Kris på museerna ger färre konstutställningar

I höst skulle en utställning om romantiken visats på Nationalmuseet, men den skjuts nu upp till nästa år. Även en utställning om svensk bildesign flyttas fram, och istället förlängs vårens satsning "Trädgården – konst och natur under sex sekler" .

— Inför budgetarbetet 2023 såg vi att vi inte hade råd att producera utställningen om romantiken. Det är vår förklaring till att färre saker händer i höst, säger Per Hedström, tillförordnad överintendent för Nationalmuseum.

Han berättar att museets ekonomi är rejält ansträngd.

— Det är en följd av det höjda ränteläget och elpriser som påverkar de kostnader vi har för fastigheten på Blasieholmen som är fullständigt skyhöga och som faktiskt hotar att sänka Nationalmuseums verksamhet för tid och evighet. Det är ett katastrofalt läge som vi behöver hjälp med att lösa.

Internationell trend

Nationalmuseum ska nu ha färre utställningar som visas längre perioder. Den positiva sidan är att det gynnar både klimatet och ekonomin, framhåller Per Hedström.

Det har Moderna Museet redan infört. Med hållbarhet som ledstjärna pausade man förra året de långväga transporterna och satsade på att låta konstnärer skapa på plats i stället. Det är även så många museer utomlands har börjat arbeta, enligt museichef Gitte Ørskou.

— Det här är något vi pratar om mycket internationellt. Vi tänker mer långsiktigt och jobbar med tempot, det är viktigt att det finns en gemensam förståelse för ett annat tempo på konstmuseerna, säger hon och berättar att utställningarna nu pågår fem till sex månader istället för tre till fyra.

Men både hon och Per Hedström säger att det kan vara svårt med långa utställningar på grund av privata inlån av konst. Men mellan fem och åtta månader brukar fungera, säger Gitte Ørskou.

Aktiverar publiken längre

Bildmuseet i Umeå är ett annat museum som har börjat tänka i samma banor. Ett tag hade museet upp emot tolv utställningar per år, som vardera visades i två-tre månader, vilket museichef Katarina Pierre har arbetat för att minska.

— Vi måste tänka på hur vi hushållar med våra resurser på ett bättre sätt. Det kan både handla om ekonomi men också om personal. Givetvis kommer också klimatpåverkan in vad det gäller resurserna, säger hon.

Bildmuseets stora satsning från i våras, "Ner till norr", är kvar fram till nästa vår. Katarina Pierre har inte märkt av färre besökare som ett resultat. Kanske för att museet också fördjupar utställningen med programverksamheter och seminarier.

— Vi vill jobba mer kvalitativt över tid istället för att bara ha snabba byten, säger hon.

På samma sätt resonerar Gitte Ørskou, som anser att utvecklingen är bra för publiken.

— Om utställningarna enbart är på tre månader hinner folk inte se dem. Därför har vi också upplevt ett stort publikintresse och det ger oss möjlighet att lägga ett program där vi erbjuder evenemang och föredrag som aktiverar publiken under en längre tid.

Måste locka folk

Men Per Hedström ser en risk med utvecklingen. Förra året sålde Nationalmuseum färre biljetter och han menar att det fortfarande är svårt att komma tillbaka till besöksnivåerna före coronapandemin.

— Samtidigt som vi ska jobba på ett bra sätt med klimatpåverkan behöver det vi producerar vara intressant, aktuellt och relevant. Det får inte kännas som att det ”bara” är samlingarna i nya konstellationer. Vi gör mycket sånt men det märks att det är svårare att få genomslag för den typen av koncept än för separatutställningar, säger han.