Vi måste sluta leka polis, åklagare och domare på Facebook

Det är en ny trend i sociala medier, och den skrämmer mig. Helt utanför rättssystemet pågår såväl pläderingar som domslut, i sociala medier. 

Det handlar om icke dömda män som hängs ut på Facebook. Bland dessa män finns personer som överhuvudtaget inte borde få röra sig fritt på svenska gator. Point taken. 

Problemet är att de inte är dömda i juridisk mening. I vissa fall som jag sett på Facebook så är de inte ens polisanmälda, och således är deras skuld helt oprövad.

Utan någon tanke på konsekvenserna hänger en del ut män vars påstådda gärningar endast återberättats från andra. 

I vilken ordning sanningssägaren fått detta berättat för sig vet vi inte, vi vet bara vad som händer med historier som sprids via skvaller, och inte dokumenteras via rättssystemet. Historierna förändras och förstärks. Blir andra historier. 

Den som vågar upplysa om dessa icke dömda män hyllas. En upphetsad mobb samlas ivrigt runt sanningssägaren. Den som vågar hänga ut ett våldtäktssvin hyllas som en medborgarhjälte. 

Jag ser hur hatet kokar i kommentarsfälten. Personer som själva blivit utsatta, personer med anhöriga som blivit det eller pappor som drabbas av den hemska tanken "tänk om det var min dotter". 

Det kryllar av uppmaningar till våld. Han ska hittas och han ska dödas. Känslorna tar över och plötsligt glömmer vi de förutsättningar för brott och straff som vi annars är så överens om att vi ska ha i Sverige.

En del av mig kan se det rent mänskliga i reaktionerna. En del av mig kan förstå frustrationen över att systemet inte pallar trycket. Frustrationen över att inte känna sig säker på stadens gator. Oron över att inte bli trodd, över att inte få upprättelse och rättvisa.

I mig gnager också en profetia. En dag kommer någon ta steget ut från kommentarsfältet och in i verkligheten. 

Det har redan skett. Icke dömda personer har fått lämna hus och hem. Barn i familjer har vaknat upp till sprejmålade husväggar med ord som "dö" och "våldtäktssvin".

Jag tänker att en dag kommer någon anse sig vara en berättigad förlängning av rättssystemet och göra slag i saken och döda någon. 

Någon kommer ta sig friheten att skipa rättvisa. Sen visar det sig att den personen inte alls var skyldig. Att det sanningssägaren berättade visade sig vara osant. Kanske pekades av misstag fel person ut. Inte med flit, någonting i kommunikationen mitt ibland alla känslor, blev fel. 

Alla vi som var med och delade eller gillade kommer vara delaktiga i detta. Vill vi ha detta på våra samveten?

Alternativet till ett kontrollerat, om än föråldrat och långsamt, rättssystem är en fruktad anarki, där den som känner sig manad tar rätten att ta vid där systemet misslyckas. Att skipa lite rättvisa. Det alternativet stavas fullständigt kaos.  

Vi måste sluta leka polis, åklagare och domare i sociala medier. Brottslingar ska polisanmälas och tas till domstol. Punkt.

Alexander Erwik