniskor från andra länder utan att förklara och relateraorsaken till deras kultur eller religion. 

Här ska svenskavärderingar och normer gälla, tycker man. Det ser vi i debatternaom hedersproblematiken och även vad gäller jämställdhet ochkvinnors rättigheter. Men när det gäller vissa saker är vi snabbapå att förklara saker och relatera till människors kultur ochreligion.

Jag menardock att förklaringsmodeller till oönskade och oaccepteradebeteenden kan skilja sig mellan länder och kulturer men fokus börligga på att att de förekommer i olika nyanser och former överhela världen. 

Det är dags att tala om saker utan att stigmatiseranågot land eller grupp. Vi kan vara överens om att ju mindreutvecklat ett land är, desto mer elände förekommer det i allaavseenden. 

Det beror inte alltid på gruppers kultur eller religionutan kan helt enkelt bero på att individer har haft olikaförutsättningar för att utvecklas.

Jag villinte lägga locket på de problem som finns i Sverige vad gällermänniskor som kommer från andra länder. Det är viktigt att prataom dem men vi måste också kunna sätta saker i större perspektivoch behandla dem på ett sätt som inte stigmatiserar en viss grupp,kultur eller religion. 

Jag vill inte påstå att alla kulturer ärlika goda, men jag efterlyser en debatt som kan sätta frågor istörre perspektiv och ge en saklig analys. 

Den lyser med sin närvaroi dagens svenska debatt och media är måttligt intresserad av attlyfta fram sakligheten och perspektiven. Det visar inte minst de 0,06procenten på.

Mozhgan Jalali